Rubrik saknas

Försäsongen inleds på allvar när VM-spelarna nu har anslutit till truppen och första matchen i samband med träningslägret i Schweiz är mot tyska FC Kaiserslautern. Senaste nyförvärvet Jermaine Pennant kan ges sin debut.

Klubbfakta

Bildad: 1900 som FC 1900 via FV 1900 Kaiserslautern (1909), FV Phônix-Kaiserslautern (1929) och slutligen FC Kaiserslautern 1933.

Smeknamn: Die roten Teufel (De röda djävlarna)

Ligasegrar: 1951, 1953, 1991, 1998
Tyska Cupen: 1990, 1996

FCK förde en anonym tillvaro tills efter kriget då klättringen upp mot det framgångsrika 50-talet inleddes. 60-, 70- och 80-talen innehöll ett par inhemska cupfinaler (61, 71, 76, 81) innan klubben tog sin första buckla på 37 år när laget vann den tyska cupen 1990. Säsongen efteråt tog de sin första Bundesligatitel.

En ny seger i tyska cupen togs 1996, men det glömdes snabbt när laget flyttades ner till division 2 samma säsong. FCK var då ett av blott fyra lag (Eintracht Frankfurt som åkte ner samma säsong, FC Köln som åkte ner 1998 och Hamburger SV som spelat i högstadivisionen sedan 1919) som hade spelat i Bundesliga sedan ligan startades 1963.

1998 stormade Kaiserslautern tillbaka i Bundesliga och stod för en hittills unik prestation när de som nykomling (om än en erfaren sådan) vann ligan samma säsong de flyttades upp. Otto Rehhagel ledde laget och samme man åstadkom sedermera även mirakel med Grekland i EM 2004.

Den titeln lyfte inte klubben till nya höjder (och här är det väl ofrånkomligt att dra paralleller till vad som hände med Rehhagels Grekland efter EM-segern) utan i stället hamnade de i ekonomiska trubbel och fann sig 2003 på gränsen till konkurs. Klubbledningen städades ut och en ny president, Rene C. Jäggi, räddade Kaiserslautern från katastrof medan en ny tränare, Erik Gerets, lyfte laget ur nedflyttningszonen 2003/04.

Säsongen 2004/05 inleddes med tre minuspoäng på grund av de ekonomiska problemen. Gerets sparkades efter kort tid och ersattes av Kurt Jara som inte blev populär med sin defensiva taktik, men åtminstone gav laget en stabil grund att stå på. Jara lämnade dock posten innan säsongen var över eftersom det fanns oöverbryggliga meningsskiljaktigheter med ledningen.

2005 tog Michael Henke, länge trogen assistent till Ottmar Hitzfeld, över tränarrollen i FCK, men efter inledningsvis goda resultat föll laget till botten av tabellen. Wolfgang Wolf ersatte den sparkade Henke och tog in många unga, egna talanger, men trots att ha vunnit över fans och experter slutade säsongen 2005/06 med tårar eftersom FCK relegerades till division 2 efter tio år i ettan.

I nutid är Michael Ballack och Miroslav Klose de två mest namnkunniga spelarna som har representerat Kaiserslautern medan den nuvarande målvakten Jürgen Macho fortfarande ger en rysningar för den där insatsen på Anfield för ett par år sedan, då som Sunderlandspelare.

Den Store

Fritz-Walter-Stadium är döpt efter Fritz Walter, Västtysklands lagkapten i det lag som vann VM 1954 och som blev Kaiserslautern trogen under hela sin spelarkarriär. Han gjorde a-lagsdebut i klubblaget som 17-åring och drog på sig landslagströjan tre år senare 1940.

1942 värvades Walter till armén och i slutet av andra världskriget befann sig 24-årige Fritz i ett ungerskt läger för krigsfångar. De allierade styrkorna närmade sig från väster, men först fram var ryssarna och det som var att vänta för en tysk krigsfånge var en enkelbiljett till Gulag och en förväntad livslängd på ytterligare fem år. Definitivt ingen VM-fotboll.

Sådan tur var hade dock en av de ungerska fångvaktarna sett Fritz spela för Tyskland och när de ryska soldaterna nådde fram sa han att Walter var av österrikisk nationalitet och inte tysk (exakt varför fångvakten kände ett behov av att rädda Walter förtäljer inte historien, men han var kanske bara väldigt fotbollsintresserad). Walters liv besparades därför och när han återvände till sitt hemland anslöt han återigen till Kaiserslautern och ledde dem till två ligatitlar 1951 och 1953.

1951 anslöt Walter även till landslaget och var alltså lagkapten i det tyska lag som 1954 vann VM genom att i finalen besegra ett Ungern (Fritz måste ha känt ödets ironi) som inte hade förlorat på fyra och ett halvt år (och inte skulle förlora igen förrän i februari 1956) och i och med VM-segern sände ett förebud om den tyska ekonomiska återhämtningen. Åtminstone har den i efterhand setts så liksom att vissa anser att tyskarna var dopade under turneringen, en teori som så sent som 2004 fick nytt blod (ett ganska passande uttryck i dessa sammanhang) när en vaktmästare påstod att han funnit sprutor i tyskarnas omklädningsrum efter matchen.

Walter glömde aldrig vilka det var som hade räddat hans liv och när Sovjetregimen slog ner på det ungerska undret ledde Walter det ungerska landslagets matcher under två år samt bidrog med finansiella medel för att på så vis åtminstone betala tillbaka lite.

