ITFC SWEDENS LÖRDAGSPANEL - VECKA 41 (Nr 457)

Speluppehåll igen :( Men det finns förstås alltid plats för en matig panel! Vi önskar trevlig läsning!

Om du jämför livet i Premier League med vardagslunken i EFL, vilka tre omständigheter skulle du ställa längst fram kön för att förklara de största skillnaderna mellan de två?

Conny:
Den här frågan kan tolkas på flera sätt, till exempel de ekonomiska resurserna och så vidare. Men jag håller mitt svar till det spelmässiga. Utan inbördes ranking:
1. Spelarnas teknik
Visst kan man se enskilda haverier även i Premier League, men det känns som att nästan alla spelare i högsta serien har en riktigt bra teknik och är trygga med att ha bollen. Det spiller även in på passningsspelet vilket för mig till….
2. Tempot
Någon gång pratades det om att tempot är högre i Championship än i Premier League. Det var så klart struntprat. Det är hafsigare spel, vilket kan göra att det upplevs som ett högre tempo, möjligtvis. Allt går så mycket snabbare i PL och tappar man fokus i någon millisekund så blir man ofta straffade, vilket vi har råkat ut för några gånger den här säsongen.
3. Disciplinen
Lag i Premier League spelar ofta med mer strukturerade och avancerade taktiska system. Tränarna använder detaljerade taktiker för att hantera olika situationer i matcher, såsom hög press, motpress eller speluppbyggnad. I EFL Championship är spelet ibland mer "end-to-end", där lagen förlitar sig mer på individuell fysik och kampvilja än på finjusterade taktiska system.

Pelle:
Den stora exponeringen. Den kvalitativa nivån. Pengarna. Och relaterat till allt det här så är Premier League ett monster i jämförelse med EFL. Men samtidigt också en tämligen ocharmig liga. Ojämn och segregerad. Och även om jag saknar det mindre förutsägbara Championship, East Anglian derby och tisdagsmatcherna, så vill jag ändå inget hellre än att vi ska bli en integrerad del av fotbollscirkusen som vi kallar för Premier League. Varför? Har varit inne på det förut. Det går mot alla naturlagar att inte vilja det bästa. Att inte vilja utmaningen.

Dan:
Pengarna, kvaliteten och uppmärksamheten.
Som bekant är det ju en avgrundsdjup skillnad mellan ligorna när det gäller pengar på alla sätt. Det går ju inte ens att jämföra transferkostnaderna i år med tidigare år, väldigt många procent större budget än tidigare, om man säger så.
Och vi har ju, väldigt påtagligt, märkt att kvaliteten på allt är så mycket större. En naturlig följd av de större transfersummorna, men också av större professionalitet på de flesta plan.
Och som sig bör är ju uppmärksamheten för vårt lilla lag så mycket större i år. Från att tidigare knappt ha nämnts i svensk media, har vi fått ett väldigt uppsving, och äntligen är vi tillbaka och förtjänar nya fifteen minutes of fame.

Vi får väl konstatera att Axel Tuanzebe får beställa hem en diskmaskin så vi slipper liknande freakskador framledes. Hur stort avbräck är det att han blir borta ett bra tag och hur löser vi hans frånvaro?

Conny:
Klart att det svider…och precis som herr Nygårds skriver, så onödigt av en välbetald fotbollsspelare att själv ställa sig och diska för hand….Tuanzebe har imponerat allt mer senaste året och blivit en riktig kugge i försvarsspelet. Något som är positivt mitt i bedrövelsen är att Harry Clarke är tillbaka efter skada och jag tycker definitivt att han ska få chansen att visa vad han går för.

Dan:
Med tanke på hur övertygande han har varit den här säsongen – så mycket mer imponerande än förra säsongen – kommer vi tyvärr att sakna honom ganska mycket. Det märktes inte minst av Ben Johnsons lite darriga insats mot West Ham. Men jag antar att det antingen är han eller Harry Clarke som får inta platsen. Så, visst finns det ersättare, men McKenna måste kanske tweaka lite på systemet för att få det att funka riktigt bra, eftersom varken Johnson eller Clarke känns lika självklara på platsen; för mig känns båda mer offensivt lagda och kanske lite svagare i defensiven, och defensiven är riktigt viktig för oss för att kunna konkurrera med andra lag. Så därför kan ju en alternativ lösning vara att flytta ut O’Shea eller Woolfenden på kanten.

Pelle:
Tuanzebe har kanske varit vår jämnaste spelare den gångna säsongen och det är klart att det blir ett avbräck när han nu inte kan spela på ett tag. Primärt får vi alla (inte minst Tuanzebe själv) glädjas åt att hans tumme ser ut att få stanna kvar på handen. Så nu får vi helt enkelt ställa vår tillit till Ben Johnson. Han är en annan spelartyp än Tuanzebe, mer en högerytterback än vad han är en högerback. Och kanske att han passar lagbygget bättre när vi spelar på hemmaplan, än mot riktigt tufft motstånd på bortaplan. Att han såg så ängslig ut i mötet mot sin gamla polare i West Ham, kan nog förklaras genom att han var just jävligt ängslig. Men en eller några enstaka matcher kan omöjligen definiera en spelare. Jag tycker att han såg väldigt bra ut på försäsongen. Det finns kvaliteter där. Var så säkra. Annars finns ju även Harry Clarke att tillgå. Och vi vet vad vi brukar få med honom. Passion, vilja, kraft och kämpaglöd. Men frågan är om han inte behöver mogna lite mer innan användning. KMac vet.

