2015-10-14 04:30

Los Angeles - Vancouver

Inför: Chelsea - Liverpool

Blått mot rött, kraft och snabbhet från vänsterflanken alternativt tricks och oförutsägbarhet från högerflaken eller grötar alla ihop sig i mitten som det brukar se ut? Ja, det är nästan så man kommer att tänka på att det är val också. Förra säsongen hakade Chelsea tidigt av Liverpool med en 4-1-seger på Anfield, så nu är det upp till Rafael Benítez att visa att ligaläxan är lärd och att sommarens värvningar har gjort laget mindre bleka i blåljuset.

Det finns tre lag som har fog för att säga att de kan störa Chelsea och denna trio utgörs av Barcelona, Middlesbrough och Liverpool. Jag talar här givetvis om José Mourinhos Chelsea och enligt devisen en gång är ingen gång, särskilt inte i Carling Cup, krävs det minst två segrar för att kvala in till den här exklusiva klubben. Boro anslöt så sent som den 23 augusti, så det är inte för sent att gå med, och nya medlemmar mottages tacksamt.

CHELSEA FC

Form

Tappet av 1-0 till 1-2 på Riverside Stadium bryter mot Chelseas säsongsinledning som i övrigt består av idel segrar mot Manchester City, Blackburn Rovers och Charlton.

Även om Chelsea skulle lyckas vinna mot Liverpool är det här deras sämsta ligainledning på fyra år, vilket kontrasterar lagens tradition av att ta poäng under augusti och september ganska markant

Chelseas totala hemmafacit i ligan under Mourinhos ledning är 34 vinster och sex oavgjorda (82-15 i målskillnad), det vill säga endast tolv tappade poäng av 120 möjliga. Till det kan vi addera fyra vinster och två oavgjorda innan vi landar den 21 februari 2004 när Chelsea senast föll på Stamford Bridge i Premier League (1-2 i derbyt mot Arsenal).

Chelsea har nätat i samtliga av de 22 senaste hemmamatcher i ligan och vunnit nio raka sedan Charlton höll undan för 1-1 den 22 januari 2006.

Tidigare möten (i Liverpools favör)

Totalt i ligan: 57 vinster, 26 oavgjorda och 43 förluster
Totalt Premier League: 10 vinster, 5 oavgjord och 12 förluster

På Stamford Bridge: 15 vinster, 13 oavgjorda och 35 förluster
Premier League på Stamford Bridge: 1 vinst, 3 oavgjorda och 9 förluster

Bortamatcher mot Chelsea är ungefär så illa det kan bli, med nio förluster på tio matcher och endast en seger på sexton möten i ligan, och vore det inte för Bruno Cheyrous volleymål i januari 2004 hade Liverpool fortfarande jagat den första segern på Stamford Bridge i Premier League. Endast fyra spelare finns kvar i truppen från den kylslagna vinterkvällen och det är fullt möjligt att ingen av dem – Jerzy Dudek, Sami Hyypiä, Harry Kewell och John Arne Riise (inhoppare) – får speltid på söndag. Tiderna förändras.

Franskan har sina rullande r och hösten har sina fallande löv. Chelsea har sin franska höst i Arjen Robben som både faller och rullar. Det är det vi kanske minns bäst från det senaste mötet när en 0-2-förlust fick en än bittrare eftersmak efter José Reinas utvisning tio minuter från slutet. Pepe borde givetvis aldrig ha positionerat den yttersta delen av sin mest finmotoriska extremitet så högt, men ändå.

Spelaraffärer (Källa: Chelsearedaktionens silly season)

Nyförvärv

Michael Ballack
(Mittfältare - Bayern München - fri transfer)
Salomon Kalou
(Anfallare - Feyenoord - ca £4 milj)
Andrej Sjevtjenko
(Anfallare - Milan - ca £30 milj)
Hilario Sampaio
(Målvakt - Nacional - fri transfer)
John Obi Mikel
(Mittfältare - Lyn - ca £12 milj)
Khalid Boulahrouz
(Back – Hamburger SV - ca £6 milj)
Ashley Cole
(Back - Arsenal - £5milj+Gallas)

