Chelsea - Liverpool FC 0-1 (0-0)
Liverpool besegrar Chelsea för andra gången den här säsongen, och Kenny Dalglish har således kvar sitt fina facit som manager för Liverpool på Stamford Bridge. Raul Meireles gör mål på nytt och försvaret med fint understöd av Lucas Leiva står för en mycket stabil insats.
Matchfakta
Mål:
Liverpool: Raul Meireles (69)
Varningar
Chelsea: John Obi Mikel
Liverpool: Lucas Leiva
Arena: Stamford Bridge
Publiksiffra: 41 829
Domare: Andre Marriner
Matchrapport
Kenny Dalglish gör två ändringar i dagens startelva. In med Jamie Carragher och Maxi Rodriguez, och de ersätter Sotirios Kyrgiakos och Fabio Aurelio.
Det betyder att José Reina står i Liverpools mål, vilket knappast kommer som någon överraskning. Dalglish fortsätter med en trebackslinje som i dag formeras med Carra, Daniel Agger och Martin Skrtel. Något framför dem har vi Martin Kelly till höger och Glen Johnson till vänster vars uppdrag blir att både försvara och erbjuda alternativ offensivt med sitt löpande längs kanterna.
Mittfältet formeras med Lucas Leiva som det defensiva ankaret och huvuduppdrag att ge understöd för trebackslinjen. Rent offensivt skall då firma Steven Gerrard, Maxi Rodriguez och Raul Meireles utgöra en treenighet som skall agera sällskap med en ensam anfallare i form av Dirk Kuyt.
Liverpools avbytarbänk: Peter Gulasci, Kyrgiakos, Aurelio, Milan Jovanovic, David N’Gog, Christian Poulsen och Luis Suarez.
Fernando Torres startar matchen för Chelsea.
Första halvlek
Stort fokus på Fernando Torres före avspark, och Maxi Rodriguez väljer att göra en idiotisk passning till just Torres i matchens inledande skede. Nu skjuter Torres långt över, men förhoppningsvis förstår Maxi att Torres spelar i blått och att blått är en dålig färg resten av matchen…
Ganska tam inledning av Chelsea. Visst, de har majoriteten av bollinnehavet, men de åstadkommer ingenting framåt och med tanke på vad som hänt i toppen under den här helgen har Chelsea en utmärkt möjlighet att ta in. Lägg till Liverpools usla facit på Stamford Bridge sedan Kenny Dalglish slutade 1991 och det hela stannar vid att vara ett mindre mysterium. De verkar knappt försöka, eller så lyckas Liverpool stänga av alla former av spel för hemmalaget.
Liverpool tar varje chans att lugna ned spelet så fort de vinner bollen, och målet verkar vara att hålla bollen inom laget under så lång tid som möjligt. Lite av ”låt oss köpa tid”. Givetvis är på förhand en oavgjord utgång i den här matchen något Liverpool skulle acceptera på förhand, sett till hur matcherna brukar sluta på Stamford Bridge. Det kan å andra sidan vara en filosofi som Dalglish försöker sudda ut från spelarnas medvetande.
Martin Skrtel går ned för räkning efter drygt 20 minuter efter att ha sträckt sig rejält i samband med en rensning. Sotirios Kyrgiakos börjar genast värma upp längs sidlinjen. Skrtel kommer dock in i spel igen, frågan är dock om han kan fullfölja.
Efter 33 minuter skakar Liverpool fram matchens överlägset bästa målchans, och ett inspel från Steven Gerrard ger Maxi öppet mål att stöta in bollen i. Tyvärr visar argentinaren återigen prov på att han är bäst i världen på att missa solklara målchanser, och bollen går via smalbenet i ribban och ut. Det borde vara 1-0 till Liverpool i det här läget, och det är matchens bästa och egentligen enda målchans på över 30 minuter.
Sammanfattning
Liverpool håller Chelsea stången mycket bra. Matchen är ganska avslagen och lagen lyckas inte alls skapa särskilt många chanser över matchens första 45 minuter. Chelsea har egentligen inte några avslut att komma med över huvud taget, utan det är ett fåtal fasta situationer där främst Ivanovic hotar med sitt huvudspel. Liverpool har den överlägset bästa målchansen, men utöver den chansen har Liverpool inte åstadkommit något riktigt tungt. Trots allt så är det Liverpool som är bortalaget och sett ur det perspektivet måste de rödklädda vara ganska nöjda med insatsen så här långt. De håller undan Chelsea tämligen enkelt i den första halvleken.
Andra halvlek
Ingenting tyder på att bilden från den första halvleken kommer att förändras om vi ser till hur den andra halvleken startar. Chelsea har fortfarande svårt att åstadkomma något kreativt framåt. Givetvis startar en bra Chelseaperiod just när jag skriver dessa rader… Chelsea har sin bästa period i matchen cirka tio minuter in i den andra halvleken och börjar sätta visst tryck mot Liverpools försvarslinje.
Trycket ebbar ut och vi går tillbaka till standardläge 1A för dagen, inget lag skapar något seriöst tryck utan vårdar bollen när de väl har den utan att chansa så mycket som det krävs för att på allvar hota motståndarna.
