Måndagsåsikten vecka 12
Återigen måndag och denna gång ger sig Jonas "liverpudlian" Sjögren ut på jakt efter en förlorad son.
"Dagen då han lämnade Liverpool FC rann det tårar"
Det är återigen måndag och från och med nu är det synonymt med Måndagsåsikten här på liverpoolsweden.com. Åsikten kan vara kort eller lång, stryka medhårs eller sparka på allt och alla. Inga regler finns. Denna gång hittar vi Jonas "liverpudlian" Sjögren bakom tangentbordet:
Den förlorade sonen
Dagen då han lämnade Liverpool FC rann det tårar, tårar jag aldrig tidigare ödslat på en spelare som lämnat den vackra röda klubben från Merseyside. Mannen jag pratar om är Michael Owen. Mannen som aldrig klagar, mannen som alltid har fötterna på jorden. Dagarna innan Owen lämnade läste jag på Aftonbladet att Owen var "MR Liverpool". Jag blev förbannad. Det stod i dessa dagar nästan klart att Owen var klar för Real, hur kan man vara "MR Liverpool" då?
Idag kan jag erkänna att jag saknar Owen så otroligt mycket. Både på och vid sidan av planen. Det kanske ligger något i det som "skitblaskan" Aftonbladet skrev?
Owen är ett föredöme för morgondagens stjärnor. Owens snitt är helt otroligt i Liverpool. Idag spelar han som vi alla vet i Real Madrid, och där har han bättre målsnitt än de stora stjärnorna Raul och Ronaldo. De nämnda rankas högre än Owen i dagens fullmatade och fullspäckade stjärnklubb. Tänk också på den minimala speltid Owen får, så är det inte alls svårt att se hans storhet. Han har till och med bättre målsnitt i Liverpool än våra gamla legender Ian Rush och Robbie Fowler. Dessutom kan det tilläggas att Owen har vårt målrekord i Europeiska sammanhang.
Men ändå trots Owens makalösa snitt i Liverpool så kunde man var dag läsa att vissa fans var missnöjda med hans insatser. Owen hade blivit en medelmåtta som gjorde 19 mål på en säsong och var således "slut" som fotbollsspelare. Då bör det också tilläggas att Owen, i vanlig ordning, var skadad en del också.
Det är alltså en fin meritlista Michael har, och det tar inte slut där. Han blev år 2001 vald till European footballer of the year. Dessutom har han vunnit TVÅ FA-cuptitlar åt oss. Då undrar vissa säkert när den andre var. Vi alla minns ju att Owen sänkte Arsenal 2001, men han vann även FA youth cup 1996. Jamie Carragher, som också var med i det laget, sade att det var Michael Owen som på egen hand tog laget hela vägen och vann titeln åt Liverpool.
I många forum kan jag idag läsa att det finns fans som är nöjda över att vi sålde vår stora stjärna Owen för £8 miljoner och fick Antonio Nuñez i en bytesaffär, en summa som är pinsamt liten. Okej, han hade bara ett år kvar på kontraktet, men det kändes som om vi gav bort honom. Jag förstår inte alls det hat som många fans har gentemot Owen, när Owen gett oss så himla mycket.
Förra säsongen fick Owen ta emot en massa oförtjänad kritik. Visst, jag var en av dem som tyckte att Owen var lite slöare än tidigare, och att han inte var sig lik. Men det fanns ingen anledning att behandla Owen så som han blev behandlad. Många säger idag att han är en svikare. På vilket sätt är han en svikare? Han lämnade oss INTE gratis (precis som han en gång lovade), han gick INTE på grund av pengarna, eftersom han skulle ha fått bättre betalt ifall han förlängde sitt kontrakt med Liverpool. Det kan ha varit på grund av flera orsaker:
1. Owen var motarbetad på Anfield, han var inte alls lika omtyckt som tidigare, och man kunde höra publikens bu-visslande till Owen efter mindre lyckade insatser. Dessutom hördes inte lika högljudda applåder när Owen presenterade, som vilken annan spelare som helst. Ifall man inte känner sig omtyckt av de egna fansen så kan det ju inte vara så kul att spela kvar i klubben. Jublet borde väl ha stigit några decibel när Owen presenterades?
