Inför: Liverpool - Manchester United
Liverpools rörlighet och löpstyrka mot Manchester Uniteds kraft och tyngd på fasta situationer i måndagskvällens heta rivalmöte på Anfield. Det brukar talas om täta och målfattiga möten i de här sammanhangen, men lagen har bara kryssat två gånger på 16 år och spelat 0-0 en enda gång på 25 år.
MANCHESTER UNITED FC
Säsongen 2015/16
När säsongen sammanfattades slutade Manchester United på en femteplats, slagen med målskillnad av sin ljusblå stadsrival City om den hett åtrådda fjärdeplatsen, med bara ytterligare 4 respektive 5 poäng upp till Tottenham på plats tre och Arsenal på plats två.
Det var alltså inte en fullt så katastrofal säsong för Luis van Gaals lag som en del gör gällande även om det är lätt att hitta två faktorer som ledde till att den trots allt får kategoriseras som högst misslyckad för laget som ledde Premier League när september övergick i oktober 2015.
För det första har vi omgång 14-19 under november och december när United inte vann en enda match och bara tog 3 poäng på sex matcher. Då hade de redan i oktober svajat, en månad som slutade med en vinst på fyra försök, och de två fullpoängare som sedan säkrades mot West Bromwich och Watford kom tack vare en straff på stopptid mot Albion och ett självmål i slutminuten på Vicarage Road.
Lägger vi ihop resultaten under oktober, november och december är det således endast de två sena avgörandena som förhindrar tio raka matcher utan seger för Manchester United. Redan vid årsskiftet var chansen till ligaseger avlägsen.
Den andra faktorn rör resultaten på bortaplan. United avslutade säsongen med att plocka 22 av 24 poäng på Old Trafford. På bortagräs är läsningen inte fullt lika munter för fansen och på de tolv sista bortamatcherna besegras endast Liverpoool, Manchester City och Norwich City. "Endast" kan låta aningen futtigt med tanke på segrar på Anfield och Etihad, prestigevinster som garanterat gav klubben luft ett tag, men det var mest konstgjord andning för ett lag som på resande fot totalt tappade poäng i tolv matcher under hela säsongen.
Bästa målskyttar
11 Anthony Martial
8 Wayne Rooney
6 Juan Mata
Sommarövergångar 2016
IN
Eric Bailly, 22 år, mittback, Villarreal, £30m
Zlatan Ibrahimovic, 35 år, anfallare, PSG, fri transfer
Henrikh Mkhitaryan, 27 år, offensiv mittfältare/ytter, Borussia Dortmund, £27-30m
Paul Pogba, mittfältare, Juventus, £89m
Lån IN
---
UT
George Dorrington, målvakt, släppt av klubben
Víctor Valdés, målvakt, släppt av klubben
Nick Powell, mittfältare, släppt av klubben
Oliver Rathbone, mittfältare, släppt av klubben
Tyler Reid, försvarare, Swansea City, okänd summa
Joe Rothwell, mittfältare, Oxforfd United, fri transfer
Ashley Fletcher, anfallare West Ham, fri transfer
Jimmy Dunne, försvarare, Burnley, fri transfer
Oliver Byrne, målvakt, Cardiff City, fri transfer
Paddy McNair, försvarare, Sunderland, £5,5m (inkl. Donald Love)
Donald Love, försvarare, Sunderland, £5,5m (inkl. Paddy McNair)
Tyler Blackett, försvarare, Reading, okänd summa
Will Keane, anfallare, Hull City, okänd summa
James Weir, mittfältare, Hull City, okänd summa
Lån UT
Guillermo Varela, försvarare, Eintracht Frankfurt, säsongslån
Adnan Januzaj, mittfältare, Sunderland, säsongslån
James Wilson, anfallare, Derby County, säsongslån
Cameron Borthwick-Jackson, försvarare, Wolverhampton, säsongslån
Andreas Pereira, mittfältare, Granada, säsongslån
Dean henderson, målvakt, Grimsby Town, 1 jan 2017
Joel Castro Pereira, målvakt, Belenenses, säsongslån
Säsongen 2016/17
Med en ny manager i José Mourinho och miljardmannen Paul Pogba på mittfältet samt Zuper-Z på topp startade Manchester United säsongen när det skulle studsas tillbaka från 2015/16 och inledas en ny era. Till en början gick allt programenligt.
