Gamla spöken hemsökte Liverpool på Halloween
Per Bengtsson reflekterar över dagens match och nyckelordet är symptomatiskt när gamla välbekanta vålnader kom för att hemsöka laget. Medan reklamkanalerna tävlar i vem som kan klämma in flest skräckfilmer på 24 timmar gick nämligen otippat Canal+ segrande ur segern efter att ha visat en ytterst skräckfylld 1-3-förlust för Liverpool mot Fulham på Craven Cottage.
Sjätte förlusten på de sju senaste matcherna. Nej, det är inte Thom Åhlunds facit för Hammarby utan det är Rafa Benitez och Liverpools dystra resultat. Det är Halloween och då vaknar gamla spöken till liv. Men inte trodde vi att spöken från den här säsongen skulle komma tillbaka såhär snabbt.
Ja, det var inte så mycket mer som kunde gå fel när Liverpool förlorade borta mot Fulham på Craven Cottage med 1-3. Skador och sjukdomar inför matchen på Gerrard, Agger, Aquilani, Johnson, Skrtel, Cavalieri, Aurelio, Riera och N'Gog. Toppa det med en eventuell operation på Gerrard och utvisningar på Degen och Carragher. Nästa vecka väntar Lyon på Stade Gerland.
Det är på något sätt symptomatiskt att Sotirios Kyrgiakos, som värvades först och främst för just sitt huvudspel, nickar bollen inåt plan till en Fulhamspelare och två pass senare hade Bobby Zamora, av alla människor, gett Fulham ledningen.
Men spelet innan dess var från Liverpools bra. Det var kontroll och trots att det saknades en bollförande mittback fanns det inget behov av det då Carragher och Kyrgiakos vid flera tillfällen tilläts gå flera meter in på Fulhams planhalva. Det blev inte svårt att trä in passningar då. Men trots bra kombinationsspel, främst från högerkanten, skapades inga direkta farligheter mot Schwarzer i Fulhams mål.
Förra året var det absurt hur många gånger Liverpool prickade trävirket på Craven Cottage. Den här gången blev det bara en gång genom Benayoun tidigt i den första halvleken vid ställningen 0-0 men det mest absurda var Kuyts bollbehandling som idag var riktigt illa, till och med för att vara honom.
När Liverpool väl kvitterade efter ett vackert mål av den dittills osynlige Torres kändes det som om det skulle ordna upp sig. Men som det är sagt. Ska saker och ting gå snett gör de det oftast på en och samma gång. Torres fortsatte att dra sig mot kanterna och att vara osynlig och byttes efter en timmes spel mot Babel och genast spelade Fulham upp sig.
Att sedan arbetsmyran Kuyt som oftast kvitterar ut ett godkänt betyg genom sitt spring och slit indirekt orsakar 2-1 genom sitt spring och slit är... ja, symptomatiskt. Att Erik Nevland, av alla människor, klackar in målet är bara lök på laxen. När Liverpool tio minuter senare spelar med två man mindre känns det bara så typiskt. Att Carragher blir frilägesutvisad idag i en liknande situation som mot Manchester United känns... symptomatiskt.
När Fulham sedan mot slutet rinner igenom och Dempsey sätter punkt med 3-1 i ett mål som påminde om Zamoras första för dagen knyts säcken ihop. Inuti den ligger Liverpool och slåss mot försvarsspökena som vaknade upp lagom till Halloween. Låt oss hoppas att de är borta efter helgen, för annars är Champions League också kört.
