Inför: Liverpool FC - Chelsea FC

Repris på förra säsongens ena semifinal i Champions League, då Liverpol avancerade efter ett mycket omdiskuterat mål. Snacket om revansch tonas ner, men räkna med enormt mycket prestige i tungviktsmötet på Anfield.

Mer än halva inne?

Tvistemål om omtvistat mål: Chelsea vs. Liverpool

Domaren (D): Så vem är målsägare?
Åklagaradvokaten (Å): Det är Chelsea.
Roman Slysko (linjeman, RS) och Rafael Benítez (RB) unisont: Nej, det är jag
Domaren: Va?
RS: Ja, jag var den ende som sa att det var mål.
Benítez: Men det är ju vi som äger målet.
D: Mycket lustigt, ni döms till två veckor med vatten och Broberg!
Å: Vi anser att Chelsea blivit felaktigt straffade och utsatta för ett brott bestående i ett mål som aldrig fanns.
Försvarsadvokaten (F): Brott, straff, Dostojevskij och hans moster – varför ta upp något som redan är avgjort och inte kan förändras?
D: Någon som har något att tillägga?
Stuart Baxter (SB): This is fucking Champions League!
D: Ordning!

Över till bevisföringen:
Å: Vi har här en datorsimulering framtagen m h a israelisk raketteknik som visar att bollen aldrig var inne [visar sekvensen].
D: Mmm, bollen är visserligen inte med mer än hälften här, men position på spelarna, exempelvis William Gallas, verkar inte överensstämma med videoupptagningar från matchen. Vem var det förresten som sa att ”football isn’t exactly rocket science”? Nåväl, vad har försvaret att säga?
F: Förutom att deras simulering ger en falsk bild av verkligheten har vi också en sekvens vi skulle vilja visa. Den är framtagen av liverpoolfc.tv och…
D: Vänta lite, ni menar att ni har satt samman ert eget bevis?
F: Eerrhhm, ja…
D: Du förstår väl att jag aldrig kan godkänna det, men låt se nu när vi ändå har tv och video framme [tittar på sekvensen].
D: Samma problem här, fast tvärtom. Bollen är klart inne, men spelarnas positioner överensstämmer inte med verkligheten. Något mer?
F: Ja, vi har en filmsekvens tagen av en supporter som befann sig i linje med målet och som tydligt visar att bollen var över linjen [visar sekvensen].
D: Synd att det är från vänster och inte höger, eftersom det troligen hade avgjort det hela en gång för alla. Och tydligt? Jag ser en vit blobb som skulle kunna vara bollen, ett benskydd, en spottloska eller sockervadd.
D: Inget av det jag sett i dag är på några vägar särskilt övertygande.

Över till förhöret:
Å: Som videosekvenserna har visat är det omöjligt att avgöra om bollen var inne eller inte och det finns ingen möjlighet att någon av domarna skulle kunna hinna bilda sig en bättre uppfattning. Vi frågar oss hur linjedomaren som hade Gallas mellan sig och bollen kan ha sett tillräckligt.
RS (linjedomare): Jag är 100 % övertygad om att det var ett mål och jag anser att jag var rätt placerad.
LM: Dessutom ska Chelsea vara glada att jag godkände målet, annars hade jag visat ut Petr Cech och blåst för straffspark. De kom billigt undan.
José Mourinho: Billigt? BILLIGT? Det målet kom från månen eller möjligtvis Anfield Roadänden. En konspiration är vad det är och Liverpool och domarteamet har gjort sig skyldiga till stämpling.
RB: Du ska inte tala om stämpling efter vad Frank Lampard gjorde med Xabi Alonso.
D: Ordning!

D: Jag ser efter granskande av bevisen och vittnesmålen ingen anledning till att ändra redan befintliga resultat och som alla vet är det domaren som dömer.
JM och SB: Fucking Champions League.

CHELSEA

Nej, jag vet fortfarande inte om bollen var inne eller inte, men det kvittar nu lika mycket som huruvida Liverpool borde ha fått straff i hemmamatchen mot Chelsea i januari. Jag är också frågande till hur linjedomaren skulle kunna vara 100 % säker på sin sak, men Chelsea bör betänka att de i stället för ett mål där skulle kunna befinna sig i en situation där de fått Cech utvisad och i 0-1-underläge om Liverpool satt den resulterande straffen. Straff och utvisning som vettig påföljd för Cechs krockliknande incident med Milan Baros som för övrigt kunde ha blåsts av för hög spark? Inte direkt, men som sagt: domaren dömer.

Nu kommer ”domaren dömer” knappast räcka för att övertyga Chelsea och räkna med en enorm revanschlystnad av hela laget och i synnerhet Hernan Crespo som trots två mål och 3-0-ledning efter en halvlek fick se sig på den förlorande sidan i finalen med AC Milan. Argentinaren beskriver känslan som ett öppet sår och sådana varar som bekant länge.