Bournemouth avfärdades enkelt i premiären där hemmalagets reducering i minut 69 när det stod 0-3 på resultattavlan aldrig skapade någon spänning. Juan Mata, Wayne Rooney och Zlatan nätade i vad som bara saknade en fullträff från Pogba från att vara en fulländad start. Mata, som blommat ut i en andra vår och startade sin 52:a raka utan att ha missat en match sedan februari 2015. Rooney, lagkaptenen och en fast inventarie sedan Hedenhös. Ibra, det nya affischnamnet med krav att leverera direkt.
I den första hemmamatchen kom Southampton på besök och med ett mål av Zlatan redan i den andra minuten sattes scenen för Saints som inte marscherade så mycket in som ut med en 0-2-förlust efter bara ett avslut på mål och inte en vunnen hörna. De hade dock bollen mest... om någon bryr sig. Pogba gick mållös igen, men gav Zlatan (2-målskytt) en hård match som matchens lirare.
Inför det första landslagsuppehållet reste Manchester United till Hull City och bortafansen såg sitt lag dominera i bollinnehav från start till mål, men medan klockan tickade på skrapades inte så fasligt mycket ihop framåt. Hull skapade å sin sida inte ett avslut på mål efter paus, så det handlade bara om United skulle lyckas få hål på ett hårt kämpande hemmalag innan domaren blåste av. Mourinho bytte in Mkhitaryan efter en timme och Rashford efter ytterligare tio minuter. Belägringen vreds upp, där Hull vara nära självmål två gånger om, Pobga skruvade ett avslut precis utanför och Rashford tvingade Jakupovic till en vass räddning. På stopptid i matchens sista offensiv drog Rooney upp ett anfall på vänsterkanten och lade upp bollen för Rashford som från inte mer än 3 meter knappast kunde misslyckas med att stöta in det avgörande målet. 9 poäng av nio möjliga, två komfortabla segrar och så en vinst på Fergie time. Inte ett moln så långt ögat kunde nå.
För att hitta något att hänga upp hoppet på fokuserade vi på att Manchester Uniteds motstånd så långt hade varit tämligen beskedligt och därför var det med spänning vi såg an derbyt med City på Old Trafford den 10 september. Hemmalaget stormade fram i en blå dimma och tog genom De Bruyne och Iheanacho en 2-0-ledning som speglade händelserna i övrigt bra. Pausvilan gynnade United som behövde samla styrkorna och i först hand aktivera skadebegränsning resten av matchen, men så dök han upp igen, den där Zlatan, och gav United en biljett in i matchen med reduceringen i minut 42. Det var ett välkontrollerat avslut i form av en volley i trängd position, men samtidigt ett resultat av en målvaktstavla av Claudio Bravo. Det finns inget farligare än att leda med 2-0 sägs det och Manchester United kunde hej hopp ha haft, och borde ha haft, med sig 2-2 i halvtid efter att Ibra givits två möjligheter att kvittera mellan målet och halvtid. Först en nick där vi hade väntat oss mer av den kraftfulle svensken och så en situation där han hade mer tid än han insåg. Mourinho agerade direkt i paus med ett dubbelbyte som såg Herrera och Rashford komma in medan Pep säkrade upp med Fernando på mitten i stället för Iheanacho. Lagen bytte chanser i en halvlek som innehöll 20 avslut, men trots så väl chanser till 2-2 som 3-1 stod sig ställningen från halvtid och Manchester United inkasserade sitt första poängtapp för säsongen.
