Intentionerna det viktiga
Några korta reflektioner på matchen mot Wolfsburg
En riktigt intetsägande match var det som vi fick se. Men så brukar det också vara och man ska passa sig noga för att dra för höga växlar av en vänskapsmatch. Särskilt om vänskapsmatchen spelas så här långt innan säsongen.
Personligen aktar jag mig för att använda mig av uttryck som ”de såg bra ut på försäsongen” när jag tippar utgången av Premier League, eller någon annan uppgörelse inom toppfotbollen.
I det här skedet av säsongen finns det så otroligt mycket som spelar in. Vi vet mycket lite om vad tränarna sagt till spelarna innan matchen. Vi vet heller inte i vilket fas av försäsongsträningen spelarna befinner sig i, även om båda lagen torde vara ganska nertränade för tillfället.
Om den enskilde spelarens inställning vet vi inte heller så mycket, men det märks tydligt att vissa är betydligt mer motiverade än andra.
Hur som helst. Det var mycket roligt att spelarna lira boll igen, trots att det inte blev mycket till lirande. Men det har man vant sig vid. Det viktigaste är att intentionerna finns där. Och de skymtades faktiskt. Oftast och bäst i den första halvleken då Patrik Berger och El Hadji Diouf såg pigga ut. Även John Arne Riise såg sugen ut på att spela lite boll, men för honom låste det sig lite oftare.
Roligt också att få återse Markus Babbel i den röda tröjan. Han behöver all matchträning han kan få.
I backlinjen såg det annars lite virrigt ut. Dijmi Traore är med all säkerhet en mycket svårpasserad back, men bollspelet och lugnet måste han jobba på om Liverpool ska ha någon nytta av honom i framtiden.
Försvarets kommunikation med Jerzy Dudek lämnade också en del i övrigt att önska och sånt där har vi inte råd med när serien drar igång.
Men återigen, en vänskapsmatch säger mycket lite om vad som komma skall.
Det mest förvånande för mig var annars Gerard Houlliers val att spela med Bernard Diomede från start. Visserligen är det en betydelselös träningsmatch, men jag trodde att fransmannen var borta för gott så att säga.
Vi har ju en hel del vänsterfötter i laget numera och ska nu Diomede på allvar vara med och konkurrera om platsen på mittfältet så känns det som om vi är en för mycket på den positionen. Särskilt med tanke på att även Vladimir Smicer och Nick Barmby kan placeras på den positionen och säkert kommer att sättas där för att ges matchtid.
Kan tänka mig att vissa spelare blir lite konfunderade över signalerna som detta ger när en spelare som varit placerad i frysboxen under en hel säsong, visserligen skadad en del, plötsligt får chanser av tränaren igen.
Låt vara att det bara handlar om träningsmatcher.
