- -
Ipswich - Crystal Palace 1-3
Efter två relativt svaga insatser (i alla fall resultatmässigt) så var det väl dags för första segern i hemmamötet mot Crystal Palace? Svaret blev nej, om än att en Ipswichprofil (före detta) blev den avgörande faktorn.
Återgången till 4-4-2 gav inte de effekter som jag och många andra hoppats på. Ipswich inledde dåligt och Richard Wright tvingades tidigt till ett bra ingripande då han räddade en nick från Paddy McCarthy. Ju längre första halvlek gick, ju bättre började spelet flyta för Ipswich och Wickham och Balkenstein hade ett par hyfsade lägen i slutet.
Den andra halvleken började dock mindre bra. I den 48 minuten renderade ett samarbete mellan f.d. Ipswichspelarna Alan Lee och Darren Ambrose till att gästerna tog ledningen. Minuten senare smäller samma Ambrose in ett långskott, snyggt framför ett fallande passivt försvar.
Därefter kom Owen Garvan och Jonathan Stead in, och Garvan tod tag i mittfältet på ett bra sett, vilket renderade i att Ipswich åter etablerade tryck mot Crystals mål. Efter ett bortdömt mål, lyckades Alex Bruce nicka in ett fantastiskt inspel från Owen Garvan och ställningen var 1-2.
Dock kom repliken relativt snabbt efter att Ipswich (lite svagt) förlorat positionerna i försvarsspelet och dessutom kampen om luftutrymmet framför eget mål. Neil Danns nyttjade detta och nickade in 1-3 därefter var matchen delvis över.
Återigen förlorar Ipswich och återigen är försvarsspelet riktigt dåligt. Hinner Keane ändra på detta inför matchen mot West Bromwich borta?