Wolves - Liverpool3 - 0
Fem tankar efter Wolverhampton-Liverpool
Den här säsongen inleddes som en berg- och dalbana med uppgångar och nedgångar, men ju längre färden har gått desto mer har det gått utför. Nu liknar det snarast fritt fall. Eller är det kanske på ett spöktåg som våra välbetalda spelare befinner sig, så skräckslagna och paralyserade som dom verkar vara?
Jävlars helvete
Det har gått så långt att våra motståndare inte ens behöver skapa riktiga målchanser för att göra mål. Hwang Hee-Chan hade noll procents "Expected goal"-chans att göra mål när han befann sig vid kortlinjen i den fjärde minuten, men med Joel Matips hjälp skickade han den statistiken åt helvete. Sju minuter senare nickade Joe Gomez bort bollen framför Alissons händer och strax därefter befann sig kulan i nätmaskorna igen. Finns det något annat att säga än svordomar?
Efter hand kom Wolverhampton att skapa riktiga chanser, men sammantaget inte mer än 2,1 Expected goals (xG). Vi skapade 1,9 xG-chanser så med normala avslut borde matchen ha slutat 2-2.
Mentala dvärgar
Jürgen Klopp har ju med fog kallat våra spelare för "mentality monsters", men nu när motgångarna har tornat upp sig har monsterna förvandlats till dvärgar. Små, klena och obeslutsamma dvärgar. Alla som har spelat och följt fotboll en längre tid vet att väldigt mycket handlar om huvudet. Att tro på sig själv, att vara bestämd, inte tveka och att fatta snabba och korrekta beslut. Allt detta fattas hos våra spelare. En väldigt stor del av vår kräftgång är psykologisk. Det borde gå att vrida det rätt igen.
Trött Klopp
Jürgen såg trött och uppgiven under matchen. Det är nog svårt att vara pådrivande och besjälad när det går illa i match efter match efter match. Jürgen har åldrats många år dom senaste månaderna. I intervjun efter matchen verkade han närmast svarslös. Wolvesklacken sjöng "Sacked in the morning" om vår ledare, men nu är det morgon dagen efter match och Jürgen sitter kvar. Han har genom dom framgångsrika åren skapat ett väldigt stort förtroendekapital. Men nu börjar det naggas i kanten och alltfler "believers" börjar bli "doubters".
Organisationen rämnar
Vi har under lång tid varit en en trygg, stabil och välorganiserad förening. Vi har haft bra ägare i Fenways Sports Group sedan 2010, Tom Werner har varit trygg ordförande, Michael Edwards värvingsguru sedan 2011 och Jürgen Klopp tränare sedan 2015. Michael Edwards slutade förra våren och Julian Ward tog vid, men Julian kommer att sluta efter denna säsong. Föreningen är till salu, direktören Mike Gordon har avsagt sig sina klubbåtaganden för att koncentrera sig på försäljningen. Vår Director of research Ian Graham har slutat liksom hans assistent Tim Jenkins. Läkaren Jim Moxon har slutat. Det börjar bli lite tomt kring Jürgen.
Everton flyger
Det kommer alltid nya matcher och nästa match är derbyt mot Everton på Anfield på måndag den 13/2. Everton har ju varit i en om möjligt ännu värre kris än oss, men har gjort en dramatisk vändning i veckan då dom anställde Liverpoolsupportern Sean Dyche. Det var som att se ett helt nytt lag när Everton tidigt i lördags slog Arsenal med 1-0 på Goodison. Dom blå var väldigt välorganiserade i Dyches 4-5-1-modell och släppte till väldigt lite. Dom var också riktigt farliga i sina kontringar. Inställningen var dychesk, helt kompromisslös. Det kommer att bli ett lag med självförtroende och vilja som kommer till Anfield måndagen den 13:e.
