Liverpool FC - Everton 2-1 (1-0)
Liverpool tog sig vidare till FA-cupens fjärde runda när man derbyslog Everton och förlängde den förlustfria sviten mot rivalerna till 16 matcher. James Milner gav hemmalaget ledningen på straff innan Gylfi Sigurdson kvitterade i mitten av andra halvlek. Det såg ut att bli omspel men rekordförvärvet Virgil van Dijk nådde högst på en hörna med fem minuter kvar och blev matchhjälte framför The Kop.
Matchfakta
Mål
Liverpool: Milner (35, str), van Dijk (84)
Everton: Sigurdsson (67)
Varningar
Liverpool: Solanke
Everton: Rooney, McCarthy
Arena: Anfield
Publiksiffra: 52 513
Domare: Robert Madley
Matchrapport
Jürgen Klopp ger Virgil van Dijk sin debut mot Everton som under sina fyra senaste matcher haft sammanlagt två skott på mål. Lugnt och behagligt för holländaren således? Nåja, ett derby är ett derby är ett derby.
Karius
Gomez – Matip – van Dijk – Robertson
Milner – Can – Lallana
Oxlade-Chamberlain – Firmino – Mané
På bänken sitter Danny Ward, Georginio Wijnaldum, Dejan Lovren, Ragnar Klavan, Danny Ings, Dominic Solanke och Trent Alexander-Arnold.
Första halvlek
Mest boll under första halvan av första halvlek för Liverpool men utan att det blivit något bra för den sakens skull. Mittfältet har inte kommit in i matchen utan har tappat mycket boll och slagit bort flera passningar i enkla lägen och det har inte blivit någon riktig press på Evertons backlinje. Bortalaget å sin sida har spelat sig förbi hemmamittfältet med hjälp av långbollar eller genom Bolasie som slickat högerkanten och utnyttjat sin fart för att få upp bollen i planen.
Mål: Lallana som har haft bättre första halvtimmar i sin karriär ordnar en straff när Holgate drar omkull honom. Milner är kylig och lägger den mitt i målet.
Det är fortfarande svårt för Liverpool att få till ordnade anfall som leder till att man hotar Everton på riktigt men man börjar samtidigt hitta alltmer rätt med passningarna och kan man behålla det och addera en bit mer kvalité ska man kunna trycka tillbaka Everton i andra och få in ett mål till.
Andra halvlek
Kvarten spelad och Liverpool har fått det välbehövliga greppet om matchen. Mittfältet har bättre kontroll på händelserna och det känns som att rollfördelningen blivit tydligare mellan trion. Can har tagit ett större defensivt ansvar och det har gett Milner och Lallana större frihet att driva framåt i planen.
Mål: Everton ställer om efter en Liverpool-hörna och det är Sigurdsson som får avsluta från straffområdesgränsen och islänningen placerar säkert in kvitteringen.
Klopp gör första bytet direkt efter målet och Wijnaldum byts in istället för Lallana.
Fem minuter efter bytet gör Klopp två till när han plockar ut Milner och Gomez. In kommer Solanke och Alexander-Arnold. Kvarten kvar.
Ingen omvälvande taktisk förändring från Klopp men ändå ser man att laget gått över till ett mer rakt 4-2-3-1 med Wijnaldum och Can som sittande mittfältare och Solanke som tia bakom Firmino. Tidigare var det Lallana som fungerade som tia men han hade en betydligt lägre utgångsposition vilket gjorde att Firmino droppade ner i den ytan och det lämnade ofta Evertons mittbackspar med ingen press på sig.
Mål: Drömdebuten är ett faktum för van Dijk som når högst på en hörna och med fem minuter kvar sätter 2-1 framför The Kop.
Sammanfattning
Det är inte vackert men det är inte det som räknas. Det höll på att bli en upprepning av säsongens första derby med ett Liverpool som tar ledningen i första halvlek och som styr händelserna utan för den sakens skull skapa målchans efter målchans.
Nej, Evertons försvarsspel var lika tajt och tätt som för en månad sedan och när de väl fick chansen att ställa om efter en hörna kom deras första skott på mål och även kvitteringen.
Målet kom också efter vad som varit Liverpools bästa period i matchen där man lyckades hålla i bollen länge och ha långa anfall mot Everton som inte kom loss ur det greppet. 1-1 öppnade upp matchen igen och den föll tillbaka i första halvleks matchbild där Liverpool förde men där Everton stack upp och hotade när chansen gavs.
