Brighton - Liverpool2 - 2
Fem tankar efter Brighton
Det som såg ut att bli en ny vändning från underläge slutade i ett retligt poängtapp på sydkusten. Måsarna skränar nog fortfarande. Spelet och resultatet väcker vissa funderingar.
Försvaret
Jürgen Klopp är en “heavy metal-fotboll”-man. Det ska vara full fart framåt hellre än att säkra bakåt. Det blir en rolig och chansrik fotboll och vi röda följare är mycket nöjda med den ideologin. Men vi behöver ju inte vara alltför slarviga och nonchalanta bara för det.
Mot Brighton såg det darrigt ut många gånger. Vid första baklängesmålet slår Virgil van Dijk en utmanande passning till Alexis Mac Allister som inte är på tårna. Vid andra målet var det Andy Robertson som inte var på tårna. Men det osade katt flera gånger och Alisson Becker fick rädda “expected goals” i vanlig ordning.
Vi har släppt in nio mål på våra åtta ligamatcher så här långt. Vi har bara hållit nollan i en match, mot Aston Villa på Anfield. Det krävs nog bättring här om vi vill vara med och fightas i toppen.
Hörnor
Helt plötsligt har vi börjat släppa till vansinnigt mycket hörnor. Mot Tottenham släppte vi till elva hörnor och skapade fem. Mot Union Saint-Gilloise släppte vi också till elva hörnor och skapade sju. Igår mot Brighton släppte vi till åtta hörnor och skapade en. Sammanlagt 30 negativa hörnor och 13 positiva i dom tre senaste matcherna.
I matchen mot Tottenham fick vi två spelare utvisade och Hetsporrarna kom att styra matchen vilket kan förklara hörnövertaget. Men i matcherna mot Union Saint-Gilloise och Brighton hade vi bollinnehav med 68 respektive 54 procent och borde inte ha förlorat hörnstatistiken med så klara siffror. Nu släppte vi inte in något hörnmål mot Brighton, men vi kan inte ge motståndarna hur många chanser som helst.
Nummer 6
Transfersommaren blev väldigt turbulent för oss. Att Fabinho och Jordan Henderson såldes var oväntat. Vi stod utan en specialiserad defensiv mittfältare. Det gjordes först underbud och sedan överbud utan något resultat. I elfte timmen inhandlades Wataru Endo mycket överraskande. Det var rimligt att anta att Endo behövde tid på sig för att spela in sig i laget och i Premier League.
Så här långt har Jürgen satsat på Alexis Mac Allister som nummer 6 vilket har sett bra ut i dom flesta matcher, men vid riktigt skarpt läge saknas fysiken och det där resoluta som kännetecknar den dominanta nummer 6-spelaren. Får Alexis välja vill han säkert spela högre upp. Av våra åtta seniora mitttfältsspelare vill nog alla utom Endo spela i dom två nummer 8-roller som finns i laget. Vi har inte bästa balansen på mittfältet. Kan Endo bli den nummer 6-spelare som vi behöver eller kan någon av våra övriga mittfältare axla den manteln eller behöver vi gå ut på marknaden?
Målgaranti
Tack och lov funkar vår offensiv. Vi har gjort mål i samtliga elva tävlingsmatcher denna säsong, sammanlagt 26 stycken. Vi har en riktigt bra anfallsuppsättning med kung Mohamed Salah i spetsen. I matchen mot Brighton tog anfallstrion ut sig själv då Cody Gakpo var skadad och Diogo Jota avstängd. Det gjorde också att vi inte hade några nya målfarliga ben att slänga in när det knep i slutet. Mo är nog sur över att hans två mål mot Brighton inte räckte till tre poäng.
Landslagsuppehåll
Nu är det speluppehåll för vårt lag fram till det prestigefyllda derbyt mot Everton på Anfield den 21 oktober. Det är många fans som inte gillar landslagsuppehållen, det finns inga Liverpoolmatcher att titta på och dom spelare som spelar i landslag, vilket är många, utsätts för en ökad skaderisk då dom deltar i nya träningar och matchas i nya miljöer. Men det går också att tänka att det är en möjlighet för oss fans att kunna varva ner från den nervpåfrestande sysslan att följa vårt lag. Jürgen och hans ledarstab bereds också möjlighet att analysera spelet och säsongen så här långt. I bästa fall fortsätter vi gasa framåt men också börjar säkra bakåt.
