Liverpool - Toulouse5 - 1
Fem tankar efter Toulouse
Den röda maskinen har varvat upp. Det är många maskinister som vill vara med på färden. Och just nu går det som smort.
Andrauppställningen levererar
Det fanns en tid för inte så längesedan när vi inte hade ett förstalag med elva kvalitetsspelare. När vi sedan skulle spela med ett andralag i ligacupen, eller liknande, var laget fyllt med juniorer och snedsparkare. Det var ingen rolig syn.
Nu är vi i ett helt annat läge. Jürgen Klopp ställer upp med ett andralag i Europa League och i Ligacupen och det ser riktigt bra ut. Andralaget har spelat fyra matcher och vunnit alla. Av dom som startade mot Toulouse är det väl bara Trent Alexander-Arnold som är en given förstalagsstarter. Darwin Nüñez och Diogo Jota är i gränslandet och när det gäller Ryan Gravenberch är det bara en tidsfråga. Men dom tre senare och nästan alla andra som startade igår flåsar förstalagsspelarna i nacken. Jürgen gnuggar händerna.
Graverande bra Graven
Vi nyper oss i armen, det är svårt att tro att det är sant. Men det är ett faktum att vi på transferfönstrets sista dag köpte loss den 21-årige Ryan Gravenberch från Bayern München för £34m. Det var andra gången vi lurade skjortan av Bayern München. För nog bet dom i gräset även när dom köpte en 30-årig Sadio Mané på nedgång för £35m? Nu spelar Sadio i ökenligan i Saudiarabien.
Ryan Gravenberch var lysande i derbyt mot Everton. Igår var han bäst på plan. Vilken bollbehandling, vilket rörelseschema. Vi har fått både en kreatör och en avslutare. I England används ibland uttrycket “The sky's the limit”. Ett uttryck som klippt och skuret för “Graven”.
Trångt på mittfältet
Vi har gjort tre väldigt bra mittfältsrekryteringar inför denna säsong. Alexis Mac Allister för £35m pund är ett rån. En kvalitetsspelare som ser riktigt bra ut trots att han inte spelar på sin bästa plats. Vi köpte Dominik Szoboszlai för £60m och det kommer att visa sig vara en av våra bästa affärer under Klopperan. “Dom” har ett sätt att agera och en potential som är skrämmande. Det ger rysningar. Och att Ryan Gravenberch är ett scoop förstår alla som såg honom igår.
Vi har också en fjärde mittfältsrekrytering i Wataru Endo som överraskande och sent omsider inhandlades för £16m. Endo är lugn, stabil och gemytlig och gjorde ett fint mål mot Toulouse. Men frågan är om han är den trygga skölden som vi behöver i vårt lag. Räcker han till när det går snabbt och blir riktigt tufft?
Och så har vi Curtis Jones, "The Toxteth Swagger”. Curtis är oförskämt bra med bollen. Han kan, precis som Gravenberch, se helt överlägsen ut. Han har tids nog lärt sig att jobba hårt, han är också snabb och rörlig. Men han är fortfarande en “swagger”, han vill visa upp sig, vara cool, vara en skön lirare. Det innebär också att han kan bli nonchalant och tappa koncentrationen. Det måste han lägga av med om han vill kampa om en plats.
Vi har tre seniorspelare till som vill slåss om dom tre mittfältsplatserna. Harvey Elliott som fortfarande är ung, född 2003, och fortfarande en talang. Stefan Bajcetic är ännu yngre och kanske en ännu större talang. Samt Thiago som inte är så ung men som är en bollspelare av guds nåde. Åtta spelare om tre platser.
Fortet Anfield
Vi har spelat sju tävlingsmatcher på Anfield denna säsong och vunnit alla. Det har inte hänt sedan säsongen 1990-91. Vi har dessutom vunnit alla matcher med minst en tvåmålsmarginal. Målskillnaden är 21-4. Och Anfield är ännu inte färdigbyggd.
Men vi tvättar inte rent
Ska vi hitta något att klaga på är det kanske tvätten. Det är inte så ofta som vi presterar “clean sheets”, att hålla nollan. Av 13 tävlingsmatcher har vi hållit nollan tre gånger, alla gånger på hemmaplan. När det gäller bortamatcherna har vi tre vinster, två oavgjorda och en förlust. Målskillnad 12-8.
Gör vi fem mål spelar ett enstaka insläppt mål inte så stor roll, men vi kommer inte att kunna göra fem mål i varje match. Vi behöver förbättra försvaret om vi vill slåss i toppen. Det har brustit både individuellt och kollektivt vid ett antal tillfällen.
