Fem tankar efter Real Madrid
Vistelsen i Madrid slutade med ett uttåg ur Champions League. Här nedan följer fem tankar angående matchen:
1. Intensiteten och viljan fanns inte där.
Att Liverpool skulle lämna Santiago Bernabeu i Madrid utan ett kvitto på vidare avancemang i Champions League var väl kanske inte helt oväntat. Den stora skadan hade redan skett i hemmamötet några veckor tidigare och att förvänta sig att Jurgen Klopps mannar skulle stå för ett mirakel likt Istanbul 05 eller Barcelona 19, var väl något orealistiskt. Det man däremot hade kunnat förvänta sig som Liverpool-supporter var lite mer kämpaglöd, intensitet och vilja. För att ett mirakel ska ske behöver alla stjärnor stå rätt på himlen. Omvandlat till fotbollstermer, presspelet behöver vara kompakt och effektivt, kroppsspråket positivt och kämpaglöden enorm, likt det som vi fick bevittna mot Barcelona för knappt 4 år sedan. Dessvärre tyckte jag mig inte se något av det här under tisdagskvällen. Inledningsvis hade presspelet svårt att få fäste, löpvilligheten var icke-existerande och kroppsspråket uttryckte en känsla av att matchen redan var förlorad. Det här genomsyrade i princip hela matchen och förutom några chanser i den första halvleken, var Liverpool aldrig nära på att få känning. Man ska givetvis ha full förståelse för att Real Madrid är oerhört skickliga och erfarna i dessa sammanhang, men lite mer vilja, kämpaglöd och passion borde man ändå kunna begära.
2. Experimentet misslyckades.
Det var inte på något sätt fel av Jurgen Klopp att formera laget såsom han gjorde. Vi har bekantat oss något med den här typen av 4-2-3-1 under säsongens gång och med tanke på mittfältsbristen var valet rimligt. I alla fall i teorin. Väl ute på planen kan vi konstatera att det inte föll lika väl ut. Milner och Fabinho blev oftast rätt så ensamma på det centrala mittfältet i stunder, när Real Madrid kunde överbelasta med flertalet mittfältare, vilket gjorde att Liverpool hade svårt att skapa någon vidare kontroll, både med och utan boll. Uppbyggnadsfasen blev alltså hämmande, men även spelet på offensiv planhalva. Fördelen av att ha en "extra" spelare i offensiven och kunna erbjuda olika alternativ, vändes snarare till en nackdel då frontfigurerna snarare minskade varandras ytor och blev lättfångade.
3. Fasta situationer - vad hände?
Det kan inte bara varit jag som ställde mig helt oförstående till hur Liverpool valde att hantera sina offensiva fasta situationer. Förutom en variant i den första halvleken, som visserligen var rätt så finurlig, så kastade Liverpool bort i princip varenda offensiv fast situation. Samma typ av boll slogs in på exakt samma yta i straffområdet vid (i princip) varenda tillfälle och det resulterade aldrig i några som helst farligheter. Det fanns uppenbarligen någon form av taktik, men den misslyckades kolossalt och att det inte adresserades är för mig smått otroligt.
4. Alisson Becker och Ibrahima Konate - hatten av!
Ska man försöka hitta något positivt med gårdagens insats, bör defintivt dessa två herrar nämnas. Alisson Becker fortsätter att osa klass och står för flera högklassiga räddningar i den första halvleken och ger oss möjligheten att drömma under en längre period. Utan brassen hade drömmen om mirakel antagligen gått i kras väldigt mycket tidigare.
Försvarsjätten Ibrahima Konate fortsätter även han att imponera kraftigt. Precis som i finalen mot Real Madrid under förra säsongen, så stänger han ner det mesta när motståndarna ska attackera. Det var tydligt att hemmalaget gärna anföll via sin vänstersida, men där hjälpte fransmannen till på ett föredömligt sätt. Blir kanske lite bolltittande och stillastående vid målet, men det råder inga tvivel om att försvararen har potientalen att nå oerhört höga höjder ifall skadefrånvaron minskar.
5. På återseende - eller?
Under senare säsonger (något undantag inräknat) har man som Liverpool-supporter i princip blivit bortskämd med att säkra biljetten till nästa säsongs upplaga av Champions League relativt tidigt. Ibland har knappt vårsolen hunnit kika fram innan platsen mer eller mindre är i bagaget. Vid tidigare års uttåg har det alltså alltid känts mer eller mindre som en självklarhet att man kommer återvända till hymnen och scenen några månader senare. Men den här säsongen är, som vi alla är medvetna om, lite speciell på just den fronten. Liverpool har absolut fortsatt möjlighet att kvalificera sig till även nästa års upplaga av den prestigefyllda turneringen, men det kommer krävas fullt fokus för att nå den bedriften.
