Uselt straffskytte sänkte England - igen
Steven Gerrard och Jamie Carragher hörde till två av de engelsmän som missade sina straffar och därmed tog Svennissagan slut den 1 juli 2006.
Mitt upplägg för matchen var 1-1 vid full tid, 2-2 efter förlängning, Portugalseger på straffar och England med en man mindre i en timme. Bortsett från att det inte föll några mål klappar jag mig själv på axeln och säger att jag tippade okej.
Matchbilden var annars ganska typisk för Englands spel så här långt, det villa säga väldigt lite av den intensiva press som karakteriserar de engelska klubblagen samt inte det mittfältsspel som borde vara möjligt med alla de namnkunniga spelarna som fanns att tillgå. Portugal utan avstängda Deco och Costinha var å sin sida märkbart bleka och första halvlek var en trist historia.
Andra halvlek började som den första slutat, men fick en ny twist när Wayne Rooney fick ett direkt rött kort i den 62:a matchminuten. Han slet och slet för att få loss bollen från tre motståndare och när han väl blev fri skedde det via ett tramp i skrevet på en portugis och domaren blåste av. "Pang på pungen i Portugal" som The Kristet Utseende hade sagt. Det är oklart huruvida domaren ens ansåg det vara värt ett gult kort, men i småtumultet efteråt måste Rooney ha sagt något fruktansvärt otrevligt eftersom Horacio Elizondo från Argentina inte tvekade i att visa anfallaren av planen.
Trots en man mer var Portugal trögstartade och först sista tio började de etablera något som liknade press medan engelsmännen spelade på klockan för att nå förlängning. Steven Gerrard spelade från start och Peter Crouch kom in efter 65 minuter när Joe Cole klev av.
Förlängningen blev ett riktigt kraftprov för England som såg trötta ut redan efter 90 minuter, men trots detta var det England snarare än Portugal som kom till avslutningslägen medan portugiserna sköt bort skott på skott en bra bit utanför ramen. I den 119:e minuten ersatte Jamie Carrager Aaron Lennen med den stundande straffsparksläggningen i åtanke.
England hade före den här förlorat fyra av fem straffsparksläggningar och ingenting i dag gjorde att man ifrågasatte den statistiken. Frank Lampard som nummer ett och Steven Gerrard som nummer tre slog riktigt svaga elvametare medan Owen Hargreaves som nummer två satte sin.
England fick dock en livlina tack vare att Hugo Viana och Petit sköt i stolpe respektive utanför. När det var dags för Jamie Carragher i omgång fyra satte han bollen i nät, men domaren hade inte givit honom signal och andra gången gillt valde Ricardo motsatt håll mot Carras första straff och räddade enkelt. När Christino Ronaldo sedan satte Portugals femte straff var saken klar: England återigen utslaget i en kvartsfinal och återigen efter straffläggning. Återigen fick de också en man utvisad på ett sätt som ingen förbundskapten i världen kan stå bakom och applådera.
Skall man sammanfatta Englands VM snabbt kan man säga att Svennis forwardsgambling slog tillbaka med rejäl kraft och även om England hade gått vidare hade han alltså stått utan både Michael Owen och Wayne Rooney i en semifinal. Spelmässigt är det stora problemet fortfarande att Englands mittfältsspel är en skugga av vad de på papperet kan prestera och Gerrards och framför allt Lampards insatser i Tyskland symboliserades ganska passande med deras straffsparkar. Huruvida det var Svennis som misslyckades med att plocka ut potentialen får tiden utvisa nu när Steve McLaren tar över.
Chelseas och Liverpools drivkrafter på mitten får en sista chans i VM 2010 att sätta sina namn på världskartan som landslagsspelare, men till dess får de nöja sig med att vara några av världens bästa som klubblagslirare och för Chelsea- respektive Liverpoolfans duger det gott.
