En "fransos" i Liverpool
Jag efterlyser ofta krönikor från er som besöker min sida, och i dag kan jag publicera en krönika skriven av Stefan Nilsson, som vrider och vänder på för- och nackdelar med Gerard Houllier. Håll till godo:
Det finns mycket att säga om allas vår coach, Gerard Houllier.
Bara det faktum att han är utlänning i en extremt engelsk klubb i en extremt engelsk stad gör det hela väldigt kontroversiellt för man skall ha i tanken att Liverpool är en klassisk arbetarstad med lång och i många stycken tuff historia.
Att då som utlänning komma hit till den mest klassiska engelska fotbollsmarken måste ha varit svårt både för honom själv och alla i staden. Man kan definitivt jämföra det med Mr Sven´s intåg i det engelska landslaget.
Vad har då hänt sedan han tog över rodret i vårt kära Liverpool? Ja, det är faktiskt ganska mycket och jag tänkte ta upp några saker som jag tycker har hänt.
För det första så har vi funnit den harmoni som alltid varit en ledstjärna för Liverpool. Den försvann ju som vi alla är pinsamt medvetna om under en viss Mr Souness tid som tränare i klubben.
Gerard Houllier insåg detta tidigt och har arbetat mycket med att hitta den positiva balans som måste finnas i en klubb med en massa välbetalda yrkesmän.
Man kan se och höra detta i alla uttalanden som han gör: ”Vi fungerade bra som lag idag”, ”Det krävdes mycket hjärta av våra spelare idag”, ”Alla har en viktig roll att spela, även de som inte spelar just denna match”. Detta är uttalanden som bygger en solid plattform av ”klubbkänsla” som vi sedan kan bygga vidare på med rätt typ av värvningar.
Apropå värvningar så är det nästa punkt som jag tycker Houllier har lyckats med.
Vi har inte köpt för köpandets skull utan han har endast köpt när han känner att det är rätt typ av spelare, och med rätt typ menar han en spelare med rätt inställning och ett stort hjärta som passar in i klubbens profil. Detta innebär att vi inte ser en massa storstjärnor som ”lallar” omkring på Anfield och vill ha mer betalt, utan vi ser spelare som är stolta att få tillhöra klubben och som skulle ge allt i alla situationer för att hedra den klubb man tillhör.
Detta tror jag kommer att löna sig på sikt. Vi har redan sett prov på vad denna inställning kan göra (3st titlar förra säsongen samt spel i C.L i år).
Spelet är nästa punkt jag berör i denna krönika och det har förändrats mycket även om vi fans alltid vill se lite mer och lite roligare fotboll från vårt favoritlag.
Spelet är idag ett positivt spel ( i sina bästa stunder helt fantastiskt) med mycket tanke på att bygga från försvaret och uppåt. Det är ett modern och ett vägvinnande sätt att spela.
I dagens toppfotboll är det svårt att vinna varje match med 2-3 mål och samtidigt spela gladfotboll. Det gäller att få kontroll på matchen och nöta ut motståndet och det gör man med rätt spelare och stort hjärta. Det är alltid bättre att vinna med 1-0 än att spela 3-3.
Inte alltid snyggt att se på men det är trots allt poängen som är det viktigaste och det som betalar sig i längden. Det är inte alltid vi förstår vår coach, men han har alltid en motiverad plan för sitt agerande och har alltid en genomtänkt strategi för hur han vill spela och det är det viktigaste.
Han tar ut det lag som just vid detta tillfälle och mot just detta motstånd är det bästa, samt bygger sin taktik på detta. Denna flexibilitet tror jag också tillhör den moderna toppfotbollen och något som man måste acceptera om man skall nå framgång.
Man kan faktiskt se en del likheter med vårt eget landslag och dess coacher, även om jag tycker att Gerard Houllier lägger betydligt mer känsla i sitt agerande än vad Lars-Tommy gör.
Finns det då inget som är negativt med Gerard Houllier?
Jo, det gör det naturligtvis. Ibland får man intrycket att han är väldigt mycket boss och lyssnar lite för lite på omgivningen.
Detta kan om det vill sig illa få effekter på den ”klubbkänsla” han försöker bygga upp.
Även när det gäller coachandet under matcherna så tycker jag att han är väl försiktig i vissa lägen och skulle kunna ta ut svängarna lite mer för att verkligen visa de som är på planen att han vill åstadkomma en förändring med ett visst byte eller platsbyte. Det är ofta det som får övriga spelare att vakna upp och inse att vår coach inte är helt nöjd och att det är dags att ta tag i sig själv och matchen.
Fram med lite mer sydländskt temperament!!
På det hela taget så tycker jag att Gerard Houllier har fört oss tillbaka (eller framåt, om man föredrar det) till det som en gång var det klassiska LFC, och vi är på god väg att bygga ett storlag för framtiden.
Nu gäller det att ha tålamod och gör vi rätt saker vid rätt tillfälle så kommer vi att vinna ligan inom 2-3 år, det är jag helt säker på.
Det är också viktigt att han är kvar minst två år till för att få möjlighet att avsluta det han nu under ett par år börjat bygga. Han är en stor tillgång för klubben och jag hoppas att klubben och alla fans inser det samma.
//Stefan Nilsson
