Ett år sedan Champions Leaguefinalen
- historien om Michael Sheilds
Det som skulle bli Michael Sheilds livs lyckligaste resa förvandlades till en mardröm när han på mycket bristfälliga grunder och trots att en annan engelsman tog på sig skulden dömdes för mordförsök på bulgaren Martin Georgiev. Så här på årsdagen av den fantastiska Champions Leaguefinalen berättar Gunnar Pettersson om historien som lämnar en rejält fadd eftersmak på segern.
Allez allez, allez allez, 25th of May. Så går numera den gamla Gérard Houlliersången och den 25 maj är nog ett datum som svetsat sig fast i många Liverpoolsupportrars minnen efter fjolårets Champions Leaguefinal. En kväll som av den då 18 år gamla Liverpoolsupportern Michael Sheilds beskrevs som ”den bästa dagen i mitt liv”. Att se Liverpool lyfta Europacupbucklan var något Sheilds, liksom många av oss andra Liverpoolsupportrar, drömt om hela livet. Tyvärr, skulle Sheilds minnen från Champions Leagueäventyret naggas betänkligt i kanten av huliganism och ett ickefungerande rättvisesystem. Sheilds sitter just nu i en fängelsecell i Bulgarien, dömd för mordförsök, detta trots att en annan man från Liverpool, Graham Sankey, har erkänt att han stod bakom attacken som Sheilds är dömd för.
Michael Sheilds hade rest till Istanbul tillsammans med ett kompisgäng hemifrån Liverpool. Eftersom datumen runt den 25 maj 2005 inte direkt hade dom billigaste flygresorna mellan Liverpool och Istanbul valde Sheilds, liksom många andra Liverpool supportrar, att flyga via Bulgarien, där Sheilds också stannade för en kort semester efter finalen. I Bulgarien bodde Sheilds och hans kompisar på samma hotell, och i rummet bredvid, en annan grupp ungdomar från Liverpool, som dom dock aldrig tidigare hade träffat. Gruppen i rummet bredvid bestod av bland annat Graham Sankey. Sankey själv sägs i själva verkat vara Everton”supporter” men hade rest till Istanbul tillsammans med sina kompisar som var Liverpool”supportrar”. Sankeys grupp var kända ”bråkmakare” i Liverpool, och samtliga från Sankeys ressällskap är numera avstängda från att åka på fotbollsmatcher på grund av incidenter oberoende av den här berättelsens innehåll (att jämföra med Michael Sheilds tidigare prickfria polisregister). Inte heller i Bulgarien hade Sankeys kompisgäng varit helt lugna utan blivit varnade av hotellpersonalen för sitt uppförande och hotades av att kastas ut från hotellet och dom hade dessutom setts i oroligheter på stan.
Kvällen den 29 maj uppstod nya oroligheter på stan som slutade med att 20 år gamla Martin Georgiev, som jobbade i en bar, först blev slagen till marken (av vad som senare visade sig vara en av medlemmarna från Sankeys kompisgrupp). Varpå någon kastade en stor sten i huvudet på honom. Dom skyldiga pekades av vittnen ut för att vara kända bråkmakare från hotellet där Graham Sankey och Michael Sheilds bodde. Morgonen efter kom polisen och arresterade samtliga som befann sig i Sankeys hotellrum men insåg snart att en person fattades från Sankeys gäng så man gick tillbaka till hotellet för att hitta honom. När man inte fick något svar när man knackade på Sankeys hotellrum knackade man istället på i rummet bredvid, Sheilds rum. Väl inne i rummet bad man Sheilds att ta på sig en vit T-shirt (personen som kastat stenen hade burit en vit T-shirt) och följa med dom beträffande en incident kvällen innan. Detta trots att Sheilds kompisar och en person från hotellpersonalen intygade att Sheilds varit på hotellet och sovit hela kvällen/natten.
Sheilds kördes sedan i sin vita t-shirt och i handbojor till brottsplatsen där polisen stannade i 45 minuter. Vittnen från kvällen innan fanns fortfarande på plats och kunde skåda Sheilds, en snaggad scouser med ”engelsk solbränna”, sitta fastfängslad i en bulgarisk polisbil i en vit T-shirt. Sheilds kördes senare vidare till polisstationen, där han handfängslades i ett element i receptionen i två timmar medan vittnena till incident anlände till polisstationen. Sheilds var nu den huvudsakligt misstänkta till att ha kastat stenen, medan Graham Sankey, som var den huvudsakligt misstänkta från början, hade försatts på fri fot.
