Hemmaplan en fördel?
Vad hände med den gamla tesen att hemmaplan avgör?
Jag valde att utelämna en faktor från "Bredden ger udden" eftersom det kändes mer passande att ta den i samband med säsongens första hemmamatch. Så, ytterligare en nyckel till att vinna ligan är att spetsa till hemmaformen. Vi kan inte räkna med att återigen besegra Newcastle, Manchester United och Leeds på bortaplan, och även om vi nu gör det behöver Liverpool ändå fixa ytterligare ett par pinnar på Anfield den här säsongen. Nu är vi dock inte ensamma om att inte briljera på eget gräs.
Tar man en titt på förra årets sluttabell i Premier League, så ser man något ganska ovanligt. De fem topplagen tog nämligen fler poäng på bortaplan än på hemmaplan – 188 jämför med 193, målskillnaden lyder på 186-100 hemma och 174-100 borta. Ingen som har sysslat med någon form av tips, låt det var pengar eller inga pengar inblandade, kan ha undgått att få höra om hemmaplanens betydelse. Vad är det då som har hänt – en ny trend? Nja, jag tror nog att vi kommer att få se en återgång till mer "förväntade" värden den här säsongen.
Klart är att styrkeförhållandena är jämnare idag och att mittenlagen närmar sig toppen, vilket gör att det inte längre går att tala om att gå ut och bara köra över motståndarna. Samtidigt har taktiken fått allt större utrymme och många gästande lag backar hem och värnar om den poängen de kommer med. Hemmalaget känner att de måste bjuda upp till spel och blottar sig därmed vilket leder till tappade poäng. Eller?
Samtidigt talas det om "prawn sandwich eaters", en utdöende atmosfär på arenorna, skyhöga biljettpriser, och spelare erkänner dessutom att hemmaplan innebär en press likaväl som ett stöd. Klart är att arbetarsporten oroväckande alltmer börjar närma sig en manschettsport, och det är inte enbart Roy Keane som klagar på kostym- och representantfolket. Det finns naturligtvis inget som säger att folk i kostym inte skulle kunna vara passionerat intresserade av fotboll, man jag tror ni förstår vad som avses.
Det är inte heller särskilt konstigt att klientelet på arenorna förändras med tanke på biljettpriserna som knappast kan tilltala den genomsnittlige engelsmannen. Jag kan i sammanhanget inte undanhålla er en klassisk historia från Anfield. Det är i pausen under ett Merseysidederby på 90-talet som speakern hörs: "Skulle ni som var på den senaste hemmamatchen mot Coventry, samt bortamatcherna mot Leicester och Derby kunna vara snälla och kontakta närmaste steward. Vi skulle veta hur i h-vete ni har råd."
Det skall sägas att Anfield fortfarande framhävs som en av arenorna med bäst atmosfär, men alltfler röster har höjts för att det är så tyst (ursäkta formuleringen). Det har gått så långt att somliga förespråkar speciella sångsektioner, men det lär tack och lov aldrig bli av. Många supportrar verkar dock mest intresserade av att skrika okvädingsord till motståndarklacken eller spelare i det andra laget. Jag var själv på Anfield i slutet av februari för att se derbyt mot Everton, och kan väl inte påstå att jag blåstes bort av ljudvolymen (blåstes bort gjorde jag i och för sig ändå).
Den officiella sidan kör en liten drive där de delar med sig av de vanligaste sångerna och ramsorna på Anfield i ett utklippsvänligt format. Oavsett hur fånigt det kan te sig är det klart att det har skett en förändring till det sämre, när folk upplever att de blir uttittade om de ställer sig upp och försöker få i gång publiken.
Det senaste är att Liverpool FC har fått order från engelska FA om att be publiken i The Kop att inte stå upp under matcherna, eftersom de har fått in klagomål (inte enbart från Anfield) om att besökare har klagat på att det inte har kunnat se vissa matcher i Premier League. Jag måste ju säga att om du köper en biljett till The Kop (och en sådan är inget du snubblar över direkt), så bör man ju veta vad man "ger sig in på".
En av förra säsongens höjdpunkter inträffade tre veckor efter derbyt i samband med matchen mot Roma. Okej, att det var skillnad på motstånd, en helt avgörande match för vidare avancemang och Gérard Houlliers återkomst. Men nu förstår jag vad alla som talar om Anfieldatmosfären på 60- och 70-talen menar (och jag såg alltså Romamatchen på TV). Då kände jag som Liverpoolsupporter en viss stolthet och insåg hur enormt det kan vara. Men sedan kommer serielunken med matcher mot lag i de nedre tabellregionerna i oktober/november och plötsligt skulle man kunna höra en Totti, förlåt knappnål, falla. Och i vilka matcher är det som vi har tappat onödiga poäng?
Min förhoppning är att vi - alla som besöker Anfield (och de övriga arenorna för den delen) - ser till att återuppbygga den fantastiska stämning som arenan är känd för. Om den bredvid dig inte vill sjunga - sjung dubbelt så högt! Om den bakom dig inte ser - byt plats med varandra!
