Mästaren mot arvtagaren
Sean Dyche är kanske en värdig arvtagare till den store mästaren Roy Hodgson. Två managers som kan lyfta och stabilisera lag som sedan överpresterar.
Det börjar bli några år nu… när Roy Hodgson anlände till Halmstad 1976 på rekommendation av en viss Bob Houghton, då tränare för Malmö FF. Två tränare som skulle förvandla svensk fotboll i grunden. Struktur, press på bollhållare och en fotboll vars underhållning kraftigt ifrågasattes från många håll i Sverige på den tiden. Inte minst från förbundskaptener som Georg “Åby” Ericson samt Lars “Laban” Arnesson. Men det var en framgångsrik fotboll som passade som handen i handsken för några av våra svenska topplag. Hodgson tog hem Allsvenskan med Halmstad 1976 och 1979. Houghton tog Malmö FF till final i Europacupen 1979 och de lade också grunden för kommande tränare som Sven-Göran Eriksson som tog IFK Göteborg till att bli en av Europas bästa lag.
Dyche - en värdig arvtagare
Hodgson har därefter fortsatt sitt värv. År efter år förvandlar han klubbar i fritt fall med begränsade resurser till stabila och svårslagna enheter. På samma sätt som Sean Dyche jobbar.
För mig känns Dyche som en värdig arvtagare till Hodgson och när jag såg hur Everton hanterade ett Brighton med 80 procents bollinnehav på Goodison Park, där Everton ändå tycktes ha hjärnkoll och Jordan Pickford behövde inte anstränga sig alltför mycket samtidigt som The Toffees kändes extremt farliga i sina omställningar, ja - för att avsluta världens längsta mening - då insåg jag att det är en taktik som kan ta oss hur långt som helst. Bob Houghton tog ett skadedrabbat MFF med amatörer (de hade ju jobb vid sidan om) till en Europacupfinal. Vad är det som säger att Dyche inte kan ta ett Everton som kanske inte har lika stora och dyra stjärnor som många andra lag till himmelriket? Kanske inte att vinna Premier League, men varför inte framskjutna placeringar och cuptitlar?
Klassisk lada
Selhurst Park är en härlig arena som andas klassisk fotbollslada, på samma sätt som Goodison Park. Det finns nog inga varmare känslor mellan de två lagens supporterskaror, men uppskattningen för inramningen är nog alla ense om.
I Everton saknas Amadou Onana på grund av skada. Som vanligt är även Andre Gomes och Dele Alli utanför truppen, men den senare ska närma sig att vara spelklar och Everton har startat upp förhandlingar med Spurs för att få bort den klausul som kräver att The Toffees måste punga ut stora pengar ifall Dele Alli når en nära förestående gräns i antal matcher.
Coleman på gång
Seamus Coleman gjorde comeback i Evertons U21-lag som vann över Mansfield i EFL Trophy i veckan, men lär nog som bäst ta plats på bänken.
Crystal Palace är ett talangfullt lag med en tydlig Hodgson-idé. Det kommer bli tufft och det lär vara Palace som tar tag i taktpinnen, då Everton kommer att vänta in. Kanske kan man till och med säga att Sean Dyche är Englands svar på den italienska cateniccion? Det är en fråga som behöver genomlysas på ett djupare sätt framöver.
För Evertons del kan det bli fight mellan Nathan Patterson och Ashley Young om högerbacksplatsen samtdigt som Jack Harrisons plats är lite up for grabs, frågan är bara vem som ska ta platsen?
Everton
Pickford - Young, Tarkowski, Branthwaite, Mykolenko - Harrison, Gana Gueye, Garner, Doucoure, McNeil - DCL.
Tips
Crystal Palace - Everton 1-1
