Semifinaler i Europacupen
Internazionale 1965, FC Zürich 1977, Borussia Mönchengladbach 1978, Bayern München 1981, Dynamo Bukarest 1984, Panathinaikos 1985 och Chelsea 2005.
1964/65 Liverpool FC – Internazionale FC 3-1, 0-3
Liverpools första chans till spel i Europacupen kom med Bill Shankly vid rodret säsongen 1964/65 och det var definitivt inga nybörjarnerver hos de röda. Laget tog sig ända till en semifinal där Internazionale, då ansett som världens bästa klubblag, väntade. Liverpool vann den första matchen på Anfield med 3-1 i vad som rankas som en av de, om inte den, största europacupkvällen på Anfield genom tiderna och efteråt sa Inters manager att ”vi har förlorat tidigare, men i kväll blev vi verkligen besegrade”.
Att ta upp det här mötet gör mig dock mest förbannad, eftersom en mutad domare i returmatchen i Italien förstörde Liverpools chanser till en sensationell Europacupseger i första försöket, så vi går vidare och ni som vill kan läsa mer om matchen kan göra så under historiesidan i menyn.
1976/77 FC Zürich – Liverpool FC 1-3, 0-3
Vi flyttar fram klockan till säsongen 1976/77 och som synes blev det en väldigt bekväm resa till finalen, men det är en match tidigare i turneringen som vi hittar den här säsongens stora utropstecken. I kvartsfinalen hade Liverpool åkt på stryk borta mot St. Etienne med 0-1 och när Bathenay, som gjorde målet i Frankrike, kvitterade till 1-1 i returen på Anfield i den 51 minuten krävdes två mål av Liverpool för avancemang. Det bör då påpekas att 1-0-målet på Anfield, inprickat av Kevin Keegan i den andra matchminuten, var det första som St. Etienne hade släppt in i turneringen.
En snabb replikering signerad Ray Kennedy i den 58 minuten gav nytt hopp, men klockan tickade förtvivlat snabbt upp mot full tid och det var då som Liverpools superavbytare David Fairclough skrev in sig i historieböckerna med sitt legendariska mål i den 84 minuten framspelad av Kennedy. Anfield exploderade, Liverpool avancerade och i semifinalen var Zürich aldrig nära att skaka Merseysidelaget. Liverpool vann sedan finalen mot Borussia Mönchengladbach med 3-1.
1977/78 Borussia Mönchengladbach – Liverpool FC 2-1, 0-3
1976/77 års finalister möttes som synes i nästa års ena semifinal och även den här gången stod engelsmännen som segrare. Den första matchen i Tyskland såg ut att sluta bra för Liverpools del när David Johnson kvitterade Hannes ledningsmål i den 89 minuten, men tyskarna svarade inom en minut med ett 2-1-mål och därmed var utgångsläget klart mindre gynnsamt inför returmatchen.
Ett tidigt mål efter sex minuter av Ray Kennedy stillade dock nerverna och efter Kenny Dalglish 2-0 och Jimmy Case 3-0 kontrollerade Liverpool matchen under den avslutande halvtimmen. I finalen besegrades Club Brügge med 1-0.
1980/81 Liverpool FC – FC Bayern München 0-0, 1-1
Tyskt motstånd igen, men den här gången blev det en tät affär som avgjordes på bortamålet. Liverpool började hemma, men gick för ovanlighets skull mållösa av hemmaplan i europacupspelet och Bayern München, med tre raka Europacuptitlar under början av 70-talet, hade ett litet övertag inför returen. Returmatchen förblev mållös tills det återstod sju minuter då Ray Kennedy – ja, han igen – i praktiken bokade finalbiljetten med 0-1-målet. Rummenigge hann dock kvittera i den 88 minuten, men närmare än så kom aldrig hemmalaget och i finalen vann Liverpool över Real Madrid med 1-0. Målskytt var den här gången den andraeKennedy, närmare bestämt Alan.
1983/84 Liverpool FC – FC Dynamo Bukarest 1-0, 2-1
Efter två års uppehåll var Liverpool tillbaka i Europacupen och det bar minsann hela vägen ännu en gång. I semifinalen stod rumänska Dynamo Bukarest för motståndet och via 1-0 innickat av Sammy Lee i matchen på Anfield och 2-1, två mål av Ian Rush, i returen gick Liverpool till final där AS Roma besegrades efter straffläggning och Bruce Grobbelaars klassiska spaghettiben.
1984/85 Liverpool FC – Panathinaikos FC 4-0, 1-0
Grekiska Panathinaikos, som hade slagit ut IFK Göteborg i kvartsfinalen, blev en tämligen enkel munsbit och semifinalen var i praktiken avgjord efter matchen på Anfield som Liverpool vann med 4-0. Det blev seger med 1-0 för de röda i returen och som följd en final på Heyselstadion mot Juventus. Finalen som vi vill, men aldrig får, glömma slutade med 0-1-förlust efter en feldömd straff.
2004/05 Chelsea FC – Liverpool FC 0-0, 0-1
Ingen av lagen ville försätta sina chanser till returen och de båda förväntade härförarna Frank Lampard och Steven Gerrard gjorde en ganska slät figur i den första matchen som bara kunde sluta 0-0.
Ett av de mest diskuterade målen de senaste åren avgjorde sedan returmatchen när Luis Garcia stötte in 1-0, även om ingen har kunnat framföra övertygande bevis för att hela bollen verkligen var över linjen. Alternativet för domaren var att visa ut Petr Cech och döma straff, så var och en får avgöra om Chelsea kom billigt undan eller inte.
Liverpool började backa hem minuter efter målet och en bra bit in i andra halvlek satt hela laget i knäet på Jerzy Dudek. Chelsea frustade och pustade, men kom ingen vart med höjdbollar mot Liverpools ständigt undannickande försvar. Tills bara sekunder återstod då Eidur Gudjohnsen med hela målet till sitt förfogande brände en chans som lär hemsöka honom hela karriären.