När det sprattlar till och blir lite liv på ITFC Swedens forum, ja då vet man att det inte har gått toppen i senaste matchen. Det ropas på Walton i mål, kanske Chaplin på mitten och eventuellt någon mer rockad i startelvan. Det diskuterades också i liknande termer på Zoomen förra helgen. Vad säger du, är det dags för Walton och Chaplin att få chansen att spänna musklerna från start? Och kanske någon mer? Som min gamla svenskalärare Antti brukade säga, utveckla.

Pelle:
Ja och nej. Och jag tänker att vi börjar med målvaktssituationen. Jag tyckte att det var ett felaktigt beslut att inte låta Christian Walton få fortsatt förtroende i mål efter den fina insatsen mot Liverpool. Men fattar ändå. Det är ju sällan som en ny målvakt köps in för dyra pengar för att sedan sättas på bänken. KMac valde Muric. Och detta val måste få gälla ett tag till. Det går inte att hålla på att ändra målvakt från gång till annan. Muric känns lite mer…..låt säga, ”internationell” i sin uppenbarelse, än vad Walton gör. Men hittills har kosovoalbanen blandat och gett, lite på samma sätt som Hladky gjorde under hösten 2021. Tajmingen på hans utrustningar och i passningsspelet kan ifrågasättas. Men handlar delvis också om hur KMac vill att defensiven ska agera. Utifrån var vi befinner oss så bör vi kanske vara mer pragmatiska. Målvakt och defensiv måste generellt värdera positionering och passningslägena bättre.

Gällande nr. 10-rollen så är jag dock mer förändringssugen. Omari Hutchinson är förvisso en jättetalang och kommer att nå längre som spelare än vad både Chaplin och Szmodics kommer att göra. Samtidigt tycker jag att han är lite för tunn och därför inte mogen den centrala offensiva mittfältsrollen än. Lite valpig. Håller i bollen för länge. Lite för omständig. Något självisk. Och jag ser honom därför hellre på högerkanten, där hans fart och egenskaper i att utmana bättre kommer till sin rätt. Conor Chaplin kan vara ett lämpligare alternativ som nr. 10. Inte lika snabb och irrationell som Omari, men för nu, en smartare spelare. Mycket bra blick för spelet, fin teknik och väldigt bra på att göra sina medspelare bättre. Även Szmodics är ett alternativ på den här positionen. Energi, teknik och shithousery. Och jag tror att vi genom hans fotbollsegenskaper kan få bättre fäste på motståndarens planhalva.

Dan:
Muric har visserligen inte varit rakt igenom övertygande, och Walton gjorde det bra mot Liverpool. Men samtidigt gjorde Muric verkligen inte bort sig mot West Ham; det var det andra som gjorde. Jag tror att man tjänar mer på att låta en målvakt vara förstamålvakt och inte hatta för mycket fram och tillbaka. Så, behåll Muric. Åtminstone så länge han inte gör bort sig för mycket. Däremot tycker jag kanske att det är dags för att ge Chaplin chansen från start, och då kanske på bekostnad av Hutchinson, som har känts lite vilse i de flesta matcher och inte fått ut så mycket av sin potential. Och så kör vi vidare med Burns på kanten, eftersom Burns och Chaplin alltid har haft en bra kemi och fungerar bra ihop. Sen står valet mellan Clarke, Szmodics och Broadhead på andra kanten, och då är ju frågan om man vill ha en mer traditionell kantlöpare, eftersom Davis inte kommer fram lika mycket som tidigare säsonger, eller mer av en andra tia, och på så sätt pressa fram Davis ännu lite till. Det finns många möjligheter för McKenna att spela med, och det är troligen det han håller på att finslipa i detta nu.

Conny:
Ja, visst är det lite tråkigt att ”gnället” bara är en förlust bort, efter den fina insatsen mot Aston Villa? En match vi mycket väl kunde ha vunnit. Men visst kan jag också förstå att det börjar bli lite frustration över att vi inte har vunnit än och att vi, förutom i just Villa-matchen, inte direkt har dominerat någon match. Men nu litar jag på att McKenna, till skillnad från fansen, behåller lugnet och inte gör några dramatiska förändringar bara för att. Chaplin tycker jag har visat för lite för att få chansen från start. Vem ska han peta? Walton ligger lite närmare till hands. Jag förstår att McKenna vill spela Muric, då han bättre passar in i sättet vi vill spela på. Samtidigt…misstagen får inte bli för många och senast mot West Ham kändes det som att de var medvetna och högg direkt på vårt ”duttande” från målvakt till backlinje, vilket satte oss under press allt för många gånger. Här är frågan – är vår taktik eller Muric det största problemet? Något att fundera över under uppehållet.