DET DYSTRA MÖRKRETS PANEL - SAMMANKOMST 15 2018/19
Dyster rubrik? Må så vara, men den speglar veckans panel ganska väl. Det är mörkare än mörkt och ingen vet riktigt hur vi ska hitta ljuset :(
Jaha, det såg ju hyfsat bra ut ett tag i onsdags, tills alla de där defensiva misstagen kom. Några reflektioner om vårt försvarsspel skulle jag gärna vilja få ur er.
Pelle: Direkt från start började Bristol City med ett riktigt intensivt presspel högt upp på vår planhalva och det var tydligt att både Bart och backlinjen blev väldigt stressade av detta. Osäkerheten spred sig och ledde till slarv och enkla misstag som i sin tur ledde till de tre j-vla baklängesmålen.
Att Bart inte har hittat tillbaka till formen är både förvånande och oroande. Att vår fyrbackslinje blandar och ger är kanske mindre förvånande. Det är inte en stabil enhet längre. Chambers har tappat tempo och tajming, Berra är Gud någon annanstans och vi har inte hittat vettiga, permanenta ersättare till nickspecialisten Tommy Smith eller den mycket spelintelligente Adam Webster (som var den spelare som vi givetvis borde byggt vår backlinje kring).
Nigge: Visst blev vi satta under press tämligen omgående, men nog får man väl ändå säga att det var två mediokra lag på banan med vårt gäng som det något sämre av de två. Det går ju bara inte att släppa in dylika Kalle Anka-baljor som när Bart fick för sig att skyffla in lädret i egen kasse på det där viset som han gjorde. Så typiskt ett lag i motvind och med fullständigt krossat självförtroende. Markeringen på deras avgörande mål var verkligen obefintlig och oförklarlig. Vad pysslar vår backlinje med egentligen? Den som kan krita ihop en sammanhängande, uttömmande text med en vettig förklaring i ämnet skulle kunna återuppväcka Svenska Akademin som utdelare av Nobels litteraturpris och samtidigt kamma hem nämnda utmärkelse med hästlängder. Det är skrattretande emellanåt och vad man ska göra åt det vet i fåglarna. Införskaffa en ny backlinje kanske?
Det börjar bli lite tjatigt nu, men ser ni egentligen några som helst ljuspunkter i det här laget? Är det bara doom och gloom och rakt ner i League 1 som gäller, eller finns det nån liten möjlighet för Lambert att ta oss över det där förhatliga strecket? Som ni märker famlar jag efter halmstrån, så ge mig gärna nåt litet jag kan suga tag i.
Pelle: Det är riktigt j-vla Sisters of Mercy-mörkt just nu och jag famlar själv efter halmstrån. Typ: jorden går ju inte under bara för att vi inte tar poäng i en match där vi verkligen behövde vinna. Försöker även peppa mig själv med att vi under Lamberts ledning har förbättrat oss spelmässigt och om vi får in några bra spelare under januari-fönstret så grejar det här sig. Det är emellertid en mycket skör övertygelse. Fotboll går ju ut på att vinna och-det-gör-vi-ju-inte.
Sanningen är nog den att tiden nu har runnit ut för en liten klubb som Ipswich Town. Det har varit en långsamt nedåtgående spiral, en smärtsam harakiri-process, där vi under Evans styre har blivit omsprungna av ett dussintal andra lag (Burnley, Brentford, Bournemouth, Preston, Huddersfield, Bristol City för att nämna några). De tre senaste säsongerna så har i princip varje lagdel blivit sämre och istället för att ”steppa upp” för att möta den hårdnande konkurrensen, så har det nedmonterats. League One är på så sätt antagligen rätt serienivå för oss att vara i.
Än är vi inte ute, det finns en hel del poäng att spela om, men skulle vi trilla ut så är det egentligen ingen större överraskning. Hade det inte varit för MM.s cyniska sketfotboll (men även förmåga att hitta bra spelare till liten eller ingen peng alls) så hade detta nog skett redan för en två, tre år sedan.
Nigge: Jag har ju en fäbless för lag i blåvit skrud från landsbygden, oavsett om det handlar om fotboll eller vintersport med puck. Förutom likheten i färgsättning och lokalisering i förhållande till vad som anses vara centrala delar i geografisk mening så råder stark kongruens inom områdena bäst-före-datum (passerat för en halv mansålder sedan i båda fallen), taskigt självförtroende och halvrisig självinsikt om var man befinner sig och hur man ska ta sig ur det. Det sitter i väggarna och så pass hårt att det inte riktigt vill släppa taget förrän någon får för sig att inte bara riva ner tapeterna utan även själva väggarna. Med detta sagt så finns det alltid hopp tills den speldag då den matematiska möjligheten övergivit ens överlevnadskalkyler helt och hållet. Men visst finns det ljuspunkter. Freddie Sears har för bövelen gjort fyra (4!) mål hittills och Gwion Edwards är en liten trollgubbe emellanåt. Lägg därtill 18-årige Lankester som jag gillar mer och mer. Men de kommer så klart inte själva kunna styra om den sjunkande amfibien. Visst är vi dåliga, men det finns gott om andra halvrisiga gäng i den här ligan. Med ett par flytvinster kan självförtroendet så sakteliga komma tillbaka.
Om du famlar efter halmstråna, Dan, så trevar jag i mörkret efter ljuspunkter utan att hitta särskilt mycket. Är det kört? Nej. Är det troligt att vi är över strecket när medlemsresan inträffar i april? Eh, nej. Burr!
Hur ska det gå mot Forest i dag? De stänkte ju in fem baljor på Aston Villa senast, så hur många kommer de att stänka in på oss?
Nigge: Bäst att ta med kulramen till City Ground. Det här blir inte kul. Burr.
Pelle: Hoppas på en motreaktion, en vinst när ingen förväntar sig det…men njaeäh, det blir nog inget med det. Gissar istället på en målsnål historia, som slutar 0-0 eller 1-0 till Forest.
Vilka byten tycker ni att Lambert ska göra i startelvan? Är det dags att ta in nån från kylan, eller kanske spela nån lite mer kreativ spelare på mittfältet?
Nigge: Läste att det ska kastas om friskt och jag gillar det inte särskilt mycket. Det har kastats om så mycket redan den här säsongen att till och med en tombolaboll skulle känna sig obekväm. Jag har dock väldigt svårt att begripa varför Andre Dozzell hålls utanför truppen på matchdagar. Vad handlar det om? Är det något annat än spelförmågan? I övrigt tycker jag att Lambert ska välja det gäng som han tror på och ge dem förtroende (även om det måste vara svårt efter att ha sett vissa insatser under de senaste matcherna).
Pelle: Hoppas faktiskt på att han bibehåller startelvan. Vi är i ett läge där vi absolut inte ska börja anamma någon blame-kultur. Det är viktigare att spelarna känner att de har tränarens förtroende, samtidigt som de får en chans att revanschera sig.