Inför: Liverpool - Olympique de Marseille

Det har varit händelserikt värre kring 1993 års Europacupmästarna Olympique Marseille med tvångsnedflyttning, fastkedjade spelare och en förmåga att snubbla på sista hindret i cupsammanhang. Nu ska de ta revansch för insatsen 2003 då de hamnade sist i gruppen och de kommer till Anfield med en helt ny tränare efter en svag ligastart som fick den förra sparkad.

Olympique de Marseille grundades 1899 och har vunnit den franska ligan vid elva tillfällen: 1929, 1937, 1948, 1971, 1972, 1989, 1990, 1991, 1992 och 1993. Laget har även tio inhemska cuptitlar. Laget spelar sina hemmamatcher på Le Stade Vélodrome som tar 61 885 åskådare.

OLYMPIQUE DE MARSEILLE

Staden Marseille ligger beläget vid den franska sydkusten, grundades 600 år f K och bebos av 825 000 invånare i stadskärnan. Detta gör den till Frankrikes andra största stad efter Paris och är i många avseenden en motpol till huvudstaden. Medan Paris är makt är Marseille arbetarnas stad och även porten till Afrika. Det senare har gjort staden till en smältdegel för olika kulturer och människor med vitt skilda bakgrunder.

Fotbollsmässigt har dock staden nästan alltid varit en maktfaktor och fotbollen har varit ett sätt för invånarna att hävda sig mot storebror Paris. På 90-talet tog Bernard Tapie laget till fem raka ligaguld och med spelare som Didier Deschamps, Chris Waddle, Alan Boksic och Jean-Pierre Papin vann de allt som gick att vinna som klubblag (se nedan). Det blev en enorm revansch för staden och dess invånare, men samtidigt innebar det ett enormt arv att axla för kommande Marseilleupplagor.

Säsongen 1993/94 blev laget fråntaget ligaguldet och tvångsnedflyttat i division 2 på grund av en mutskandal. Tapie fick även avtjäna ett kortare fängelsestraff. Adidas ägare Robert Louis-Dreyfus gick in som ekonomisk understödjare och försökte bygga upp ett storlag igen, vilket till viss del lyckades. 1996 var Marseille tillbaka i högstadivisionen igen och med spelare som Robert Pirés, Laurent Blanc, Christophe Dugarry och Fabrizio Ravanelli kom laget tvåa i ligan och gick till final i UEFA-cupen.

Med de stora framgångarna från 1993 i färskt minne räckte dock inte detta och efter en dålig start i ligan 1997/98 fråntogs Pirés lagkaptensbindeln efter press från supportrarna medan Dugarry blev av med sina kläder och fastkedjad. Att den senare snabbt flydde klubben för Bordeaux är kanske inte så överraskande? Samtidigt såldes Blanc till Inter och krisen var ett faktum.

Tränare roterade kraftigt på Marseilleposten de kommande åren och resultaten uteblev trots lika höga spelarlöner som exempelvis Arsenal. Säsongen 1999/2000 säkrades kontraktet i den sista ligamatchen (Marseille slutade två plusmål över AS Nancy under strecket) och detta blev ett startskott för att få Marseille på fötterna igen. En journalist anlitades som president och han började måla upp en långsiktig strategi. Till en början lyckades det och den nye tränaren Alain Perrin förde laget till Champions League 2003. Men i stället för lyft mot nya höjder blev det tvärstopp.

Enligt en insatt supporter jag talade med då var den stora orsaken till krisen att laget var felkonstruerat. Det saknades en spelfördelare och Perrin kunde inte bestämma sig för om han skulle spela med två spelförande yttermittfältare eller som det klassiska Olympique de Marseille med en tydlig nr 10. Följden blev att Perrin sparkades och klasspelare som Stepan Vachousek och Daniel Van Buyten helt gick ner sig.

En spelare som Dmitri Sytchev, då 19-årigt underbarn från Ryssland (gjorde ett och spelade fram till övriga tre av Rysslands fyra mål i fotbolls-VM 2002), kom, sågs och… försvann tillbaka till Ryssland.

Marseille i Europa

Den 26 september 1962 mötte Marseille belgiska Unio Sint-Gillis i sin första europacupmatch någonsin. Det blev 1-0-seger hemma, men 2-4-förlust borta och således uttåg direkt i IC Fairs (föregångare till UEFA-cupen) första omgång. Under de kommande 25 åren spelade Marseille under åtta säsonger ute i Europa, men det var mycket blygsamma resultat och längre än den andra omgången UEFA-cupen 1973/4 gick de aldrig.

Slutet av 80-talet markerade dock ett rejält uppsving för Marseille och 1987/88 gick de till semifinal i Cupvinnarcupen där det blev förlust mot Ajax efter 0-3 borta och 2-1 hemma. Säsongen 1989/90 nådde laget semifinal i Europacupen, men Sven-Göran Erikssons Benfica tog sig vidare till final efter ett sent 1-0-mål i Lissabon. Marseille hade vunnit med 2-1 hemma.

