Liverpoolsweden efter matchen
Liverpool inleder säsongen med en oavgjord match och en förlust vilket gör att det två matcher in på säsongen är hög tid för ett första Liverpoolsweden efter matchen.
En ny säsong har sett dagens ljus och även om den inte har tagit sig ur sin vagga så är det dags för en liten analys av säsongsstarten.
Samtidigt som det är ett nytt Liverpool under Roy Hodgson så är det samma Liverpool som det var under Rafael Benitez, av vad vi har sett hittills så hänger fortfarande mycket på att firma Torres och Gerrard löser upp de offensiva knutarna. Det är givetvis för tidigt för att säga att Roy inte kan bryta den trenden men än så länge så finns det några frågetecken som ser lite oroväckande ut.
Det största är Liverpools vänstra sida, vänsterbacksplatsen har varit en mindre härdsmälta de senaste säsongerna och med framtidslöftet Insua på väg bort så löste Hodgson problemet genom att förnya Aurelios kontrakt. Vän av ordning undrar så här två matcher in på säsongen varför han gavs det där kontraktet, Daniel Agger har ju agerat mittback på vänsterkanten de senaste matcherna. Inget ont om den gaddade dansken men han är ingen ytterback.
Längre fram på samma kant har vi hittat det serbiska nyförvärvet Jovanovic, en spelare som kom till Liverpool som skyttekung i Belgien. Efter att ha sett honom spela så kan jag mycket väl förstå att han är svårstoppad i boxen och har ett väl utvecklat målsinne, vad som även har visat sig i dessa matcher är att han inte är i närheten av att ha de kvalitéer som en yttermittfältare bör ha.
På den andra kanten har vi den evige slitvargen Dirk Kuyt som har gjort det mycket bra som en offensiv yttermittfältare de senaste åren, skall nu Liverpool börja spela med fyra mittfältare istället för fem så kommer hans utgångsposition att bli längre ner i banan och då han inte är någon vare sig speedkula eller inläggsskjutare så är det inget som gynnar hans spel.
Längre in i mitten så hittar vi två innermittfältare, att den ene är Steven Gerrard råder väl inget tvivel om. Mitt tvivel består istället här i att han hamnar för långt tillbaka i banan och det blir ytterligare meter att tillryggalägga och ytterligare spelare att ta sig förbi innan han är framme i fina offensiva positioner. Den andra platsen är mer öppen men jag ser inte den givne spelaren i dagens trupp som skall spela som en av två centrala mittfältare när allt fler lag har tre spelare där. Närmast är väl Argentinas landslagskapten, Javier Mascherano, då han har kapaciteten att kompensera det numerära underläget. Dessvärre verkar han inte speciellt intresserad av att göra ytterligare en säsong i Liverpool. Något som görs ännu tyngre av att han låg bakom Liverpools enda mål i ligan så här långt.
Framåt finns det gott om alternativ med Torres, N’Gog, Jovanovic och Kuyt men skall de sista två ta klivet upp i banan hänger det på att Maxi får förtroende och börjar prestera samt att Cole löser många knutar. Så vill Roy bygga ett Liverpool som spelare 4-4-2 så känns det i dagsläget som den trupp som Rafael Benitez byggde för ett annat spelsystem är en aning felbalanserad. Lägg därtill en ekonomi som inte verkar helt solid och det öppnar sig ännu ett frågetecken om Roy har möjlighet att balansera om truppen.
Det är alldeles för tidigt att måla allt i svart men det ser ovisst ut.