Försäljningar

Maniche
(Mittfältare - Dynamo Moskva)
Juan Sebastian Veron
(Mittfältare - Estudiantes - ca £1 milj)
Lenny Pidgeley
(Målvakt - Millwall - fri transfer)
Eidur Gudjohnsen
(Anfallare - Barcelona - ca £8,5 milj)
Jiri Jarosik
(Mittfältare - Celtic - ca £2 milj)
Glen Johnson
(Back - Portsmouth - lån)
Carlton Cole
(Anfallare - West Ham - ca £3 milj)
Asier del Horno
(Back - Valencia - £5 milj)
Damien Duff
(Mittfältare - Newcastle - ca £5 milj)
Hernan Crespo
(Anfallare - Inter - fri transfer)
Robert Huth
(Back - Middlebrough - ca £6 milj)
William Gallas
(Back - Arsenal - bytesaffär)

Min kräkerfarenhet kanske inte är helt uttömmande, om uttrycket tillåts, men det sista jag har noterat lämna kroppen vid spyförfarande är gul, sedan grön, följt av svart galla. Den siste som lämnade Chelsea är Gallas och av en händelse används ordet galla för att benämna hätsk eller innehållslös kritik. Eftersom det finns gränser för vad man kan pressa ur ett ord eller en tom mage låter jag Socrates (han som polar med Hemmi snarare än Platon) fullfölja konvulsionen, även om den hos honom slutar i skratt snarare än splatt.

Åter till ordningen, så är självklart Michael Ballack och Andrej Sjevtjenko mycket vassa spelare, men frågan är om Chelsea som lag kommer att bli så mycket kraftfullare eller om det bara innebär att elvan i Carling Cup blir ännu bättre. Det där sista var givetvis något överdrivet syrligt, men det är trots allt så att ett fotbollslag fortfarande bara får innehålla elva spelare. Dock ska sägas att det enda som har framhävts som Chelseas svaghet är att de har saknat en målspottare av rang och där kommer givetvis Sjevtjenko in i bilden. En bild som ligger kvar på negativstadiet om jag tillåts avsluta den här avdelningen i samma anda som jag inledde den.

Skador och nyckelspelare

Robben är tillbaka i truppen efter att ha missat fyra matcher till följd av en vadskada. Joe Cole missar dock matchen efter att hans knäinflammation blossade upp under matchen mot Weder Bremen i veckan.

Enligt Chelsearedaktionens stalltips kommer Mourinho att behålla sitt fyrmannamittfält med Claude Makélélé (gör vid spel sin 100:e match för Chelsea i ligan), Michael Essien, Michael Ballack och Frank Lampard och i så fall till skillnad från vad jag tror att Rafael Benítez tänker (se nedan) inte fokusera på snabba kantspringare.

Drobga och Sjevtjenko kommer högst sannolikt att starta på topp och av dem är det utan tvekan den förstnämnde som har lyst klarast, men ingen behöver påminnelse om Sjevas kapacitet och han nätade också med en mycket stilren mottagning och avslut i Community Shield. Nyckeln för att slippa se vare sig Drogba eller Andrej slita sig loss från vår backlinje är att förhindra att passningarna från mittfältet når fram. Framför allt om både Cole och Robben saknas kommer mycket djupledspassningar att sökas i den centrala sektorn och våra väktare vid den södra porten får definitivt inte begära avlösning samtidigt för vi har sett alltför väl under säsongsinledningen vad som händer när anfallare (låt oss ta en i mängden… hmm… Andy Johnson) får löpa med boll mot vår backlinje.

Domare

Sir Alex Fergusons favoritdomare (nej, han har själv sagt det) Mike Riley har dömt två matcher den här säsongen. Båda slutade 1-0 till hemmalaget och två varningar delades ut till respektive lag i båda matcherna.

LIVERPOOL FC

Form

Liverpool har inlett ligaspelet med en oavgjord, en seger och en förlust, vilket är en poäng sämre än förra året, men samtidigt stod vi då på tio poäng efter åtta matcher och det borde vi väl kunna överträffa trots det tuffa spelschemat framöver.

