Fowlerkalendern – Avsnitt 21
Glenn Hoddle hette mannen som tog över efter Terry Venables i det engelska landslaget och det markerade också kulmen på Robbie Fowlers väldigt korta tid som en spelare att räkna med i de Tre Lejonen. Hoddle behandlade Fowler styvmoderligt och The Toxteth Terror surnade ihop.
Ska man vara elak kan man säga att Robbie Fowlers landslagskarriär aldrig varit särskilt framgångsrik – det är nämligen sant – men som 20-åring under Terry Venables hade han i alla fall en manager som trodde på honom och en framtid. Då kunde Liverpoolanfallaren finna sig i att spela andra- eller tredjefiol bakom Ted Sheringham och Alan Shearer, särskilt som Venables inte drog sig för att ge Fowler förtroendet när tillfälle gavs.
Men under Glenn Hoddle fick Fowler aldrig åtnjuta samma tillit och kanske berodde det på hans avoga inställning till alla de regler som den nya förbundskaptenen satte upp. I gårdagens Fowlerkalender kunde ni läsa om vad som hände med de spelare som inte tog Hoddles idéer på allvar och även om Fowler själv aldrig satte sig på tvären så är det möjligt att det nya ledarskapet noterade hans tveksamma attityd.
Och värre skulle det bli.
Avsnitt 21 – Fowler blir packad och lackar ur på Hoddle
I Hoddles två första matcher var Fowler petad. Det handlade om VM-kval och skyttekungen från Liverpool kunde acceptera det eftersom han visste att hans tid kunde komma, målen fortsatte att rassla in i klubblaget, och fortfarande var det Alan Shearer och Ted Sheringham som var givna där framme.
Men när det var dags för kvalmatch nummer tre var Shearer skadad. Fowler hoppades på en chans och när planet lyfte från England till Georgien kände han optimism.
Fast resan till Tbilisi blev inte alls vad Fowler hade tänkt sig. Hoddles regler gjorde att spelarna bara fick sitta inne på hotellet och de fyra dagarna kändes som fyra år enligt Fowler. Och när Hoddle presenterade laget blev allt ännu värre. Den gamla storspelaren valde att satsa på Les Ferdinand på topp tillsammans med Sheringham och inte heller som inhoppare fick Fowler chansen. Då valde Hoddle gamlingen Ian Wright istället.
”På planet hem – det var en femtimmars resa – blev jag aspackad. Jag satt bredvid Macca och vi beklagade oss över Hoddle för han hade också blivit petad eftersom Hoddle sagt att han inte var lämpad för den dåliga gräsmattan.
Jag blev mer och mer uppretad och till slut sa jag: ”Nej, jag ska gå och säga till den djäveln vad jag tycker om honom.”
Macca sa: ”Nej, nej, gör inte det din idiot. Det är självmord.”
Men jag var bestämd.
Jag gick fram i planet med en cigarr i ena handen och en whiskey i den andra. Jag kom fram till Hoddle, puffade på cigarren och tog en klunk av whiskeyn för självförtroendet. Sen lät jag honom få höra det.
”Hur kommer det sig att jag inte fick spela din lilla mes, jag vill veta varför.”
Den sortens intellektuella argument.
Han tittade på mig som om jag hade skitit i hans mat.”
Det dröjde ett tag tills Fowler blev uttagen i landslaget igen efter det, men det var faktiskt under Hoddle som han fick göra sitt första landslagsmål. I en vänskapsmatch mot Mexico i februari 1997.
Fast landslagskarriären hjälptes knappast av den där Sällskapreseuppvisningen.
