Krönika: Vad vill ledningen?
Nästa säsong innebär nya påfrestningar på truppen, där av bör man börja finslipa på detaljerna så fort som möjligt enligt Brendan Rodgers. Men hur ligger det egentligen till i termer av kapital hos ägarna?
Framgång bidrar till en transferkassa eller?
I vanliga fall när en tränare tar upp ett lag från mitten av tabellen en säsong till att säsongen därefter utmana om ligatiteln bör då ekvationen för denna framgång innebära att en klubb, i detta fall Liverpool, ger Brendan Rodgers precis allt han vill ha på ett fat. Ändå är inte detta fallet med Adam Lallana, och skriverierna kring honom de senaste två veckorna.
Fenway Sports Groups verkar (fortfarande) vilja att man ska förhandla och åter förhandla ner priserna på de spelare man köper in. Det snackas om att skillnaden mellan hårdvalutan Lallana är värd för Southampton ligger på 5M£, vad är då problemet? Inte ska Liverpool fortsätta med att vara förknippade med att vara en klubb som drar sig ur affärer (tänker på Konoplyanka) bara för att man helt enkelt är för snåla. När du nått en andraplats och siktar in dig på en förstaplats samt att utmana i Europa nästa säsong så finns det inte längre tid att babbla om 5M£.
Vill man ha kvalitet så...
Ta det lugnt istället eller?
Som klubb behöver man inte nödvändigtvis ”dra iväg på stora moln” och börja skena om att vi tagit oss dit vi vill vara redan nu, bland annat genom att värva spelare för överpriser. Faktum är dock att det måste finnas en avkastning ju längre du kommer uppför ligaplaceringar.
FSG har inte alltid varit fast beslutna om att backa upp alla de tränare de redan har avfärdat, i Rodgers ser de dock framtiden i och med det förlängda kontraktet. Men Rodgers kan inte trolla när Ian Ayre sitter vid ett förhandlingsbord, och det finns ett dödläge mellan Ayre och agenten för Konoplyanka. Vem vet? Kanske just den uteblivna värvningen ledde till den tappade ligaledningen, även om vi aldrig får fram fakta på just det.
Måste agera som de mellanparter de är.
Vad är fakta då?
Fyra turneringar. Fyra turneringar som vi slåss i. Under en väldigt lång säsong. Jag vet inte hur det låter i era öron, men det är en kolossal utmaning för mig, speciellt med tanke på att vi för två år sedan havererade i mitten av tabellen när säsongen summerades ihop. Slitage och en trupp som delvis består av spelare utan erfarenhet av att ha spelat i Champions League de senaste säsongerna kommer att ställa oss på prov, här ser man att FSG bär det största av ansvaret.
Ännu en gång, om Rodgers blir tvungen att slänga in Jordon Ibe i en kvartsfinal i Champions League vid en skada, då säger bara det scenariot en sak: Att FSG byggt truppen från fel ända. Fan, om jag personligen hade kunnat assistera med några miljoner hade jag gärna gjort det, ty vad vi die hardcore-fans vill se är ytterligare framgång. När du också köper en plånbok ser du till att den är så stor som möjligt, för du vill ju gärna ha kvar så mycket pengar som möjligt i den, ty sådant är tankesättet hos FSG tidigare säsonger.
Applådera Brendan ordentligt genom en rejäl transferkassa.
Slutligen, vad bör göras?
Givetvis ska rätt spelartyp finnas med i bilden, men om vi står på en differens någonstans kring 5M£ så är det inte längre på något sätt alls acceptabelt att vi backar ut ur affären på grund av det. Men om spelartypen å andra sidan inte är exakt det vi vill ha och vi tvekar på transfersagan, så ja, dra er ur själva Ayre och FSG.
Å andra sidan igen, så har Brendan prioriterat att ta hem hela ligan redan nästa säsong, av den anledningen borde ju Lallana ha varit ”tied down” för evigheter sedan. Vad vi vet är att Rodgers sitter där med sitt fat, väntandes på att de högre styrande ska kollektivt komma fram till en lösning, en lösning som innebär att avbetalningar prioriteras neråt banan, medan de brittiska punden börjar spenderas. Vad vore då inte bättre än att starta med Lallana?
