Inför: Liverpool - Barcelona

Spelmässigt sett är det två verkliga motpoler som drabbar samman på Anfield på tisdag kväll när Champions League drar igång igen. Defensiva Liverpool mot offensiva Barcelona, vilket lag får sin vilja igenom?

Så var det dags för experterna att plocka fram klyschan ”dödens grupp” igen och den här gången var det Liverpool som hade det tvivelaktiga nöjet att hamna där. Personligen är jag mer besviken över att det blev samma lag som vi mötte i UEFA-cupen än att det är en svår grupp. Galatasaray är för svaga på bortaplan för att gå vidare, men kanske avgör de övriga tre lagens insatser i Turkiet vilket lag som vinner gruppen.

Barcelona har tillsammans med Real Madrid dominerat både i den inhemska ligan och ute i Europa under lång tid. De är kända för offensiv fotboll med en stor bredd i spelet. Förra året hade de stora försvarsproblem, något som också gick ut över anfallsspelet och det laget Liverpool slog ut i semifinalen av UEFA-cupen visade inte upp mycket av högklassigt anfallsspel. Men med en återuppbyggd backlinje - numer huserar landslagsbacken Patrik Andersson i hjärtat av spanjorernas försvar - har Barcelona återfått stabiliteten bakåt för att kunna sätta full fart framåt igen.

Bara fyra dagar efter förlusten mot Liverpool fick Barcelonatränaren Llorent Serra Ferrer sparken och ersattes med Carles Rexach. En ny tränare innebar som vanligt en hel del förändringar. Emmanuel Petit och Boudewijn Zenden försvann till Chelsea och Pep Guardiola gick som Bosman till Brescia. Simao såldes till Benfica och Ivan De La Peña återvände till Lazio efter att lånetiden hade gått ut. In kom, förutom Patrik Andersson, Javier Saviola (River Plate), målvakten Roberto Bonano (River Plate), Philippe Christanval (Monaco, och därmed tidigare lagkamrat med John Arne Riise), Geovanni (Cruzeiro), Fabio Rochemback (Porto) och Francesco Coco (Milan).

Nya stjärnskottet Saviola, som vann skytteligan i sommarens U20-VM, har direkt satt sin prägel på anfallsspelet under hösten. Tillsammans med Patrik Kluivert bildar han ett anfallspar inte helt olikt kombinationen Michael Owen och Emile Heskey. Den ene liten, låg tyngdpunkt, vindsnabb och mycket skicklig i löpningarna och den andre en stark bollmottagare men även en bra avslutare. Snäppet bakom återfinns spelare som Rivaldo, Mark Overmars, Luis Enrique, Hérnandez Xavi och Philip Cocu. Eftersom Barcelona gärna spelar en 4-3-3-uppställning har åtminstone Rivaldo, Enrique och Geovanni en väldigt offensiv mittfältsposition.

I backlinjen återfinns förutom Patrik Andersson spelare som Gustavo Puyol, Barjuán Sergi, Philippe Christanval, Michael Reiziger och Frank De Nandrolon. Patrik har gjort en solid insats så här långt, men framför allt Poyol har imponerat, även i det offensiva spelet. Nu behöver Liverpool inte oroa sig alltför mycket över Puyol eftersom han liksom Hamann är avstängd på tisdag. Att Barcelonaförsvaret har respekt för Owen visade sig i att samtliga försvarare berättade att de skulle rösta på honom för utmärkelsen årets spelare i Europa. Men då skall vi komma ihåg att spelaren som är favorit till att vinna, Raul, spelar i…just det…Real Madrid. Knappast någon röst på honom från en Barcelonaspelare, eller hur?

I den första gruppspelsfasen ställdes Barcelona mot Wisla Krakow, Fenerbahce och Bayer Leverkusen. Spanjorerna vann fem av sina sex matcher, den enda förlusten kom borta mot Bayern Leverkusen med 1-2. Barcelona vann Champions League 1991/92, gick till final 1993/94 och åkte ut i semifinal 1999/00. I ligan ligger Barcelona för tillfället på en tredjeplats med 23 poäng efter 13 matcher. Liksom Liverpool värmde de upp med en inte direkt helgjuten insats, 0-0 borta mot Las Palmas. Som om det nu skulle ha någon betydelse.

Medan Barcelonas hemmastatistik mot engelskt motstånd genom åren är smått förkrossande - 17 vinster, fem oavgjorda och en förlust – har de presterat nästan lika dåliga resultat i England. På 21 besök har spanjorerna endast vunnit två matcher och fixat sju oavgjorda. Endast vid ett tillfälle har de lyckats med att hålla nollan, det var mot Birmingham då de spelade 0-0 för 41 år sedan. 73 mål har fallit under Barcelonas 21 bortamatcher mot engelska lag, så det brukar vara publikvänligt.

I Champions League spelas två matcher i andra gruppspelet under senhösten. Sedan är det ett långt uppehåll tills i slutet av februari då turneringen återupptas. Skall Liverpool ta sig vidare får vi, trots ett spel som passar för bortaplan, inrikta oss på att vinna hemmamatcherna och med tanke på hur bra Barcelona ser ut att bli den här säsongen känns tre poäng på tisdag nödvändigt, åtminstone om vi har tänkt vinna gruppen. Precis som Liverpool tillämpar ett defensivt grundspel kryddat med tempoväxlingar både hemma och borta spelar Barcelona likadant, Nou Camp eller inte. Liverpool skall därför inte förvänta sig ett fegt hembackande lag som satsar på kontringar. Faktum är att jag förväntar mig att spanjorerna kommer att ha bollen mest, trots bortaplan.

Det behöver väl knappast påpekas att Liverpool måste prestera avsevärt bättre än borta mot Blackburn om vi skall ha en chans på tisdag kväll. Jag baserar till stor del tankarna kring hur Phil Thompson kommer att formera laget på hur laguppställningen och bytena mot Blackburn såg ut. Markus Babbel och Gregory Vignal är fortfarande inte aktuella för spel, medan Stephen Wright åter är tillgänglig. Nu tror jag inte att det senare ändrar på hur försvaret ser ut, utan backlinje och målvakt är oförändrade jämfört med i lördags.

Efter en varning i Supercupen och ytterligare två i Champions League är Dietmar Hamann avstängd och jag tippar att det var därför som Jamie Redknapp inte spelade mot Blackburn. Redknapp startar tillsammans med Steven Gerrard mot Barcelona. Redknapp fick en lättare smäll på träningen idag och skulle han inte kunna spela blir det nog Gary McAllister som tar hans plats. Jag tänker sedan göra det lätt för mig och säga att eftersom varken Vladimir Smicer eller Danny Murphy spelade från start i lördags ser jag det som att de vilades och dessa två tar de övriga mittfältspositionerna.

Att Michael Owen fick kliva av i stället för Robbie Fowler mot Blackburn talar, tillsammans med det faktum att Owen gör mål på allt och lite till, för en start på topp tillsammans med spelaren som vilades i lördags, Emile Heskey.

Trolig startelva:

Laget med Europas bästa offensiva grundspel mot laget med Europas bästa defensiva grundspel. Det här kan lika gärna bli tillknäppt och 0-0 som fartfyllt och 2-2. Vi får väl se hur länge det dröjer innan Thomas Nordahl börjar tugga sitt vanliga "...för oss fotbollsälskare..." och hoppas på att han får rätt. Tack vare Barcelonas offensiva spel kommer det dock säkert att bildas en del ytor, vilket borde gynna Owen lite extra. 2-2 får det bli.

0 kommentarer