Spelarna som aldrig kom
I sin nya bok berättar Phil Thompson om livet som assisterande manager i Liverpool. Under Gérard Houllier-eran var det flera stora spelarövergångar som föll på målsnöret; eller vad sägs om Lee Bowyer, Cristiano Ronaldo och Alan Shearer.
”Stand up Pinocchio” heter Phil Thompsons nya bok, och det syftar förstås till de smädningar han ofta fick utstå från motståndarnas fans. Apropå hans överdimensionerade näsa.
För att krydda boken, som handar om hans jobb som andrafiol bakom Gérard Houllier, har han slängt in anekdoter om hur nära (eller långt borta) det var att vissa spelare skrev på för Liverpool.
En spelare som var riktigt riktigt nära var Lee Bowyer. Hans agent spenderade en hel dag på Melwood för förhandlingar och matchtröjor med bråkstakens namn tryckt på ryggen, var redan i produktion. Parterna visade sig dock stå långt ifrån varandra och i boken uttrycker Thompson sin stora förvåning över att Bowyer visade så litet intresse för att få sin karriär på rätt köl igen.
”Jag ringde Lee en kväll och bad honom meddela oss när övergången var klar eftersom vi var på väg att resa till Schweiz på en försäsongsturné. Lee svarade då att han inte visste var hans pass var och att han inte heller var hemma i Leeds.
Det visade sig senare att han var i London med Rio Ferdinand.”
Bowyers totala ointresse fick Liverpool att backa ur affären och lönekraven som hans agent visade upp var också numret för stora för Rick Parrys smak.
Medierna var för övrigt den här affären rejält på spåren och som en detalj i sammanhanget kan det påpekas att liverpoolsweden.com redan skrivit sin presentationsartikel om Bowyer.
När det gäller Cristiano Ronaldo var Liverpool i själva verket först till kvarn. Via agenten Tony Henry visade Sporting Lissabon en stor försäljningsvilja och parterna enades om en övergångssumma på £4M.
Därpå var det dags för lönechecken, men då framkom det att Ronaldos krav var överraskande höga. Hans önskade lön låg väldigt mycket högre än vad Liverpool nyligen gett till Anthony Le Tallec och Florent Sinama-Pongolle som på den tiden stod på samma nivå, rent talangmässigt.
Med anledning av det startade förhandlingar om en kompromiss och Thompson upplevde dessa diskussioner som klart givande fram till dess att han under en lunch med Houllier fick beskedet (via TV) att Man Utd lagt beslag på portugisen för £12M.
Thompson skriver att han och Houllier höll på att sätta lunchen i halsen och än idag begriper han inte hur Sporting lyckades förhandla upp priset så makalöst. Agenten Henry fick förstås frågan av Thommo, men han svarade bara att han helt plötsligt blivit ombedd att avsluta förhandlingarna med Liverpool och istället gå över till Man Utd.
Månaderna efter den affären fick Houllier mycket beröm för att han lyckats knyta till sig guldklimparna Simana och Le Tallec för halva priset av vad United gav för Ronaldo, men dessa åsikter förs inte fram lika kraftigt idag. Av skäl som är lätta att ta till sig.
Slutligen berättar Thompson om det intresse som Liverpool, under en period, hade för Alan Shearer.
”Houllier frågade mig en dag om jag kunde tänka mig Shearer. Självklart kunde jag det. Anfallaren förhandlade med Newcastle om ett nytt kontrakt, men det gick trögt.
Det upprättades en kontakt mellan hans agent och Liverpool och det fanns ett genuint intresse från vår sida att para ihop Shearer med Michael Owen. Det var inför säsongen 2003/2004.
Efter det gick det trögt och vi hörde egentligen ingenting förrän han hade skrivit på igen för Newcastle.”