Manchester City är ändå en av favoriterna till guldet och ett derby är alltid ett derby. Watford borta däremot, det borde trots att Londonlaget inte är samma slagpåse som förr inte bereda United några problem. Kommunikationsproblem mellan De Gea och Smalling gav Ighalo ett öppet mål som han missade och fyra minuter senare dök Unitedmålvakten och höll ute Ighalos nick med en briljant räddning. Åt andra hållet sköt Pogba ett distansavslut i översidan av ribban. Watfords ledningsmål var kontroversiellt eftersom det föregicks av en aggressiv tackling av Miguel Britos på Anthony Martial (som tvingades bryta matchen som en följd) innan Janmaat plockade upp bollen och spelade fram Etienne Capoué till 1-0. I andra halvlek samlade lagen ihop till fyra avslut på mål och tre av dem gick in. Först var det Zlatan och Rashford som kombinerade fram till 1-1 efter en timme innan bytet av Juan Camilo Zuniga avgjorde matchen till Watfords fördel. Med sju minuter kvar gav han hemmalaget ledningen med sin första bolltouch och fem minuter in på stopptid vann han en straff när Marouane Fellaini fällde honom, en straff som Troy Deeney förvaltade på bästa sätt.
Mellan ligaförlusterna hittar vi även ett nederlag borta mot Feyenoord i Europa Leagues första gruppspelsmatch, så efter tre raka vinster stod Manchester United nu med tre raka förluster när de regerande mästarna Leicester City reste till Old Trafford den 24 september. United svarade med eftertryck och tillintetgjorde fullständigt rävarna i första halvlek som slutade 4-0 till hemmalaget. Tre av de fyra målen kom till efter hörna. Andra halvlek pyste mest efter fyrverkeriet i första, men Leicesters tröstmål i minut 59 var åtminstone en kanon från 30 meter av Demarai Gray.
Släng in en 3-1-vinst i Ligacupen borta mot Northampton och 1-0 hemma mot Zorya Luhansk (någon som saknar Europa League på hösten?) och loket började rulla igen. Efter hemmamatchen mot Stoke sa Mourinho "det är enkelt - det här var det bästa framträdandet för säsongen" i en match där Manchester United vann avsluten med 24-7, bollinnehavet 67-33 och hörnorna med 13-2. Men mot Joe Allen fanns inget att göra. Vilden som vänder vindarna, stirrar ner solen och vars hårsvall hypnotiserar himlavalvet. På egen hand betvingade han hela Manchesterlaget som efter slutsignalen knäböjde innan de slet sönder walesarens tröja i iver att få en strimla av hans storhet. Okej, riktigt så gick det kanske inte till, men 1-1 slutade matchen efter en sen kvittering av Allen.
Bara 4 poäng på fyra ligamatcher, och 3 poäng bakom vad laget hade under van Gaal vid motsvarande tidpunkt i fjol, har ökat pressen på Manchester United inför en väldigt viktig vecka för dem i Premier League. De har 6 poäng upp till toppen med bortamatcher mot Liverpool och Chelsea inom sju dagar (däremellan en hemmamatch mot Fenerbahçe i Europa League) och kan i värsta fall i slutet av nästa vecka stå på bara en seger på de sex senaste och finna sig distanserade med 9 poäng av hela tre lag i toppen. Även om det bara är en fjärdedel in på säsongen ska de förbi samtliga och det är aldrig kul att vara det jagande laget som inte har råd att glida ännu mer efter. Samtidigt är det en möjlighet att växa med uppgiften och via två tunga treor slunga sig upp i titelkampen på allvar. Vare sig spelarna eller José Mourinho kommer heller att behöva övertalas eller övertygas för att triggas av tanken på en vinst på Anfield och Stamford Bridge, det senare i Mourinhos fall en särskilt betydelsefull arena givetvis.
Skador och förväntad elva
Phil Jones är den ende i truppen som helt säkert missar mötet med Liverpool.
Mourinho har valt en 4-2-3-1-formation som utgångspunkt i samtliga sju ligamatcher så här långt och den åttonde mot Liverpool förväntas inte bjuda på någon överraskning i den vägen.
