Vi kan ta trippeln
Glöm dubbeln, med endast Premier League och Champions League. Efter de två senaste matcherna har jag insett att vi faktiskt skulle kunna nå fram till ytterligare en stor bedrift och därmed anledning till fest.
Phil Thompson har jag ju redan sagt att vi är kapabla att erövra Premier Leaguebucklan så väl som Champions Leaguepokalen, och vi siktar också på detta.
Men tänk er att ovanpå allt detta få ännu en orsak till att korka upp champagnen och bada i fontänen.
Det jag talar om är naturligtvis ifall Jamie Carragher skulle lyckas få dit en fullträff.
I rätt kasse då förstås.
”Carra” har visserligen redan gjort två mål för klubben (vi pratar fortfarande i rätt kasse), men det senaste kom under säsongen -98/99 så det känns avlägset.
Mot Chelsea tog Jamie för första gången på mycket länge ett avslut. Visserligen hade han förmodligen inte ens träffat en finlandsfärja med det skottet, men det var ju i alla fall ett avslut.
Igår, mot Charlton, hade han inte mindre än två avslut när han vid ett par tillfällen gick på offensiven från sin ytterbacksposition. Den här gången blev det dessutom farligt, särskilt vid det första tillfället efter bara någon minut.
Fortsätter det så här så kanske vi får återse Jamie Carragher i målprotokollet redan den här säsongen.
I så fall skall jag fira ordentligt och jag hoppas att Jamie, som för övrigt likt Michael Owen gjorde mål i sin debut för Liverpool, kostar på sig en riktigt ordentlig målgest.
En dag på jobbet
Matchen då?
Ja det går väl bara att beskriva den på ett sätt. För en dag på jobbet var det. Vi har i princip avgjort matchen efter Owens mål och sedan gör vi bara vad som krävs. No more, no less.
Jag tycker dock att den offensiva startuppställningen med tre forwards är lovvärd, för trots att vi inte spelar strålande fotboll så visar vi i alla fall vilka det är som bestämmer hemma på Anfield.
Våra två innermittfältares insatser under dagens match förtäljer rätt bra vilken typ av tillställning det var frågan om. Likt Phil Thompson tycker jag att Danny Murphy var bäst på plan idag, medan Dietmar Hamann kommer bort från matchen under långa stunder.
Hamann är inte dålig, men hans bästa egenskaper som fotbollsspelare får han ingen användning av idag.
Danny Murphy däremot är mycket bra och är delaktig i det mesta som händer offensivt. Han spelar säkert, har få felpass och är dessutom lite läcker när det behövs.
Till skillnad från Phil Thompson så var jag däremot inte särskilt imponerad av Michael Owen under den här matchen. Han gör i och för sig målet påpassligt när han står på rätt plats och det är en styrka, men det lyser inte om Owen på samma sätt som det gjort tidigare under den här säsongen.
Löpningarna stämmer inte och han börjar då istället att dra sig tillbaka och hämta boll, något som inte är hans främsta styrka.
Michael Owens kollega i anfallet, Nicolas Anelka, är i så fall enligt mig mer lyckad idag. Ingen fulländad insats kanske och inget mål, men det märks att fransmannen funnit sig till rätta lite bättre nu och det syns att han spelar med ett större lugn när han vet att han inte längre blir ”bedömd” varje gång han rör bollen.
Kul också att få se Patrik Berger tillbaka igen. Han har visserligen en bit till formtoppen, men det är viktigt att han kan gå in och göra stabila insatser på mittfältet när det behövs. Han löper en hel del och vill mycket.
Bara hoppas att han håller säsongen ut nu.
Till sist. Charlton gör ingen vidare match, men då och då stack de upp och oroade oss.
Det var bra tror jag för är det någon som kan stjälpa oss under slutstriden i ligan, med flera matcher mot bottenlag, så är det överdriven självsäkerhet.
