Brynäs - Färjestad
Inför: Liverpool - Bolton
Två managrar som båda anklagar det andra laget för att spela överdrivet hårt möts på Anfield på söndag. Bolton jagar första bortasegern i ligan mot Liverpool sedan rocken föddes och har ett par viktiga spelare tillbaka. Steven Gerrard återvänder efter avstängning, men Daniel Agger är skadad.
Även om det är ett lite underligt sätt att se på läget kan Liverpool i teorin sämst sluta sjua i Premier League säsongen 2005/06 och undvikande av förlust mot Bolton (som innehar sjundeplatsen med två matcher mindre spelade) skulle garantera en sjätteplats som mardrömsscenario. Vänder man i stället blicken uppåt sparkar en för Liverpools andraplatsjagande nästan lika viktig match som den mot Bolton igång mellan Manchester United och Arsenal på Old Trafford i samma ögonblick som Rob Styles blåser av matchen på Reebok Stadium.
BOLTON WANDERERS
Boltons förlust hemma mot Manchester United den 1 april var lagets första liganederlag på hemmagräs sedan premiären mot Everton och även om motståndet var ligatvåan måste Sam Allardyce ha ogillat hur okarakteristiskt lättforcerat hans manskap var framför allt i andra halvlek. Till skillnad från den fysiskt sparkande mur som mött de flesta bortalag på Reebok Stadium.
Wanderers fick dock en snabb chans att knappa in på de Champions Leaguejagande lagen ovanför genom en bortamatch mot formsvaga Birmingham City i tisdags, men efter 0-1 där måste Big Sam onekligen känna viss oro för att hans manskap skall stumna på upploppsrakan och kanske missa spel i Europa över huvud taget.
Blir det nu så skall väl inte alltför mycket vikt läggas vid en hemmaförlust mot formstarka United utan snarare fokuseras på Boltons bedrövliga bortaspel. Laget har endast vunnit en av de tolv senaste tolv tävlingsmatcherna och i ligan endast plockat fyra poäng (0 4 4 8-16) på de åtta bortamatcherna efter 4-0-segern på Goodison Park den 17 december. Med bortasäsongsavslutningen på Anfield, av nedflyttningsfrossa präglade The Hawthorns och White Hart Lane kan Bolton mycket väl få vänta till nästa säsong på nästa trepoängare på bortagräs.
I egenskap av att ha tappat tre ledningar till förlust och sex till oavgjort är Bolton Premier Leagues sämsta lag i att bevaka en ledning. De har dock bara gått mållösa från fyra matcher under säsongen och i tre av dessa höll de 0-0 tiden ut.
Tidigare möten (i Liverpools favör)
Totalt i ligan: 42 vinster, 29 oavgjorda och 34 förluster
Totalt Premier League: 7 vinster, 4 oavgjorda och 2 förluster
På Anfield: 26 vinster, 16 oavgjorda och 10 förluster
Premier League på Anfield: 5 vinster, 1 oavgjord och 0 förluster
Liverpool har inte förlorat hemma mot Bolton i ligasammanhang sedan den 1 januari 1954 och har vunnit åtta och spelat oavgjort i två av de tio matcher som har avgjorts på Anfield sedan dess. Bolton har dock en 2-0-seger i FA-cupen 1993 och en 3-2-seger i Ligacupen 2003.
Räknat både hemma och borta i ligan har Liverpool fyra segrar, tre oavgjorda och en förlust på de åtta senaste mötena med Bolton.
Skador och nyckelspelare
Bolton välkomnar tillbaka mittfältare Ivan Campo och anfallare Matt Jansen från skador samt Gary Speed och Ricardo Gardner som skakat av sig virusinfektioner.
Kevin Nolan och Stelio Giannakopoulos delar den interna skytteligaledningen med nio mål vardera följda av Kevin Davies på fem mål och just dessa båda Kevinar är mycket viktigt att Liverpool håller reda på. Mycket av Boltons anfallsspel verkar handla om att på ångvältsviss kötta in folk i djupled i straffområdet och se till att någon på kanten skickar in en boll i gröten. Förvånande ofta lyckas de eller en motståndare springa in ett mål i röran. Ofta är det på gränsen till offensiv foul, men Wanderers blir sällan avblåsta så Liverpoolförsvaret skall inte räkna med någon hjälp från domarna.
När Stelio inte filmar (aktionen som vann frisparken som föranledde 1-0-målet den 2 januari var en studie i sådant brutalt överspel att Gunvald Larsson framstår som nedtonad och subtil) till sig frisparkar exekverar han desamma med hög precision, så Liverpool som ännu inte fått ordning på markeringen på fasta situationer får se upp.