Min gissning på 17, maximalt 19, poäng efter nio matcher ligger vi redan efter, eftersom jag hade räknat med seger mot Sheffield United och en poäng mot Everton, men förhoppningsvis har jag underskattat Liverpools chanser i de kommande sex matcherna: Chelsea (b), Newcastle (h), Tottenham (h), Bolton (b), Blackburn (h) och Manchester United (b).

Derbyförlusten var det första nederlaget på tolv ligamatcher och senast Liverpool förlorade två på raken var den 5 respektive 8 februari, då det blev 2 x 0-2 mot Chelsea och Charlton.

Startelva

Vänsterkanten får klara sig utan John Arne Riise och Harry Kewell medan den senare motionerar underlivet med frugan som ni säkert har läst om (”Men Harry var är du? Här down under och dyker vid stora barriärrevet såklart!”) Vilken kroppsdel Riise väljer att överanvända vet jag inte, men sms-tummen ligger väl nära till hands att gissa på.

Trots nästan en blunder i var och varannan match efter sommaren känns José Reinas position mellan stolparna tämligen ohotad, men om ingen ligacupmatch dyker upp lämpligt för att lufta Jerzy Dudek är det nog bäst att Pepe skärper sig snarast. Förr eller senare försvinner tavlor som dem i FA-cupfinalen, mot West Ham i ligan eller mot Everton nu senast inte i ett entydigt slutresultat.

Därmed återstår bara en potentiell överlevare från kvartetten den 7 januari 2004 och det är Sami Hyypiä. Sami fick för ovanlighetens skull stå över en europacupmatch när Jamie Carragher och Daniel Agger bildade mittlås mot PSV och med tanke på att första nollan för säsongen bärgades tror jag Rafa håller fast vid samma backlinje. Hyypiä har givetvis gott om rutin som talar för honom, men den minnesgode läsaren har förstås redan koll på att det faktiskt var just Agger och Carragher som spelade i Community Shield för en månad sedan. De gånger Sjevtjenko slapp igenom i första halvlek var det också främst kommunikationen mellan Finnan och Carra som inte fungerade hundraprocentigt.

Steven Gerrard, Xabi Alonso och Momo Sissoko kommer med all säkerhet att starta och förutom Gerrard och Alonso tror jag bänken mot PSV ger klara indikationer om hur Benítez har tänkt formera sina trupper. Det brukar bli tätt på mitten mot Chelsea och lösningen är då givetvis bredd, i de rödas fall med hjälp av Mark González till vänster och Luis Garcia (som liksom Makélélé firar 100, men då för både liga+cup i Liverpooltröjan) alternativt Gerrard ute till höger. Garcia, Speedy och Crouch började samtliga på bänken i veckan och den enda som byttes in var González som deltog i åtta minuter. Jag tippar på att Gerrards utgångspunkt blir framför Momo och Xabi centralt med Garcia flankerande till höger, men dessa två brukar flyta ut och in ur positioner under matcherna beroende på motståndet. Ja, den mest fartfyllda breddspelaren till höger är Jermaine Pennant, men eftersom han spelade 90 minuter mot PSV tror jag att han börjar på bänken.

Garcia och Crouch var liksom Agger startande mot Chelsea i Community Shield och det gick ju bra, men det jag skulle vilja se någon gång är just Chelsea och Liverpool drabba samman 4-4-2 mot 4-4-2 alternativt 4-3-3 (egentligen är det där med sifferformationer ofta bara ett sätt att förskjuta diskussionen från något mer väsentligt, men om jag nu får välja) i en match som inte är så brutalt resultatförsäkrad att spelbolagen stänger oddsen för 0-0. Om vi, och det inkluderar José och Rafa, ska kunna utföra en utvärdering av lagens styrkeförhållanden kräver vi de bästa lagen på planen och något som inte bara liknar en utdragen remi. Matcherna mot Chelsea är aldrig ointressanta, men underhållande? Fråga mig igen på söndag.

Till sist. Så du är trött på tjatet om att miljoner föräldrar har givit sina liv så att deras barn ska få rösta, men tänk då så här: När du i efterhand oavsett resultatet klagar på att allt går åt skogen – för det kommer du ju att göra, inte sant? – betänk då att det inte är någon som lyssnar på dig om du inte röstade. Bara chansen att få posta tre pappersbrev samma dag i denna IT-ålder borde faktiskt locka dig.