”Revansch” är dock inte ett ord som Mourinho vill använda och liksom Benítez försöker han tona ner duellen på onsdag som avgörande för Champions Leaguesäsongen. Som vi har sett tidigare kan det dessutom vara en nackdel att vinna en grupp om grupptvåan man ställs mot är ett grymt lag som haft en seg höst.

Mer från mannen som aldrig ger en trist presskonferens hittar ni i följande uttalande där José bland annat erkänner att även Rafa skulle kunna tituleras ”the special one” och att det inte är England mot Chelsea utan världen mot Chelsea. Lite surare min visar han i den här intervjun där han kommenterar Liverpools prestation förra säsongen.

Chelsea i Europa

Chelsea gör sin fjärde säsong i Champions League med en kvartsfinalplats mot Barcelona 1999/2000 och semifinalplatser de två senaste säsongerna (mot Monaco och Liverpool) som främsta meriter. Londonlagets förluster förra säsongen är som bekant lätträknade, men på bortaplan i Champions League var det faktiskt mer regel än undantag. I den avslutande gruppspelsmatchen föll laget med 1-2 borta mot Porto, i åttondelsfinalen med 1-2 borta mot Barcelona, i kvartsfinalen med 2-3 borta mot Bayern München och semifinalen mot Liverpool med 0-1. Låt gå att matchen mot Porto var betydelselös och att Chelsea hade en rejäl marginal att gå på i slutet av matchen mot Bayern München när de släppte in två väldigt sena mål.

Chelsea har inte kryssat en bortamatch i Europa sedan 0-0 borta mot Lazio i december 1999. Deras tidigare möten med engelska klubbar:

1970/71 Cupvinnarcupen, Man City: 1-0 (h), 1-0 (b)
2003/04 Champions League, Arsenal: 1-1 (b), 2-1 (h)
2004/05 Champions League, Liverpool: 0-0 (h), 0-1 (b)

1971 vann de finalen mot Real Madrid efter omspel, då den första matchen hade slutat 1-1 efter förlängning. Det är deras främsta europiska merit tillsammans med en ny inteckning i Cupvinnarcuppokalen 1998 när VfB Stuttgart besegrades med matchens enda mål i finalen som spelades på Råsunda. Ingen i den startelvan finns längre i klubben.

Tidigare möten

Liverpool och Chelsea möttes vid fem tillfällen förra säsongen. I ligan kom Joe Cole in från bänken och satte matchens enda mål vid båda tillfällena och i Carling Cupfinalen fick Chelsea hjälp av Steven Gerrard med ett självmål innan de var det starkare laget i förlängningen och lyfte bucklan efter totalt 3-2. I Champions League spelade lagen 0-0 på Stamford Bridge innan Liverpool säkrade finalplatsen på Anfield i returen. På dessa fem matcher föll bara fem mål under ordinarie matchtid. De tio senaste matcherna lagen emellan har innehållet 14 mål under ordinarie matchtid.

Det här blir den elfte gången som lag från samma land möts i Champions Leaguesammanhang. De tio tidigare matcherna har av förklarliga skäl aldrig inträffat i gruppspelet, men på grund av Liverpools fribiljett har en unik (reglerna har nu ändrats och ett liknande problem lär inte inträffa inom en överskådlig framtid) situation uppstått.

Den första ligamatchen mellan lagen spelades på juldagen 1907 när Chelsea vann med 4-1 på Anfield, vilket också är det största hemmanederlaget mot Londonlaget genom tiderna, men Liverpool leder totalstatistiken med 57 segrar mot Chelseas 41 och eftersom lagen har mötts 124 gånger har följaktligen 26 matcher slutat oavgjort. Till detta adderar vi 13 möten i cupsammanhang av vilka lagen har vunnit sex vardera med en kryssmatch. Liverpools största hemmasegrar mot Chelsea är 6-0 från 1935 och 7-4 från 1946, ett resultat som inte lär upprepas den här veckan.

På Anfield har Chelsea bara vunnit nio av 68 matcher, men två av dessa segrar har fallit de två senaste säsongerna. Två segrar (2-1 i FA-cupen 1966 och 2-1 i ligan 1992) är lika många som de plockade mellan 1936/37 och 2002/03.

Nyförvärv, skador och domare

Av Chelseas nyförvärv för 54,5 miljoner pund under sommaren lär vi få stifta bekantskap med Michael Essien på mittfältet medan Asier Del Horno inte är spelklar ännu och Shaun Wright-Phillips troligen börjar på bänken. Glen Johnson är tillbaka i truppen efter en ljumskskada.

Frank Lampard och Didier Drogba har nätat fem gånger vardera med Crespo som näste man med två fullträffar. Gallas, Lampard är tillsammans med John Terry de enda som startat samtliga av Chelseas matcher den här säsongen i tillägg till Damien Duff som startat sju och bytts in i de andra två.