De Gea vaktar målet bakom backlinjen där Valencia, Bailly, Smalling förväntas starta. På grund av skada har Smalling bara startat tre av sju matcher, men han är given om han är frisk. Både Valencia och Bailly har startat samtliga matcher i Premier League. På vänsterbacksplatsen har Blind spelat på sistone, men med Luke Shaw tillbaka efter skada kan holländaren tvingas finna sig i att bli bänkad.
På mittfältet kan vi räkna med Paul Pogba i "tvåan" framför backlinjen och Ander Herrera är den som kamperat med Pogba i de senaste matcherna eller satsar Mourinho på att Marouane Fellaini ska ångvälta sig fram och provocera fram grinighet hos Liverpoolspelarna så att de tappar humöret och spelet? Juan Mata hittar vi sannolikt på en av positionerna i den offensiva mittfältslinjen och Manchester Uniteds två förluster hittills har kommit i de två matcher då Mata inte har startat. Jesse Lingard har startat i de två senaste ligamatcher, men blir nog ersatt av Wayne Rooney eller Henrikh Mkhitaryan.
Marcus Rashford har efter sommaren successivt spelat sig närmare en startplats och jag tror vi får se honom i elvan mot Liverpool även om Anthony Martial också är ett alternativ. Längst fram har Zlatan en cementerad plats som forward.
Tidigare möten (i Liverpools favör)
Totalt i ligan: 55 vinster, 44 oavgjorda, 67 förluster
Totalt Premier League: 13 vinster, 8 oavgjorda, 26 förluster
På Anfield: 39 vinster, 19 oavgjorda, 25 förluster
Premier League på Anfield: 8 vinster, 4 oavgjorda, 12 förluster
2-0 hemma och 1-1 borta i Europa Leagues kvartsfinal minns vi gärna, men i ligan är det långtifrån lika glada minnen från de senaste mötena med Manchester United och vi måste backa till mars 2014 för att hitta det senaste tillfället då Liverpool besegrade sin rival i ligaspelet. Fyra raka förluster har följt med sammanlagt 2-9 i målskillnad.
Räknar vi in nio senaste mötena framstår Manchester Uniteds dominans ännu tydligare. Sju vinster och två förluster till Red Devils favör och att det ofta varit uddamålssegrar skvallrar målskillnaden på 15-9 om.
Endast två av de 32 senaste ligamatcherna mellan Liverpool och Manchester United har slutat oavgjort, den mest nyliga var 1-1-mötet på Anfield i oktober 2011. Senast det hände på Old Trafford var i mars 2000.
0-0 på Anfield i september 2005 är lagens enda mållösa möte på 48 ligamatcher eller 58 möten inräknat cupmatcher.
Nemanja Vidic har blivit utvisad 3 gånger i matcher mot Liverpool, fler tillfällen än någon annan spelare mot något annat lag i Premier Leagues historia. Totalt har matchen sett 16 röda kort under Premier Leagueeran, men det har varit lugnare med utvisningar de senaste åren.
Efter en svag period 2004-08 med en oavgjord och sju förluster på åtta ligamöten lyckades Liverpool besegra Manchester United i tre raka matcher innan United bröt tillbaka med tre vinster före Liverpools 3-1-seger på hemmaplan våren 2011. Dirk Kuyt gjorde samtliga mål innan Javier Hernandez tröstmålade alldeles på slutet. Kuyt blev därmed den blott andre spelaren att göra hattrick mot United i Premier League. Den förste var David Bentley för Blackburn. Det var också det första hattricket mot United av en Liverpoolspelare sedan Peter Beardsley 1990.
Än bättre än tre raka gick det 2000-02 då Liverpool med god hjälp av Danny Murphys känsliga fötter vann fyra raka ligamatcher mot Manchester United, något som ingen annan klubb kan skryta med i Premier League. 1909-10 och 1978-79 är de enda tidigare tillfällen då Liverpool lyckats vinna fyra raka ligamatcher mot United.