Walter avslutade mot sin vilja landslagskarriären på Ullevi den 24 juni 1958 i en hård VM-semifinal mot Sverige där en skada tvingade Fritz av planen och även ur landslaget samt mindre än ett år senare även ut ur fotbollen. Inga byten var tillåtna i VM-sammanhang förrän 1970 och Sveriges vändning från 0-1 till 3-1 hjälptes av att tyskarna inte fick ersätta Walter med en avbytare och till råga på allt dessutom hade fått Juskowiak utvisad med en halvtimme kvar. Nacka Skoglund hade kvitterat underläget efter en halvtimme och sista tio fick Sveriges övertag utdelning när Gunnar Gren satte 2-1 och Kurre Hamrin två minuter före full tid snirklade sig in från höger och punkterade matchen med ett stycke svensk fotbollshistoria.

Eftersom Walter verkade spela allt bättre ju sämre väderförhållandena var talar man nu i Tyskland om ”Fritz Walterväder” när det stormar rejält.

Arenan

Fritz-Walter-Stadium byggdes på Betzenberg, har smeknamnet Betze och invigdes 1926. De mest hängivna supportrarna håller till i västkurvan, även om den uppiskade fanatiska atmosfären från exempelvis vändningen mot Bayern München (se nedan) successivt svalnat de senast decennierna.

Arenan tar 48 500 och fick i samband med den senaste upprustningen även en ny strålkastaranläggning samt ett mediecentrum. Kalaset för 440 miljoner hade givetvis att göra med en uppfräschning inför fotbolls-VM 2006 och FWS stod som värd för fem matcher, däribland åttondelsfinalen mellan Italien och Australien. De omgivande gatorna runt stadion är döpta efter de fotbollsspelare som lyfte klubben till framgång efter kriget.

Matchen på lördag spelas dock i Liechtenstein på Sportplatz Eschen-Mauren i samband med Liverpools träningsläger i Schweiz under försäsongen.

Legendariska matcher

Det är märkligt hur historien verkar sammanvävd av händelser som med en liten tippning åt ett annat håll skulle få helt andra konsekvenser (vilket inte minst historien om Fritz Walter styrker) och det är nog lika bra att ha inställningen att allt sker av en tillfällighet. Även ett solklart övervägt val har någonstans i sin upprinnelse faktorer som i efterhand ter sig så godtyckliga att det framstår som ett under att valet över huvud taget senare kunde fattas eller att en person fanns vid liv för att ta beslutet, men tänk inte för mycket på sådant för det sliter bara er tillvaro i stycken…

Hur som helst ställdes Kaiserslautern senhösten 1991 mot FC Barcelona i Europacupens andra omgång efter att ha vunnit Bundesliga säsongen före. Barca vann komfortabelt med 2-0 på Nou Camp, men redan i halvtid hade Kaiserslautern hämtat in till 2-2 i returen och i den 76:e minuten exploderade Fritz-Walter-Stadium när Bjarne Goldbaeck gjorde 3-2.

Men ett sista desperat inlägg av Ronald Koeman på stopptid hittade huvudet på José Maria Bakero som med en nick från en position utanför (!) straffområdet lyckades få in bollen på något sätt och gav spanjorerna det bortamål de behövde. Barcelona gick sedan hela vägen och kunde lyfta Europacupbucklan för första gången i klubbens historia efter att i finalen ha besegrat Sampdoria. Koeman krutade in matchens enda mål på en frispark i förlängningen.

Desto roligare var det 18 år tidigare när Bayern München, redan en stormakt på hemmaplan och på tröskeln till att dominera europacupfotbollen de kommande åren (tre raka segrar i Europacupen 74-76), slogs tillbaka med 7-4. Det som gjorde segern än mer anmärkningsvärd var att Bayern München ledde med 4-1 när klockan stod på 56 minuter, men inom tre minuter hade anfallsparet Toppmöller och Pirrung reducerat till 3-4. Tio minuter före full tid sate Pirrung även kvitteringen och i den 84:e minuten var vändningen ett faktum när Diehl skickade upp Kaiserslautern i ledningen för första gången i matchen. Laumen adderade sexan och sjuan i slutminuterna.

LIVERPOOL FC

Liverpool har trots 34 cupmatcher mot tyskt motstånd genom åren aldrig tidigare stött på FC Kaiserslautern i tävlingssammanhang och det närmaste vi kan få till med lite vilja är att båda lagen var i semifinal av UEFA-cupen 2000/01, men medan Liverpool besegrade Barcelona med 1-0 åkte FCK på storstryk mot CD Alavès med totalt 2-9. Ett par vänskapsmatcher har lagen dock avverkat genom åren och den 6 augusti 1974 lyckades Kevin Keegan av alla spelare med konststycket att bli utvisad mot just Kaiserslautern.

Rafael Benítez välkomnar tillbaka hela VM-skvadronen till truppen och samtliga är tillgängliga för spel med undantag av Harry Kewell. Därmed kan man säga att försäsongen börjar på allvar på lördag.

Nu kommer spelare som exempelvis Jamie Carragher och Xabi Alonso knappast att matchas mer än en halvlek, men Rafa kommer i alla fall att kunna börja finslipa laget mot den elva som skall möta Chelsea i Community Shield den 13 augusti. Troligtvis får vi se Jermaine Pennant debutera i Liverpooltröjan någon gång under matchen.

Förutom Kewell är skadeläget inte helt klart när det gäller Florent Sinama-Pongolle, Stephen Warnock, Daniel Agger och Anthony Le Tallec.