Tack för allt Michael
Lugn som privatperson, men en tiger i straffområdet. Här kommer historien om Michael Owen. Underbarnet från Chester.
Det fanns länge ett målrekord i engelsk skolfotboll som Ian Rush en gång hade gjort sig skyldig till och som alla med någon form av sans och balans betraktade som omöjligt att slå. Walesaren gjorde nämligen hela 72 mål på en säsong i sin ungdom och var nog aldrig särskilt orolig för att få se det suddas ut.
Michael Owen är spelaren som har gjort 158 mål för Liverpool, vunnit den interna skytteligan under sex raka säsonger, blivit utsedd till Europas bästa fotbollsspelare (2001) och som dessutom avgjort två FA-cupfinaler på egen hand. Den första gången var 1996 då han som 16-åring sprang hem FA Youth Cup åt Liverpool. Ungefär ett år senare skulle han få chansen att debutera i a-laget när han byttes in mot Wimbledon. Blott några minuter hade passerat efter bytet när han stod med i målprotokollet.
Nu är han förlorad till Real Madrid. För det är väl i sådana termer man måste beskriva den här flytten som bara inbringar under £10M till Liverpools klubbkassa.
Det sägs att Michaels pappa, Terry, såg potentialen hos sin son redan i mitten på 80-talet. Michael var bara 6 år när han spelade fotboll med sina kompisar i uppväxtorten Chester. Alla sparkade bollen med tårna och den kunde gå i vilken riktning som helst. Alla utom Michael förstås, han slog till med rena vristträffar.
Som 8-åring tog Owen plats i skollaget för 11-åringar vid Deedie Area Primary School. Året efter var han kapten.
När han fyllt tio år var han distriktets mest fruktade spelare och under den säsongen, i slutet på 80-talet, slog han till 92 gånger på en och samma säsong. Det var inte konstigt att Liverpools representanter antecknade hans namn på sina block. Ian Rush omöjliga rekord var ju utraderat.
Det var emellertid inte förrän som 16-åring som han skrev på för Liverpool. Fram till dess hade han sedan 11-års ålder tränat med Chester Citys a-lag. På sin 17 födelsedag undertecknade han ett proffskontrakt som Liverpools ledning förberett åt honom.
Straffmålet mot Wimbledon i maj 1997 blev alltså startskottet för en fantastisk Anfieldkarriär. Mellan milstolparna låg det sällan särskilt lång tid. Säsongen efter debuten gjorde Michael 23 mål och puttade ner Fowler från tronen. Under stundom bildade de båda ett effektivt anfallspar, men samarbetet skulle aldrig fästa ordentligt och Fowler fick inte heller tillbaka titeln som målfarligast i klubben. Sedan 1998 har Owen nämligen vunnit den interna skytteligan varje säsong.
Mot Sheffield Wednesday 1998, gjorde han sitt första hattrick i Premier League.
Som 18-åring blev han den yngste spelaren genom tiderna att representera England och få är väl de som inte får rysningar till den här meningen; England vs. Argentina, kvartsfinal i VM 1998. Michael Owen får en passning av David Beckham på mittfältet, skakar av sig en motståndare i samma ögonblick som han tar emot bollen. Rundar sedan två till, de ser ut som trafikkoner i jämförelse med Michaels hastighet, innan han sätter upp bollen i målvaktens högra gavel.
Efter det har Michael hunnit med att göra mål i ytterligare ett VM-slutspel, plus två Europamästerskap. Han har avgjort ytterligare en FA-cupfinal, den här gången på seniornivå, och antalet ligamål stannade vid 118 stycken, vilket gör att han delar niondeplatsen i Liverpools maratontabell tillsammans med Kenny Dalglish. När det gäller a-lagsmål totalt är han sjua genom historien i Liverpool, men med sina 21 mål i Europacupspelet toppar han maratontabellen, ett mål före Ian Rush.
Det sista målet kom i avslutningsmatchen mot Newcastle den 15 maj i år. 44172 vittnen på Anfield såg honom göra det, ganska exakt sju år efter straffen mot Wimbledon.
Som privatperson har Owen alltid haft samma förutsättningar att skaffa sig den rockstjärneliknande status som bland andra David Beckham åtnjuter. Den livsstilen har emellertid aldrig lockat Owen som tidigt förlovade sig med sin ungdomskärlek Louise Bonsall. Han har aldrig varit rubrikernas, eller skandalernas man, och det kräver en hel del diciplin. Det förstår alla som känner till den engelska pressens arbetsmetoder.
I Sverige kunde vi nyligen se en dokumentär om den 24-åriga skyttekungen och även det kunde sättas ett och annat frågetecken kring hans helgonliknande leverne så kommer nog alltid bilden av Michael Owen som den stillsamme och väluppfostrade killen att leva kvar.
Under presskonferenser svarar han ofta journalisterna kortfattat och lakoniskt. Kanske är ett ganska så färskt citat det mest talande. I maj ifjol födde Louise Bonsall parets första barn och på en pressträff i samband med en match kort efteråt, fick Michael frågan om han nu, likt David Beckham, skulle tatuera in namnet (Gemma Rose) på kroppen.
Michaels svar:
"Du skojar va?!"
Till slut blev det 158 mål i Carlsbergtröjan och med ett sådant facit är det svårt att vara bitter en dag som denna. Michael må aldrig ha uppnått samma status hos fansen som Robbie Fowler, men under sin karriär på Anfield hann han uträtta tillräckligt mycket för att hans namn alltid ska nämnas med respekt.
Än en gång. Tack för allt Michael James Owen.
"Det hade varit kul att spela för England och få vara på samma fotbollsplan som honom" - Ronaldo om Michael Owen.
"För mig är den unge Michael Owen juvelen i den engelska kronan. Jag hade turen att få ha Ronaldo som spelare när jag tränade PSV och jag tror säkerligen att Owen är så bra nu som Ronaldo var när han var 18." - Bobby Robson om Michael Owen.
"Michael Owen har gjort lika stort avtryck på fotbollsvärlden som Cruyff, Maradon och Pele." - Kevin Keegan om Michael Owen.
