Hillsboroughkatastrofen - Del 2
Den 15 april 1989 miste 96 Liverpoolsupportrar livet i en av de största fotbollstragedierna någonsin. Hur kunde det hända och varför har ingen till denna dag ställts till svars för olyckan?
Polisens åsikt
I Lord Justice Taylors rapport står det att läsa i den 257:e paragrafen: "Innan den här kommissionen startade figurerade en del uppgifter i pressen om hur Liverpoolfansen skulle ha saboterat för polisens arbete och urinerat på de döda och stulit deras ägodelar. Dessa uppgifter gavs till pressen av polistjänstemän. Kommissionen har dock inte funnit ett enda vittnesmål som tyder på detta bland 174 muntliga förhör, 3776 skriftliga och över 71 timmar av videomaterial". Så snart chefskonstapeln vid South Yorkshires polisstyrka, Peter Wright, fick reda på detta tog han direkt avstånd från anklagelserna och menade att "tjänstemän som kom med sådana här uttalanden eller spred dem vidare skulle göra rätt i att hålla käft". Utan tvekan så försökte alltså polisen lägga över skulden på fansen själva, men trots det så har samtliga inom poliskåren friats från alla anklagelser.
Att kravallstängslen inne på arena aldrig öppnades så att människorna som klämdes inne i boxarna kunde få komma ut på innerplan framstår i efterhand som väldigt märkligt. Trots videoövervakning har David Duckenfield sagt att han inte kunde se att människor drabbades av panik i de centrala boxarna 3 och 4. Duckenfield säger att kvaliteten på övervakningskamerorna var undermålig och att han inte kunde se något från sitt övervakningstorn. Tester har i efterhand dock visat att man på dessa kameror kan se ögonfärgen på en människa som befinner sig på läktaren.
De anhörigas åsikt
I flera år har de anhöriga kämpat för att få någon dömd för Hillsboroughkatastrofen, främst genom organisationen "Hillsborough family support group" och "Hillsborough justice campaign – Justice for the 96!". I juni 2000 väcktes, till stor del som en följd av HJC, ett privat åtal mot David Duckenfield och även Bernard Murray, personen som skötte kontrollrummet på arenan den dagen. Murray frikändes, medan juryn inte kunde enas rörande Duckenfield. Domstolen slog dock fast att det inte blir någon ytterligare utredning.
Ändå finns det en mängd frågor som de anhöriga aldrig fått svar på eftersom det hela klassats som en olycka.
- Varför tilldelades Liverpool bara drygt 24 000 biljetter när Nottinghams anhängare fick dela på drygt 30 000? Trots att Liverpool var en betydligt större och populärare klubb.
- Varför fick David Duckenfield ha det översta ansvaret inne på arenan i en så pass stor och viktig match som det var? Duckenfield hade minimal, om ens någon, erfarenhet av arrangemang av den här kalibern och han hade faktiskt bara varit i tjänst i 21 dagar före den 15 april.
- Varför blev inte starttiden för matchen uppskjuten trots hysteriska anrop från polismännen utanför arenan?
- Varför upptäckte inte polisen att Leppings Lane var överfylld redan 15 minuter före avspark?
- Från det första ropet på hjälp inifrån boxarna fram tills det att kravallstängslena öppnades tog det en halvtimma. Varför?
- 42 ambulanser larmades och körde fram till Hillsborough, men blev aldrig insläppta på arenan. Varför?
- Varför fick bara 14 av de omkomna komma till ett sjukhus?
Dessa frågor står fortfarande obesvarade för de anhöriga och många kallar det hela för den största bortförklaringen i brittisk historia.
De skulle ju bara gå på fotboll...
------------------------------------------------
Att få någon dömd för Hillsboroughkatastrofen ger inte tillbaka en enda av de 96 personer som fick sätta livet till. Men vi människor har ett behov av att kunna sammanbinda alla händelser – särskilt olyckor och katastrofer – med konkreta orsaker och specifika personer som orsakade dem. Det är alltid lättare att fokusera ilskan, frustrationen och andra känslor på en viss sak eller person. Med risk för att låta väldigt snusförnuftig, så innebär mycket folk på en liten yta alltid problem. Vi kan inte förutse allt och vi kommer aldrig att kunna bygga bort olyckor eller katastrofer, så länge vi inte ersätter våra hjärnor eller kan sluta tala om "den mänskliga naturen". Lite cyniskt kan man dock säga att det finns få saker som leder till sådana förbättringar som just katastrofer.