Marseille tog ytterligare ett steg framåt, då laget nådde till final i Europacupen ett år senare. Det slutade dock i tårar för Marseille som förlorade straffläggningen mot Röda Stjärnan Belgrad med 3-5 efter 0-0 vid full tid och förlängning. Efter en mellansäsong lyckades så Marseille slutligen ta det sista steget och kunde den 26 maj 1993 lyfta Champions Leaguebucklan efter att ha besegrat Milan med 1-0 på Olympiastadion i Rom. I mål den dagen stod Fabian Barthéz.

Nästa toppnotering anlände säsongen 1998/99 i form av en finalplats mot Parma i UEFA-cupen. Crespo, Vanoli, och Chiesa gjorde dock processen kort med Marseille. Säsongen 1999/00 åkte de ut i Champions League andra gruppspel, sist i en grupp innehållande Lazio, Chelsea och Feyenoord.

Åter till 2003 och efter tre europacuplösa säsonger hamnade Marseille näst sist i sin Champions Leaguegrupp 2003/04 efter blott fyra poäng i en grupp innehållande Real Madrid, Porto och Partizan Belgrad. Tack vare att Partizan lyckades ännu sämre och bara skrapade ihop tre poäng gick Marseille vidare till UEFA-cupen där de i den andra omgången stötte på och slog ut Liverpool. En avgörande faktor för att Marseille drog det längsta strået var en anfallare vid namn Didier Drogba.

Debaclet i Champions League var glömt och fransmännen mascherade på förbi Inter och Newcastle, men i finalen blev Valencia ledda av Rafael Benítez för starka.

2005 vann Marseille Intertotocupen och vann därmed en plats i UEFA-cupen. Det äventyret tog slut i åttondelsfinalen mot FC Zenit Saint Petersburg efter att Marseille bara nått 0-1 hemma och med tanke på det långtifrån namnkunniga motståndet måste det ha setts som en rejäl missräkning. Det var dock ingenting mot 2006 när laget återigen via Intertotocupen fick tillträde till UEFA-cupen och rök ut redan i första rundan mot Mladá Boleslav. Inte heller det en av Europas toppklubbar.

I januari 2007 skedde förhandlingar mellan Dreyfus och en kanadensisk doktor och affärsman vid namn Jack Kachkar om en eventuell försäljning av klubben, men när Kachkar tog för lång tid på sig bestämde Dreyfus att inte sälja.

Nära i cuperna var det som fortsatta att gälla och i maj 2007 föll laget på straffar mot FC Sochaux-Montbéliard i den franska cupen, men eftersom laget kvalificerade sig för Champions League igen var det inte enbart mungiporna nedåt. Nu ska Marseille ta revansch för den skrala insatsen 2003 och se till att laget avancerar vidare till slutspelet.

Det började bra med en 2-0-seger hemma mot Besiktas efter två sena mål av Julien Rodriguez och Djibril Cissé. Ja, spelaren som under sin två säsonger (den tredje tillbringade han på lån i just Marseille) korta Liverpoolkarriär råkade ut för inte mindre än två benbrott har flyttat hem och spelar numera för onsdagens motståndare. Cissés sista match för Liverpool blev FA-cupfinalen mot West Ham där han irriterade BBC-kommentatorn Alan Hansen genom att återupprepade gånger gå i motståndarnas offsidefälla och befinna sig på fel sida. Vid sidan av Cissé hittar vi även före detta Liverpoolspelaren Boudewijn Zenden i Marseille.

Svag ligastart

I ligan har det inte börjat något vidare och Marseille har bara en seger och sju poäng efter de nio första omgångarna och endast ett plusmål håller dem över strecket. Det blev för mycket för styrelsen som sparkade Albert Emon och ersatte honom med Eric Gerets som gör debut i matchen mot Liverpool.

Svensktoppen

Svenskar som spelat i klubben är Tage Wissnell, Dan Ekner, Gunnar Johansson, Gunnar Andersson (meste målskytt i Marseille genom tiderna), Stellan Nilsson, Roger Magnusson, Anders Linderoth och Klas Ingesson.

LIVERPOOL FC

Jermaine Pennant är avstängd efter två gula kort senast och Daniel Agger samt Xabi Alonso saknas fortfarande skadade. Rafael Benítez bekräftar att bilolyckan som Steven Gerrard var inblandad i inte kommer att hålla lagkaptenen borta från Marseillematchen.

Mot Porto ställde Benítez upp med:

Reina
Finnan Carragher Hyypiä Arbeloa
Pennant Gerrard Mascherano Babel
Kuyt Torres

Steve Finnan satt på bänken mot Wigan och jag gissar att han "behåller" sin plats från mötet med Porto. Pennant är som sagt avstängd och det är inte omöjligt att Yossi Benayoun med inhoppet senast har spelat till sig en startplats. Ett alternativ är att flytta över Ryan Babel som högerytter och spela med exempelvis John Arne Riise ute till vänster.

Med söndagens Tottenhammatch i tanke skulle Momo Sissoko kunna tänkas byta av Javier Mascherano. Att Rafa bryter anfallsparet mot Wigan är inte omöjligt och då är det nog hugget som stucket vem han väljer att sätta på bänken.