Liverpool - Brighton0 - 1
Liverpool - Brighton & Hove Albion 0-1: Anfieldspöket
Noll mål på de fyra senaste hemmatcherna. Endast två poäng av tolv möjliga. Två förluster i rad. Det som har varit en borg under flera år har under de senaste matcherna varit det totalt motsatta.
Några timmar innan avspark spreds rykten om att Alisson hade ådragit sig ytterligare en skada. Som tur var så rörde det sig inte om någon skada, utan istället om sjukdom. Ska inte vara relaterat till corona, men det höll honom borta från denna match. Det fick däremot en att börja tänka. Alisson har varit en av världens absolut bästa målvakter de senaste åren, men han missar väldigt många matcher för att vara just en målvakt. Förra säsongen missade han nio matcher i ligan och denna säsong har han hittills missat fyra stycken. Totalt har han varit borta vid sex olika tillfällen de två senaste säsongerna, det rör sig alltså om många småskador. Möjligen något att fundera över för tränarstaben då han knappt varit skadad innan han kom till Liverpool.
Alisson har missat ovanligt många matcher sedan hans andra säsong i Liverpool
I den första halvleken fanns det intentioner. Efter bara ett par minuter frispelade Henderson Salah, som tyvärr inte kunde utnyttja läget då han fick för mycket kraft i sin lobb. Shaqiri utgick från en ovan position ute på vänsterkanten och var en stor försvagning gentemot Mane. Den bredd och det djupledshot som Mane bidrar med är motsatsen till vad du får av Shaqiri. Han gillar att söka sig in i planen, och gjorde det även ute på vänsterkanten. Fastän vi inte fick någon utdelning i den första halvlek anser jag att det grundläggande spelet var där. Det fanns en vilja och en fart i spelet som det inte har funnits mot bottenlag tidigare. Problemet var att det där lilla sista inte fanns där. Den sista passen eller sista touchen var alldeles för dålig. Det fanns mängder av chanser att frispela en medspelare, men bollen blev för lång, för kort eller helt enkelt för dålig.
Brighton förde inte spelet på samma sätt som de brukar. Men när de väl hade bollen gjorde de det bra. De spelar nästan alltid med en touch i offensiven, och lika mycket som man kan kritisera Maupay för sina avslut kan man hylla honom för sitt slit och sin intelligens. Backlinjen bestod som vanligt av ett gäng fyrtorn som gjorde det väldigt svårt för Liverpool vid varje inlägg.
Andra halvlek
Det grundläggande spel som fanns där under den första halvlek var som bortblåst i den andra halvleken. Den offensiva kreativiteten var död och vi skapade egentligen ingenting. Matchbilden liknade alltmer många andra matcher denna säsong. Vi rullar boll mot ett lag som står lägre, för att de sedan ska hitta ett läge där de lyckas göra 1-0. Och tyvärr var det precis vad som skulle hända. Burn nickade tillbaka ett inlägg och efter en olycklig Phillips touch kunde Alzate styra in bollen.
Vad skulle vi göra nu? När man slängde en blick på bänken var det inte direkt några namn som fick en att jubla av glädje. Medan Man City kan slänga in Bernardo Silva, Mahrez eller Jesus vid underläge har vi Divock Origi och Alex Oxlade-Chamberlain. Klopp valde däremot att byta in just Origi och Chamberlain några minuter efter 0-1 målet. Och för att citera Bojan Djordjic så kändes det minst sagt som ett "trött byte".
Och det var precis vad det skulle bli. Ingen bidrog med något vidare. Oxlade sköt någon boll upp på läktaren och Origi… Ja han stod vid Ben White rätt mycket. Den spelare som däremot borde ha kommit in gjorde det med dryga tio minuter kvar. Curtis Jones bidrog faktiskt med lite. Det var inte mycket, men på en dag som denna var det ändå något som fick en att bli lite exalterad.
Nu då?
Det blev aldrig någon kvittering. Spelet stagnerade helt och inget symboliserade nog detta bättre än när den vikarierande mittbacken Jordan Henderson blev tvungen att ensam driva upp bollen vid en kontring, helt utan hjälp eller någon hotande löpning i djupled, för att sedan vända hem och spela bollen i sidled.
Det är svårt att veta vart Liverpool står i dagsläget. Efter en djup formsvacka verkade vi ha hittat tillbaka, för att nu stå i en situation som känns högst oklar. Är titeln helt utom räckhåll? Man City är sju poäng före med en match mindre spelad och verkar ostoppbara. Eller skulle en vinst mot just City på söndag innebära att en titel är realistisk? Det är helt enkelt svårt att veta vart dagens Liverpool står.
Nu ställer jag frågan till er:
Vad anser ni är rimliga förväntningar på denna säsong? Titel? Topp fyra och ett försök på Champions League?