Efter den nyss nämnda 3-1-segern på Anfield 2011 slutade nästa möte, även det i Liverpool, 1-1 innan tre raka 2-1-vinster för Manchester United följde. Liverpool bröt den negativa trenden i kraft av 1-0 på Anfield den 1 september 2013 och det slutade med dubbeln efter 3-0 i mitten av mars den följande våren.
Säsongen 2014/15 ramar de två matcherna, och förlusterna, mot Manchester United in Liverpools starka period under säsongen. 0-3 på Old Trafford var resultatmässigt inget att snacka om, men det fanns tendenser till en ljusning. Laget tajtade till sig och nådde under några månader resultat för att i och med 1-2 på Anfield i mars 2015 haverera totalt och knappt nå styrfart igen fram till sommaren.
I förra höstens möte på Old Trafford skänkte Benteke i andra halvlek hopp om poäng med sin 1-2-reducering innan Martial stängde matchen med sitt 3-1-mål bara två minuter senare. Liverpool var annars tvåa på det mesta i matchen och inte förtjänta av att få med sig något hem. På Anfield i mitten av januari i år övertygade Liverpool i det mesta utom att få hål på De Gea och i stället kunde Rooney avgöra med ett mål knappa tio minuter från slutet.
LIVERPOOL
Placerad först ut i ligaomgång sju och schemalagd sist i omgång åtta med ett landslagsuppehåll emellan har skapat ett spelgap för Liverpool på hela 16 dagar, men det är en match värd att vänta på och det blir första tillfället sedan 1999 som Liverpool och Manchester United möts i en kvällsmatch i Premier League.
Lördagens poängtapp av Manchester City och Tottenham gör att Liverpool med 16 poäng ligger 2 poäng bakom Tottenham på tredje plats och ytterligare en pinne bakom City och Arsenal som delar förstaplatsen. Ska Liverpool ta sig ända upp i topp krävs en 3-målsseger mot Manchester United. Drömma går ju.
Stark start spelmässigt
Poängmässigt har Liverpool presterat bättre, men inte mycket bättre, än förväntat. Även om laget inte är färdigbyggt och ligaseger framstår som väl hoppfullt är hemmamatcherna mot Hull och Leicester sådan som ska vinnas, så också de borta mot Burnley och Swansea. Arsenal, Tottenham och Chelsea borta är ingen enkel trippel och här var jag återhållsam i poängförväntningarna med två kryss och en förlust upp till en seger och en oavgjord som troliga poäng. Om vi öppnar för att en av de fyra enklare matcherna stannade vid kryss ger det oss en totalsumma efter sju omgångar på 12-16 poäng.
Det som gör att prognosen inte sprängs uppåt är givet den försmädliga nollpoängaren mot Burnley och ju mer jag tänker på den, desto mer är jag övertygad om att problemet med matchen inte bara var att den kom så tidigt för Burnley (nykomlingar överpresterar i början av säsongen och det där) utan även för Liverpool. Hade den matchen spelats som match tjugotvå och inte två hade jag givit ett mer mentalt moget och erfaret lag bättre chanser att hämta upp 0-2 och eventuellt låta det stanna vid 0-1 i utgångsläget. Liverpool fortsatte spela och Klopp fortsatte att coacha som om lagets totala dominans i varje matchstatistik skulle nöta ner motståndet trots att vi som satt på avstånd såg redan i slutet av första att matchen kunde fortsätta i en evighet utan att Liverpool ens nådde kryss. Matchen mot Swansea senast, där Liverpool inledde ännu svagare än mot Burnley även om det stannade vid ett baklängesmål, är ett tecken på att laget snabbt lär sig även om det kommer att krävs fler vändningar innan vi kan tala om en trend.