2. Michael var ur balans. Hans form var borta med vinden och han behövde något nytt som kunde lyfta en nedåtgående karriär.
3. Owen ville vinna titlar, detta ansåg han att han inte kunde göra med Liverpool ur ett kortsiktigt perspektiv (jag undrar om han kan göra det i Real?!?!)
4. Owen trivdes inte i Liverpools spelsystem. Jag tror det var så att han inte gillade vårt defensiva spel, det ser förvisso lite bättre ut idag, men det är inga större förändringar vi talar om. Han sa till exempel att han skulle vilja spela som Arsenal, för den spelidén Wenger har passar honom bättre. Det var kanske därför han valde lite sydligare breddgrader för att utveckla sig?
Detta är idag, enligt mig, ett aktuellt ämne, då vi inte producerar mål i den mängd vi kanske behöver. Visst, det finns undantag, men i många matcher har vi sett uddlösa ut. Baros skruvar allt som oftast ner huvudet i marken och kör sitt egna race, dessutom är han uddlös, och verkar inte alls vara på hugget när det gäller att göra mål. Hans Champions League-rutin är lika med noll, och i Premier League åstadkommer han i det närmaste ingenting. Morientes är en klasslirare, men har inte acklimatiserat sig till den engelska livsstilen.än. Visst, han har Champions League-rutin, men till vilken nytta? Ingen just nu (då han sedan innan är registrerad för Real Madrid). Både Baros och Morientes har på de senaste matcherna gått av planen mållösa. Detta är ett problem när inte anfallarna gör mål.
Cissé är långtidsskadad, lika så Pongolle och Mellor. Kewell kan även han spela som anfallare, men han är helt under isen, och är som vanligt skadad. Garcia är vårt kanske för tillfället bästa alternativ i anfallet, i alla fall sett till den senaste tidens prestationer. Som tur är så kan Garcia leverera mål som yttermitt i Liverpool, bättre än våra anfallare och är därför ett viktigt vapen i vår kamp om att inte gå mållösa och kanske även poänglösa från våra matcher.
Så som det ser ut i nuläget får vi förlita oss på att våra mittfältare producera mål, då vårt anfall inte är att lita på för fem öre just nu.
Owen hade varit en fin förnödenhet då han hade rutin i såväl Premier League och i Champions League. Dessutom har han, som jag skrev ovan, vårt rekord i de Europeiska cuperna, och var en fruktad målgörare för hans motståndare, och en spjutspets som alla lag vill ha.
Tänk er: Cissé och Owen, och Xabis underbara passningar. Jag får fortsätta att drömma. Owen kommer alltid att lämna ett tomrum, både på planen och i mitt Liverpool-hjärta.
Idag har jag ingen aning om hur tankarna passerar i Owens hjärna. Han lämnade ett Liverpool, vars era ska byggas upp av en spansk stortränare vid namn Rafael Benítez. Men Owen valde att lämna, och titlarna ser inte ut att komma i Owens hand denna säsong. Faktum är att han lämnade för Real Madrid, som i Europeiska sammanhang redan är utslagna, vilket måste ses som en otrolig stort misslyckande för den stjärnspäckade storklubben. Nu får Owen sitta framför TV:n och njuta av att sin ex-klubb vandrar framåt i den finaste av de Europeiska cuperna.
Vi på redaktionen vill tacka Jonas "liverpudlian" Sjögren för hans åsikt. Vi tar gärna emot åsikter via e-post eller personliga meddelanden via Svenska Fans eller vårt forum Melwood. Vid händelse av många åsikter är det redaktionen som bestämmer vilken som skall publiceras, och sannolikheten är stor att vi väljer en text som känns mest aktuell ur ett tidsperspektiv.