Estoniaförlisningen, Hisingsbranden och terrorattacken i New York, för att nämna några händelser, har samtliga framkallat stor översyn rörande säkerheten, inte enbart där de inträffade utan runt om i världen i liknande sammanhang. Du kan tjata på kommunen i åratal om ett hastighetshinder på din gata. Morgonen efter att en nioåring körts ihjäl finns det på plats - exemplen är otaliga. Idag finns det inte längre några ståplatsläktare i England, matchvärdar är utplacerade vid varenda ingång och sjukvårdspersonal på innerplan har mångdubblats. Det är hellre ingen ovanlighet att matchstarten fördröjs om det uppstår trafikkaos eller problem att ta sig in på arenan.
Med "att aldrig kunna bygga bort olyckor" menar jag att det även låg ett ansvar på varje person som besökte Hillsborough den dagen (det förutsätts att samtliga 150 besökare efter ett biobesök inte rusar blint ut ur salongen samtidigt – gör de det kommer någon att bli skadad), men det är de huvudansvarigas skyldighet att se till så att det finns utrymme för en viss avvikelse från det ansvaret. Det är dock uppenbart att de inte hade tänkt efter före - "det hade ju alltid fungerat så här".
Skvallerpress eller inte, att som The Sun gå ut direkt efter en sådan tragedi och tala om supportrar som vanhelgar de döda är totalt ofattbart. Lägger man fram liknande "fakta" måste man ha mycket, mycket goda källor. Hade det inte räckt med att luta sig tillbaka lite i journaliststolen och tänka efter ett par sekunder?
Det är nog väldigt få som anser att David Duckenfield rent konkret orsakade Hillsboroughkatastrofen, men han var huvudansvarig för säkerheten och bevakningen av matchen. Att han var oerfaren är mycket olyckligt, men ändrar inte på det faktum att det alltid är den som har det högsta ansvaret som bär den slutliga skulden. Att gripa efter halmstrån som att en del av besökarna hade tagit ett par öl känns genomskinligt, då det sker i samband med varenda engelsk match. Att högt uppsatta ansvariga nekar till uppenbara bevis (TV-upptagningar i det här fallet till exempel) är inget nytt, men när det gäller missbrukande av kontokort och reseavdrag kan man nöja sig med att skruva på sig lite besvärat.
Nu tror jag inte att det i första hand handlar om att sätta ditt Duckenfield, utan att i mycket högre grad få svar på vad som verkligen hände den där eftermiddagen och få till stånd en opartisk utredning av en rättegång som i mina ögon har gått mycket tvivelaktigt till. En dom skulle även kanske kunna tvinga fram försummade bevis och vittnesmål som aldrig har tagits hänsyn till. Många inblandade är också förvånade och chockade över den brist på respekt som har mött dem under utredningen. Vittnen har behandlats som anklagade, polisen har blandat in händelser utan relation till vare sig Hillsborough eller fotboll för att kunna föra fram klagomål på "dagens samhällsproblem" i allmänhet.
Rättegången präglades vidare av en stor likgiltighet från advokaternas och domarnas sida. Även de advokater som representerade de anhöriga verkade välja att inte ifrågasätta tvivelaktiga bevis, utan koncentrerade sig i första hand på att få ut skadestånd. Endast vittnen som passade in i bilden av "berusade fans utan biljetter löper amok"-bilden tillätts att avlägga vittnesmål. Ett exempel på rättens likgiltighet kan hämtas från domarens slutsummering där han refererade till matchen mellan Liverpool och Sheffield Wednesday!
Trots att utredningen officiellt är stängd fortsätter de anhöriga jakten på sanningen om vad som egentligen hände den där aprildagen för tretton år sedan. I nuläget ser det dock ut att vara en "match" de aldrig kan vinna...
"One owes respect to the living, to the dead one owes only the truth." - Voltaire