Om det poängmässigt inte är en fantastisk öppning har Liverpool imponerat klart över förväntningarna spelmässigt, särskilt mot det bästa motståndet, och spelare som Roberto Firmino och Adam Lallana har höjt sig mer än jag vågade hoppas på att de skulle göra ens när de nådde max. Sadio Mané har bidragit med just den oförutsägbarhet och snabba teknik som vi saknat sedan Luiz Suarez (inga jämförelser i övrigt) lämnade och hans 3 mål och 1 assist speglar bara en del av den effekt han har haft på Liverpools offensiv. Giordini Wijnaldum och Jordan Henderson har hittat en bra balans på mittfältet och Joël Matip har klivit in i mittlåset med lugn och trygghet.
Jag är inte helt nöjd med att matcha James Milner som vänsterback (då menar jag i absoluta och inte i relativa termer eftersom vi inte har något bättre alternativ), men det har sett klart bättre ut än väntat och han är hundraprocentig från straffpunkten samt med 9 mål och 12 assist den spelare som legat bakom flest mål i Liverpool sedan början på förra säsongen.
Det ska vidare bli intressant att se vad som väntar för en frisk Emre Can och hur alla så här långt marginaliserade anfallare agerar och reagerar. Divock Origi (0 starter+5 inhopp), Daniel Sturridge (3+3) och Danny Ings (0+0) kan knappast klaga alltför högljutt så länge laget vinner, men det gäller att ha dem på hundra både fysiskt och mentalt om skador eller andra faktorer kallar på deras tjänster. Om Firmino, Origi och Sturridge håller sig hela är väl frågan om inte Ings lånas ut i januari.
Loris Karius har inte fått en lätt start i Liverpool med en del grova missar i luftrummet och en väldig hög andel avslut som letat sig in bakom honom. Han ska givetvis ges mer tid innan en första dom faller, men han eller Simon Mignolet måste lösa hanteringen av höjdbollar om inte Liverpool ska fortsätta att tappa ledningar och skänka bort biljetter in i matcherna så fort motståndarna får chansen på ett antal hörnor och frisparkar.
Säsongsstatistik
Inför den åttonde omgången har Liverpool och Manchester City med 18 mål framåt gjort flest av alla lag. Sett till antalet avslut (135) toppade Liverpool den listan före Tottenham (127). Inte lika väntat är att Liverpool är det laget som även har störst andel avslut (57,7 %) som träffar innanför ramen, så bristen på effektivitet handlar inte främst om att inte träffa mål utan att skotten och nickarna har för dålig kraft och precision. Med detta sagt är det bara Arsenal (22,9 %) som ligger före Liverpool (21,2 %) om vi räknar ut förhållandet mellan mål och avslut.
I passningsspelet har Liverpool slaget flest (4220) av alla lag, närmast före Arsenal (4189), och med 84,6 % i passningsprocent ligger laget fyra bakom Chelsea, Manchester United och Arsenal. Manchester City var med 63,1 % det lag som hade störst bollinnehav, men Liverpool skuggade på 60,8 %.
I löpsträcka leder Liverpool med 814,8 km före City (803,9) och Tottenham (803,4).
Liverpool har försökt sig på fjärde flest (164) dribblingar, Chelsea har flest med 196, och är med 64,6 % lyckade mest framgångsrika av alla lag före Hull (62,5 %) och Southampton (62,3 %).
Två områden där Liverpool utmärker sig negativt hittar vi i defensiven. Av 22 avslut mot det egna målet har hela tio resulterat i baklängesmål, en andel så hög som 45,5 %.
Allt detta så långt den här ligasäsongen. Om vi slutligen tittar igenom statistisken som täcker Klopps första år i klubben som spänner över 37 ligamatcher är det särskilt en siffra som sticker ut och överraskar. Det är att av alla klubbar som inte åkte ur i fjol eller flyttades upp i år så är det bara Chelsea och Everton som har brutit färre motståndarpassningar än Liverpools 508. Med tanke på den höga pressen som är central i Klopps spelfilosofi, hade åtminstone inte jag väntat mig det.
Källor: BBC Sports, Opta, liverpoolfc.com, liverpool.no, whoscored.com, manutd.com, en.wikipedia.org