Till bortapublikens stora jubel plockas Fernando Torres av efter 65 minuters spel. In kommer Salomon Kalou.
Chelsea har hittat ett sätt att skapa chanser, de tar sig in centralt och försöker med skott från distans. Än så länge har de haft stora problem att få bollen att hota José Reina, men det finns ett antal bra skyttar i Chelsea så om detta fortsätter kan det straffa sig. Lucas Leiva och övriga mittfältare måste plocka upp spelare som söker den ytan.
Mål: Vi har tidigare sett Petr Cech ha vissa kommunikationsproblem med sin försvarslinje, och nu hamnar Steven Gerrards inlägg mellan just Cech och Ivanovic, vilket resulterar att ingen av dem gör något med bollen. Upp dyker Raul Meireles som trycker in bollen i nät, hårt uppvaktad av John Terry, men Meireles har hittat målformen.
Frågan är vilken matchbild vi får se nu, kommer Liverpool att backa tillbaka och erbjuda Chelsea den fulla friheten att sätta full fart framåt, eller håller de uppe spelet och hugger på kontringarna som lär dyka upp? Och får vi se Luis Suarez, som hade väldigt kvicka ben senast, komma in i det här läget?
Kenny Dalglish gör sitt första byte, ut går Maxi Rodriguez, som aldrig riktigt hämtade sig från sin målmiss i första halvlek, och in kommer Fabio Aurelio.
Chelseapubliken försöker hävda hands i Liverpools straffområde, men ingen logisk tolkning av handsregeln kan ge stöd för publikens önskemål. Oron finns dock där då den assisterande domaren valt att döma en frispark för Chelsea vid en liknande situation några minuter tidigare.
Defensivt byte av Dalglish, ut går Meireles, in kommer Christian Poulsen. 83 minuter på klockan.
Liverpool faller väl djupt i det här läget, Chelsea får mycket yta att leka med bollen på offensiv planhalva. Å andra sidan har inte Chelsea varit i närheten av att hota på samma sätt som de gjorde på Anfield i höstas.
På övertid har Chelsea möjligen större möjlighet att kräva en straffspark då Glen Johnson gör en enkel kroppstryckning på Ivanovic som faller till marken. Domaren väljer dock att neka Chelsea denna möjlighet, och de blå spelarna klagar inte särskilt mycket heller.
Fyra och en halv minut övertid hjälper inte Chelsea denna dag, utan Liverpool vinner matchen med 1-0 och Kenny Dalglish har fortfarande inte förlorat som Liverpoolmanager på Stamford Bridge.
Sammanfattning
Liverpool vinner matchen, och trots att det är på Stamford Bridge är det svårt att hävda att det sker på någon form av tur eller liknande, då Chelsea helt enkelt skapar alldeles för lite framåt. Detta beror på att Liverpool gör det svårt för Chelsea och försvarar sig med den äran, men också att Chelsea inte alls får igång något konstruktivt spel. Utöver de fasta situationerna och enstaka långskott är det svårt att nämna en endaste målchans Chelsea skapar i den här matchen. Liverpool gör matchens enda mål och har dessutom matchens bästa målchans utöver detta.
Spelarkritik
José Reina snubblar en del på gräset, men utöver sådana misstag hanterar spanjoren det som kommer mot honom på ett utmärkt sätt. Inga problem och har egentligen inte så oerhört mycket att göra i den här matchen.
Trebackslinjen hanterar firma Drogba-Torres på ett utmärkt sätt. Jamie Carragher kanske inte riktigt har fattat att Liverpool spelar kortpassningsspel numera, men utöver en del långbollar (varav några faktiskt är rätt bra) gör han en stabil insats och står för en lysande brytning på Torres i den första halvleken. Martin Skrtel och Daniel Agger också stabila.
Martin Kelly hanterar sin kant bra, men är ofta spelbar utan att få bollen. Carra ger den sällan till honom, och även Steven Gerrard ser ut att hellre spela någon annan. Fullt godkänd insats av Kelly, liksom av Glen Johnson. Ingen av dem gör en strålande insats, men gör en utmärkt laginsats i dag.
På mittfältet vill jag ta av mig hatten för Lucas Leiva. Kommer in fel i en närkamp strax utanför eget straffområde och slår en och annan inte så genomtänkt passning men annars är han i princip lysande. Täcker upp ytor, vinner närkamper, stör motståndarna, erbjuder ständigt alternativ för medspelarna och är planens gigant sista tjugo.
Maxi Rodriguez missar matchens klaraste målchans och får nog bära hundhuvudet som sämsta Liverpoolspelare i dag. Å andra sidan bidrar han till ett bra lagspel, vilket inte skall förringas. Gerrard drivande, men inte mer än att han gör det som krävs av honom i dag.
Raul Meireles gör mål, igen, och står precis som Gerrard för en solid insats som framför allt gör att laget Liverpool gör en mycket bra insats. Dirk Kuyt arbetar hårt som ensam anfallare och gör trots allt mycket nytta mot ett samlat Chelseaförsvar. Klart sämre än mot Stoke dock, men det är å andra sidan viss kvalitetsskillnad mellan dessa lag.
Bäste spelare enligt liverpoolsweden.se: Lucas Leiva