Domarteamet kommer den här gången från Italien och leds av Rompolisen Massimo De Santis. Om deras prestation utfaller till belåtenhet vet vi runt 22:40-tiden på onsdagskvällen.

Sagan om ringen

Inte nog med att hans mål blev väldigt kontroversiellt utan Luis Garcia har seglat upp som diskussionsämne redan före matchen den här gången. Hans minst sagt udda tilltag att gömma vigselringen i munnen när han byttes in för att sedan trä på den, låta huvuddomaren se den och därmed tvingas återvända ut till sidlinjen för att kasta den till bänken betraktas knappast som somsportsmannamässigt. Men innan ni sväljer ner moralkakorna med bittert kaffe kan ni komma ihåg att det är precis sådana här incidenter som Bill Shankly brukar geniförklaras för och jag har väldigt svårt att tro att Benítez var ovetande om Garcias tilltag. Bedöm själva HÄR. Därmed inte sagt att det nödvändigtvis bör uppmuntras, men det är alltid bra att hålla en jämn linje i sina åsikter.

LIVERPOOL

Liverpool har bara vunnit två av åtta möten med engelska klubbar i europacupsammanhang och i de tre senaste dubbelmötena gick det vinnande laget hela vägen och lyfte bucklan.

1970/71 UEFA-cupen, Leeds: 0-1 (h), 0-0 (b)
1972/73 UEFA-cupen, Tottenham: 1-0 (h), 1-2 (b)
1978/79 Europacupen, Nottingham Forest: 0-2 (b), 0-0 (h)
2004/05 Champions League, Chelsea: 0-0 (b), 1-0 (h)

Liverpool är obesegrat i Champions League sedan 0-1-förlusten borta mot Monaco i november 2004 och om förlust undviks tar vi oss in på topp 10 över de längsta förlustfria sviterna i Champions Leagues historia.

De senaste rapporterna säger att varken Fernando Morientes eller Mohammed Sissoko är spelklara till onsdagens match och sedan tidigare saknas Jerzy Dudek, Neil Mellor och Harry Kewell.

José Reina behåller sin plats trots insatsen i andra halvlek mot Birmingham och i backlinjen tror jag att Steve Finnan och Djimi Traoré ersätter Josemi och Stephen Warnock på kanterna.

Vågar Benítez spela med bara två centrala mittfältare? Troligtvis inte och med Sissoko borta återstår då Dietmar Hamann som defensivt ankare och Steven Gerrard och Xabi Alonso i de mer offensiva rollerna. Eventuellt kan Alonso få en punktmarkeringsroll på Frank Lampard liknande den mot Pavel Nedved i bortamatchen mot Juventus. I våras missade Xabi den andra semifinalen efter Eidur Gudjohnsens teatraliska djupdykning i slutet av matchen på Stamford Bridge som innebar avstängning för spanjoren i Anfieldsmatchen, så även en Liverpoolspelare kan tala om revansch.

John Arne Riise ersätter Boudewijn Zenden på vänsterkanten och ute till höger startar Luis Garcia. Som spjutspets hittar vi Peter Crouch. För att våga slänga in Djibril Cissé måste Rafa droppa någon på mittfältet och jag finner som sagt det inte särskilt troligt att han inte skulle nyttja vare sig Hamann eller Sissoko (som nu ändå är oaktuell).

Startar Crouch har Mourinho sagt att han inte kommer att sätta sin bästa försvarare (Terry) på honom eftersom det är slöseri. Terry kan ändå inte kan mäta sig med Crouch i luften, så då är det lika bra att offra en liten spelare. Om det verkligen stämmer får vi se.

Slutligen lite om den berömda tolfte spelaren. De som på allvar tror att det är ett stort misstag att lag som Newcastle och Portsmouth rankas högre än Liverpool när listan över ”bästa hemmapublik i ligan” presenteras efter säsongen borde kanske ta och öppna ögonen och framför allt öronen när Liverpool möter lag som Southampton, Middlesbrough och Norwich, och presterar fyra sammanhängande anfall på en match. Sett över 19 matcher x 90 minuter är Liverpools hemmafans inte mest högljudda och energiska. Även om det inte är lika illa som på vissa andra arenor är atmosfären på Anfield något som kommit upp till diskussion allt oftare de senaste säsongerna.

Däremot, och det står jag för, finns det inga hemmafans i England och få i Europa som kan mäta sig med en Anfieldpublik i form. Det händer inte lika ofta som på 60- och 70-talen, men i hemmamatchen mot Chelsea i Champions Leaguesemifinalen fick vi uppleva en känsla av de gamla klassiska europacupkvällarna och jag förväntar mig något liknande på onsdag.