Klopp svarade med tre snabba byten som fick önskad effekt. Solankes närvaro högt upp i planen gav bortalaget ytterligare en spelare att hålla koll på och när Oxlade-Chamberlain och Mané sökte sig in i planen fanns det gott om alternativ att välja på.
Wijnaldum gav ett par fräscha ben på mittfältet som jobbade i planens alla riktningar och holländaren bidrog också med välbehövlig bolltransport när det behövdes. Trots att man återfick ett bättre grepp om händelserna hade man fortsatt svårt att hota Pickford i Evertons mål.
Men som alla Liverpoolare vet kan en fast situation förändra en match och Oxlade-Chamberlain tog revansch på sin tidigare dåligt slagna hörna när han prickade van Dijk som knoppade in 2-1. Han fick god hjälp av Pickford som kom helt fel ut i situationen men nicken var bra placerad mot stolpen och det finns ju sämre sätt att inleda sin Liverpool-karriär på.
Spelaromdömen
En ny match under bältet för Loris Karius men inte mycket att skriva hem om. Släpper in enda skottet på mål och kan inte lastas för det. Snabb ut från straffområdet för att rensa bort långbollar och gör den biten bra.
Till en början var det en stabil och bra insats från Joe Gomez men ju längre matchen led desto mer kröp det in en naivitet i hans spel. Han tog för god tid på sig och det slutade med tappade bollar eller att han drog på sig frisparkar i farliga lägen.
Bortsett från en lustig nick hade Joel Matip en stabil dag i mittlåset tillsammans med Virgil van Dijk. Matip blev sällan utmanad av Calvert-Lewin och när det väl hände kunde han freda sig utan större besvär. Istället var det van Dijk som Everton-anfallaren oftast stångades mot och holländaren gick segrande ur nästan varje duell. Som väntat en bjässe i luftrummet och fick krönt matchen med ett segermål framför The Kop, mot Everton. Trevligt!
Alberto Moreno är snart tillbaka från sin skada men spanjoren kommer behöva slita för att ta tillbaka sin startplats från Andy Robertson. Perfekt blandning mellan aggression och lugn i sitt försvarsspel och Bolasie hade inte mycket att hämta mot skotten. Kunde blivit målskytt och stod för en viktig försvarsnick i början av andra när han kom före Calvert-Lewin till ett inlägg.
I första halvlek hade Liverpools mittfält svårt att få det att fungera på alla sätt och vis. Försvarsmässigt lyftes bollen över deras huvuden och när det skulle anfallas var huvudena inte med dem. En som särskilt stod ut i negativ bemärkelse var Adam Lallana som inte hade mycket boll första halvtimmen och när han väl fick den så gav han bort den lika snabbt. Faller lätt när han fixar straffen kort därefter och spelar sedan upp sig och får till samarbetet bättre men det är också han som förlorar duellen utanför Evertons straffområde som föranleder deras kontring till 1-1.
Samarbetet var det som brast för mittfältet och i första halvlek var känslan att det inte var tydligt mellan James Milner och Emre Can om vem som skulle göra vad. I andra blev det bättre när Milner kunde gå framåt mer i planen och Can låg djupare för att skära av uppspel centralt. Det blev dock snäppet bättre när Klopp gjorde en tydlig vändning av mittfältsdiamanten från 1-2 (Can – Milner/Lallana) till 2-1 (Can/Wijnaldum – Solanke) genom att ta in Georginio Wijnaldum.
Sadio Mané ser ut att vara på väg att jobba sig in i form igen men det är fortfarande en bit kvar till normalt slag för honom. Duktig på att komma in i banan men den avgörande passningen eller skottet sitter inte där det ska men är betydligt mer involverad i spelet än vad han varit på sistone.
En som var väldigt involverad men fick ut väldigt lite var Alex Oxlade-Chamberlain. Får mycket boll att jobba med men tar allt som ofta fel beslut när passningen ska komma eller vart den ska gå. Kan han bara skruva lite på den beslutsfattaren i hjärnan kan det komma en del poäng från hans fötter under våren.
Precis som väntat var det ett slitigt derby för Roberto Firmino som tvingas göra ett stort jobb över en ännu större yta. Får inte mycket lön för mödan och är kanske den som tvingas lida mest när lagdelarna runt honom inte funkar som de ska.
Liverpools bästa spelare enligt liverpoolsweden.se: Andy Robertson
