Liverpool - Aston Villa
3 - 0

Fem tankar efter Aston Villa

Fjärde omgången i Premier League och som Ernst Rolf sjöng redan 1928: “Bättre och bättre dag för dag. Bättre och bättre dag för dag. Bara glädje hjärtat rymmer. Strunt i sorgerna och alla bekymmer”. Vårt röda lag ser allt bättre ut för varje match.

Dom Perignon
Hur bra har inte Dominik Szoboszlai varit dom senaste matcherna? Återigen var han den dominerande utespelaren hos oss. Han springer mycket, jobbar hårt, tar dom rätta besluten och ser hela tiden säker och dominant ut. Han skjuter långskott och gör mål på långskott. Det har vi inte sett sedan Steven Gerrards och Philippe Coutinhos tid. Vår nummer åtta är ingen medelmåtta.

Under åren 1978-1984 dominerade Graeme Souness vårt mittfält. Han var skicklig, hård, kompromisslös, bra passningsspelare och bra skytt. En ledare. Han kallades “Champagne-Charlie”. "Dom" har samma egenskaper.

Vår nummer ett är nummer ett
När Premier League-spelarna tog ut årets lag efter förra säsongen valdes Aaron Ramsdale som säsongens bästa målvakt. Det kändes absurt för oss som sett Alisson Becker briljera i stort sett i varje match han spelade i. Ali räddade väldigt många poäng för oss. Men det blev spelare från Arsenal och Manchester City som tog nio av dom elva platserna i “Årets lag”, vilket kanske kan diskuteras.

Ali fortsätter att rädda “expected goals” och fortsätter rädda poäng åt oss. Han har fortsatt vara vår bästa spelare så här långt. Han gjorde en ny superräddning när han reflexräddade Matty Cash stenhårda nick i den 48:e minuten.

Första nollan
Inför Aston Villa-matchen fanns en oro över försvaret. Virgil van Dijk var avstängd och monstret Ibrahima Konaté var skadad och ersattes av Joe Gomez och Joel Matip som båda har svajat rejält under senare tid. Ytterbackarna Trent Alexander-Arnold och Andrew Robertson har båda varit ur form. Vi har släppt in mål i alla dom tre första matcherna så nog fanns det fog för oron.

Men när vi trodde att det var som mörkast började det ljusna. Alla fyra backar steppade upp och såg alerta och säkra ut. Kapten Trent var sitt gamla jag, stod för assist, assist till assisten, strålande framspelningar och fungerade även defensivt. Robbo var gamla Robbo igen. Det tveksamma mittbacksparet Joel och Joey var inte alls tveksamma utan såg säkra och stabila ut. Joey var rapp och följsam. Det blev ett “clean sheet”, den första nollan, vilket var mycket värdefullt. En liten brasklapp ska dock infogas då vi inte ställdes inför jättestora prov.

Laget höll ihop
Att fungera bra både offensivt och defensivt har varit ett problem under senare år. Men i matchen mot Aston Villa var det full fart framåt och säkert bakåt. Trent fortsatte som hybridspelare och gick upp som spelfördelare på mittfältet vid bollinnehav, men med större försiktighet. Han låg i regel närmare sin utgångsposition än vid tidigare matcher. Trent gjorde sin bästa match för säsongen.

Även Alexis Mac Allister i nummer 6-rollen var väldigt bra och hjälpte till att hålla ihop laget. Curtis Jones och Dom sprang och jagade nästan som Gini Wijnaldum och Jordan Henderson i fornstora dagar.

En rackarkamp om topplatserna
Vi har startat bra och ser bättre ut för varje match. Men det kommer att bli stenhårt i toppen. Premier League kryllar av resursstarka och duktiga lag. Det är nog få som tror att vi ska kunna utmana Manchester City om ligatiteln med vårt nykomponerade lag, men som Gunde Svan brukar säga: “Ingenting är omöjligt”.

Efter fyra omgångar har Manchester City full pott med tolv poäng, Tottenham, Liverpool, West Ham och Arsenal har tio poäng och Brighton nio poäng. Storklubbarna Manchester United och Chelsea sladdar lite med sex respektive fyra poäng. Men vi är bara i början, 34 matcher återstår. Det kommer att bli en rackarkamp om Champions League-platserna.

TV: Liverpool körde över Aston Villa