Efter sina två timmar vid elementet fördes Sheilds in för att ”synas” av vittnena från kvällen innan. Sheilds, fortfarande blond, snaggad med begränsad solbränna i vit T-shirt, ställdes upp tillsammans med tre mörkhåriga bulgarer i andra kläder inför dom fyra vittnena. Av dom fyra vittnena pekade två stycken ut Sheilds som den som hade slagit Georgiev till marken medan en person pekade ut honom som den som kastat stenen. En av personerna som pekat ut Sheilds som den som slog Georgiev till marken ändrade sig sedan en till att Sheilds hade kastat stenen, efter att dom fyra vittnena hade fått diskutera vem den skyldige var sinsemellan.
Veckor senare dömdes Sheilds till 15 års fängelse för mordförsök, med dessa vittnesuppgifter som enda bevismaterial. Polisen hade inte gjort några försök till att ta DNA från den kastade stenen och man valde även att ignorera dom vittnen (visserligen Sheilds kompisar) som hävdade att Sheilds legat och sovit när incidenten inträffade.
Väl hemma i England drabbades Graham Sankey av dåligt samvete och erkände, via sin advokat, att det var han som hade kastat stenen. Eftersom detta erkännande inte skett i bulgarisk domstol, var det dock ingenting som dom bulgariska myndigheterna ansåg vara nog för att ompröva domen mot Sheilds. När Sankey insåg att han skulle bli tvungen att åka tillbaka till Bulgarien för rättegång och att han antagligen skulle få avtjäna sitt straff i Bulgarien ändrade han sitt ”erkännande”. Sankey menade nu istället att han hade kastat en sten i huvudet på någon i Bulgarien men att det antagligen var en helt annan incident. Dock rapporterades inga andra ”kastade stenar” den kvällen och även om inte alla brott rapporteras måste det ändå ses som högst otroligt att ytterligare en sådan incident inträffat i samma stad under samma kväll.
Michael Sheilds, hans familj, Liverpool Echo och många andra har sedan domen mot Sheilds kämpat för att få till en ny rättegång. Detta avslogs nyligen, men Sheilds dom ändrades till 10 års fängelse men istället ökade skadeståndet. Sheilds beviljades även att sitta av resten av sitt straff i Storbritannien. Detta var dock inte vad familjen Sheilds hade hoppats på och man undersöker nu möjligheten att överklaga till Europadomstolen, under punkten att alla brottsmisstänkta har rätt till en rättvis rättegång.
Anledningen till att jag tog mig till att berätta om Michael Sheilds öden är att jag fått uppfattningen att det är något som har fått alldeles för lite uppmärksamhet utanför Liverpool, även om ITV nyligen gjorde en dokumentär om Sheilds. Min spontana reaktion när jag läser diskussioner, artiklar och så vidare på svenska supportersidor är dock att inte särskilt många känner till vad som har hänt.
Jag har även några slutpoänger jag skulle vilja göra för att klargöra saker och ting. För det första så var jag inte på plats i Bulgarien och såg vad som hände så jag kan givetvis inte till 100 % veta att Michael Sheilds är oskyldig. Det jag dock kan säga är att bevisen mot honom måste ses som väldigt bristfälliga och att sannolikheten för att Graham Sankey är den skyldige är betydligt större än att det är Sheilds. Det andra som slår mig med Sheilds är hans tidigare prickfria brottsregister och att detta kunde ha drabbat precis vilken ”vanlig” Liverpool- eller för den delen Milansupporter som helst som åkte till Champions Leaguefinalen.
Jag vill också göra klart att anledningen till att jag nämnde att Graham Sankey sägs vara Evertonsupporter inte var att jag på något sätt vill skifta skulden från Liverpool till Everton. Jag menar, övriga i Sankeys kompisgäng verkar ju heller inte vara direkt oskyldiga och dom var så vitt jag vet Liverpool”supportrar”. Anledningen till att jag nämnde Sankeys eventuella klubbtillhörighet var istället att det för mig indikerar att han inte gjorde resan för att följa laget utan för att ställa till med bråk. Alltså, han var huligan mer än supporter och diskussionen bör inte handla om Everton v Liverpool utan om huliganer v supportrar. Jag tror dom flesta av oss kan vara överens om att huliganism och incidenter liknande den som drabbade Georgiev måste bort från fotbollen, men för att det ska vara möjligt måste huliganer och inte supportrar arresteras för huliganernas brott.
För mer information eller för att stötta Michael Sheilds kampanj besök: http://www.freemichaelshields.org/
