Paco om jakten på framtiden
Liverpools chefsscout berättar om klubbens nya rekryteringspolicy och hur scoutingnätverket fungerar.
När Rafael Benítez tog över managerposten sommaren 2004 var ett av de områden som han direkt insåg behövde förbättras scoutingsystemet. Benítez valde att fullständigt omstrukturera hela processen och utsåg Paco Herrera samt förre rekryteringsdirektören på akademin Frank McParland som ansvariga.
Det kunde behövas för hur många unga talanger som köpts in till Liverpool de senaste åren kan ni räkna upp som har visat sig motsvara sin potential och bli byggstenar i laget under flera säsonger? Samtidigt kan man fråga sig om det enbart är en felvärdering av spelarna eller om det har något med spelarmiljön i Liverpool att göra. Varför lyckas exempelvis så många nyförvärv ta steg framåt i Arsenal medan de nästan blir sämre när de dragit på sig Liverpooltröjan för första gången. Reservlaget -> lån till division 1-klubb -> försäljning -> ersätts med ny talang, är en utveckling som känns oroväckande vanlig. Lyckas vi slutligen ta vara på världstalangerna Anthony Le Tallec och Florent Sinama-Pongolle?
I en längre intervju med lfc.tv berättar Herrera i dag om hur han och hans kollegor arbetar för att lyckas hitta och sedermera knyta till sig framtidens stjärnor.
"En del av min roll som chefsscout är att sammanställa en databas med namnen på de mest lovande unga spelarna i världen. Ett område som vi särskilt studerar är England och vi lägger extra stor vikt vid att hitta unga spelare här i landet.
Vi försöker komplementera akademin, som koncentrerar sig på Liverpool med omgivande områden, och letar också efter 16-18-åringar, men det är en svår arbetsuppgift. Värvandet av Jack Hobbs från Lincoln är dock ett lyckat exempel.
Nyckeln ligger i att hitta de här spelarna tidigt, eftersom det blir mycket svårare så fort klubbar med mycket pengar blandar sig in i jakten."
För att hitta guldkornen innan budgivningen skenar iväg tenderar utvecklingen precis som Herrera säger att innebära att man måste knyta till sig spelarna i allt yngre ålder, något som bland annat illustrerats i ett aprilskämt där Liverpool just sades ha signat tre mycket lovande spädbarn. Det stora problemet är att en stor talang i ung ålder kan handla mer om fysisk och mental mognad snarare än en fruktansvärt bra potential. Samma fenomen kan hittas inom den akademiska världen där ett "underbarn" med åldern planar ut till "enbart" en högst kompetent elev. Går det så långt att storklubbarna stor i kö för att plocka killar från U12-lagen känns det utan tvekan som en absurd utveckling.
Exakt hur det gamla systemet fungerar går Herrera inte in på, men han säger att han och de andra scouterna nu hör av varandra med täta mellanrum och lägger upp strategin för vart de skall resa och vilka spelare de skall studera de kommande veckorna.
"Vi har fräschat upp saker och ting på scoutingavdelningen den här säsongen och har nu personer strategiskt placerade i områden som vi anser vara de viktigaste när det gäller att producera unga talangfulla spelare.
Vi har ett strukturerat rapporteringssystem som enkelt sagt kvantifierar och i detalj beskriver en spelares individuella egenskaper. Självklart kräver varje position olika egenskaper, men varje potentiellt nyförvärv måste ha rätt attityd, ett hjärta för klubben och beslutsamhet.
Vi bevakar en spelare tre gånger med tre olika scouter och om samtliga är positiva i sina rapporter går vi vidare, även om det inte innebär att vi automatiskt värvar spelaren i fråga. I vilket fall reser Frank eller jag själv och kollar upp spelaren och om vi håller med rekommenderar vi honom för Rafa. Det är sedan upp till honom och Rick Parry om vi tar sista steget för att avsluta fallet och köpa spelaren."
Med tanke på hur mycket arbete, och hur många personer som är delaktiga i beslutet, tycker man att antalet misslyckade talangvärvningar borde hållas till ett minium och låt oss hoppas att så också blir fallet med de senast anlända ungdomarna efter den nya scoutingpolicyns införande.