Thomas Clinton - Upphovsmannen till transfer window?
När Thomas (Tommy) Clinton skrev på för Everton genom ett rullande tågs öppna fönster 1948 anade han föga att det i framtiden skulle komma att finnas något som heter "transfer fönster". The School of Science lite udda historier om Everton fortsätter passande nog idag på transfer deadline day om ett något annorlunda sätt att skriva på för en klubb på..
Den något bisarra scenen utspelade sig den 15:e Mars 1948 på perrongen i den lilla staden Dundalk på Irland där högerbacken Tommy Clinton spelade sin fotboll. Det verkar gå en röd tråd för Everton att hitta bra högerbackar i de lägre divisionerna på Irland uppenbarligen. Jag tänker så klart på fyndet Seamus Coleman som David Moyes hittade på den gröna ön för inte så länge sedan. Även om jag inte mer än läst om Clinton så förstår jag att han var otroligt populär i Everton under de 8 år han spelade i klubben innan han såldes vidare till Blackburn 1955.
Tommy Clinton hade väckt en hel del engelska talangscouters intresse och då Everton skickat över sin administrative man, Theo Kelly, för att övertyga honom att skriva på för klubben så ledde det till tumult bland de klubbar som ville ha hans signatur på ett kontrakt. Det tumultet utspelade sig som sagt på en perrong i Dundalk där Clinton skulle hinna med ett tåg och där de sista detaljerna i kontraktet och övergången finslipades medan spelaren i fråga satt i tåget i sin kupé och Theo Kelly stod på perrongen. Papper skickades fram och tillbaka genom det nedvevade fönstret till tåget och inte förrän tåget börjat rulla var klubbarna och spelaren överens så att Tommy Clinton kunde signera övergångspapperna och räcka över dem till en smått joggande och antagligen flåsande representant för Everton.
Även om Tommy Clinton var en populär hårt tacklande back så var det för en ödesdiger straffmiss som de flesta äldre Evertonians minns honom. Det var 1953 och Everton som då höll till i den engelska andra divisionen skulle spela FA cup semifinal på Maine Road mot Bolton från division 1 som då var högsta divisionen i England. Ett inte helt olikt scenario som utspelade sig mot Chelsea i lördags då det blev 3-6 skulle de 75 000 i publiken få uppleva. Matchen hann nämligen knappt börja och efter 12 minuter stod det 0-3 till Bolton inför den chockade Evertonpubliken. Det var i stort sett bara Everton supportrar på matchen trots neutral plan och redan mentalt befann de sig i en final på Wembley för första gången på hela 20 år. En kvart senare gör Bolton mål igen och 0-4 är ett faktum efter den första halvtimmen.
Precis innan halvtid får Everton en livlina att hanka sig fast vid och domaren blåser straff för Everton. Tommy Clinton som aldrig missat en straff innan kliver fram och skjuter utanför... "I suppose they could have strangled me", sa Clinton i en intervju efter matchen.
Den andra halvleken låter jag en supporter vid namn Joe Bollard, som vid denna tidpunkt var 18 år gammal, referera eftersom ingen översättning i världen kan ge rättvisa åt hans inlevelse och känslor som han fick utstå på plats:
"Half time came, but I couldn't eat my meat pie; I was sick. This shouldn't happen to an 18-year-old Evertonian... The second half started. We got behind the team: we roared, we sang, (and personally I prayed, promising whoever the patron saint of soccer is, that I would become a reformed character if we got out of this situation). We pulled two goals back, John Willie Parker got them both. Then we were awarded a free kick just outside the Bolton penalty area. Peter Farrell stepped up to take it; he put it between a defenders legs, straight into the back of the Bolton net. Delirium, bedlam, mayhem, and then.. O my god, the referee ordered it to be taken again! Peter stepped up again, bang, over the wall and right into the net again. 4-3, with seven minutes left, I was now praying to every God that is supposed to exist: Buddha, Allah, the japanese lad, Thor, Zeus, and every other deity. It didn't work, the referee blew up, we had lost! "
Den först till synes betydelselösa straffmissen vid ställningen 0-4 blev oerhört kostsam och det förföljde Tommy Clinton ända in i graven då han gick bort hösten 2009. Men det som fortfarande är unikt och troligen aldrig kommer att hända igen är att han skrev på ett kontrakt genom ett tågfönster i sin kupé då tåget börjat rulla..."transfer window" har härmed spårats och härletts till Dundalk i ordets rätta bemärkelse.
Källor: Liverpool Echo, Everton FC.com, Toffeweb och Everton Official matchday magazine 13/9 1969..