El-Hadji Diouf gjorde nästan ofattbara låga sex mål på 80 matcher (fyra på de 18 första) för Liverpool och gick mållös från de 42 sista framträdandena samt fyra matcher i afrikanska mästerskapen under samma period, så om någon spelare någonsin behövt en nytändning var det Diouf. Efter en lite trög start i Boltontröjan avslutade han säsongen 2004/05 med nio mål på 24 matcher och låg även bakom ett par som framspelare. Den andra säsongen har inte bjudit på lika många mål, även om Diouf självklart nätade i matchen mot Liverpool den 2 januari, men Diouf har ändå varit viktig i offensiven. Spel i afrikanska mästerskapen samt skada gjorde att senegalesen inte spelade en klubblagsmatch efter Liverpoolmatchen förrän den 1 april mot Manchester United då han fick ett inhopp på tre minuter. Mot Birmingham i veckan spelade han 68 minuter och lär starta mot Liverpool.
En annan som ställs mot sitt gamla lag är Sammy Lee, nu assisterande tränare till Allardyce, som under sina 295 matcher för Liverpool vann fyra ligatitlar, två Europacuper och fyra Ligacuper. Lee var även medlem av tränarstaben mellan 1992 och 2005. Phil Neal, Roger Hunt och Peter Thompson är andra spelare som har representerat båda klubbarna.
Ett ord från managern
Under Liverpools framfart i Europa säsongen 2000/01 blev laget stämplade som krigshundar av vissa motståndare och att det var som att möta ett gäng jättar. För allt snack om Boltons fysiska spel är det faktiskt Big Sam som inför söndagens match är den som talar om den aspekten och att Liverpool är laget som spelar på gränsen.
”När du möter Liverpool förväntar du dig en utmaning med starkt fysisk prägel eftersom de är så storväxta. De påminner om det Arsenallag vi mötte när vi först tog steget upp till Premier League. Vilken lagdel du än väljer så har de spelare på nästan 190 cm från Jamie Carragher till Peter Crouch.
När vi mötte dem på Reebok tidigare under säsongen spelade de dock den typen av överdrivet hård fotboll som Benítez har anklagat oss för att stå för.”
Allardyce tänker nog i första hand på två incidenter där Steven Gerrard och Mohamed Sissoko gick in hårt på Kevin Nolan och El-Hadji Diouf i den matchen. Den första var dock en ren olyckshändelse när Nolan gled in under Gerrard och fick ett dobbavtryck på bröstet medan Sissoko troligen hade åkt ut om domaren sett hans stämpling av Diouf.
Domare
Rob Styles har på 25 ligamatcher delat ut fem röda och 76 gula kort, även om ett misstag gav Scott Parker en varning i stället för Stephen Carr i matchen mellan Newcastle och Sunderland den 23 oktober. Parkers begäran om att varningen skulle strykas i efterhand gick inte helt oväntat igenom. Ett annat ämne för diskussion var Styles val att visa ut Mido i det heta Londonderbyt på White Hart Lane mellan Tottenham och Chelsea i augusti. De flesta ansåg att en varning hade räckt.
Styles har dömt två ligamatcher för både Liverpool och Bolton den här säsongen. Dessutom höll han i pipan i den inte alltför hårda drabbningen på St Andrews när Liverpool rullade ut Birmingham med 7-0.
LIVERPOOL FC
Steven Gerrard återvänder efter avstängning och Dietmar Hamann är kvitt den ryggskada som har hållit honom borta från de senaste veckornas matcher. Daniel Agger är inte fri från den vadskada som har hämmat honom ända sedan den 17 februari, men eventuellt är Djimi Traoré tillbaka efter sin knäskada. Bolo Zenden saknas sedan länge.
Med Agger otillgänglig finns ingen större anledning att mixtra med backlinjen utan Steve Finnan, Jamie Carragher, Sami Hyypiä och John Arne Riise som har varit genomgående bäst bör ges chansen igen. Utan att Finnan på något sätt har varit dålig hade jag dock gärna kunnat se Jan Kromkamp starta som högerback. Nar han givits den positionen från start har han sett mycket kompetent ut och det här känns som en ”lagom intressant” match av dem som återstår av säsongen att matcha honom igen. Att spela Kromkamp framför Finnan på högerkanten känns dock som livrem och hängslen. Riise gör vid spel sin 250:e match i Liverpooltröjan.
Söndag den 9 april markerar den dagen då en automatisk avstängning för antalet ihopsamlade kort under säsongen går från tio till 15. Detta nämner jag för att Momo Sissoko står på nio stycken och vid varning på söndag måste sona två matchers avstängning, vilket inkluderar FA-cupsemifinalen mot Chelsea. Efter Boltonmatchen är alltså nästa gräns 15 varningar och det torde Sissoko gå fri ifrån.
Med detta i åtanke tror jag att Rafa vilar Momo på innermittfältet och väljer Steven Gerrard och Xabi Alonso centralt. Gerrard på kanten och Hamann defensivt mot fysiskt motstånd kanske någon tycker, men baserat på Djibril Cissés insats mot WBA tror jag att fransmannen får förnyat förtroende ute till höger. Harry Kewell tar sin sedvanliga vänsterkantsplats.
Behåller Cissé sin plats borde väl även födelsedagsbarnet Robbie Fowler göra det samma. Sällskap får han troligen av Peter Crouch, men finns det någon form av utvärderingsintresse under säsongsavslutning borde Fernado Morientes ligga närmare till hands.
Det är tack vare dem
sidan lever!
