Liverpool - Milan3 - 2
Liverpool - Milan 3-2: Tre poäng i det klassiska mötet
Champions League-premiären bjöd på exakt vad man på förhand hoppats på. Fullsatta läktare, två klassiska lag och och vändningar. Liverpool inledde Europaspelet med en dramatisk match och tre poäng.
En premiärmatch i Champions League mellan Liverpool och Milan bjöd på exakt det man hade förväntat sig och hoppats på. Inledningsvis bjöds vi på en kvart som är bland det bästa jag sett på, jag vet inte hur, länge. Det såg ut som Milans trupp 2005 mot Liverpools trupp 2005, fast i ombytta roller. Liverpool dominerade varenda millimeter på Anfields gräs och det gav även utdelning.
I matchminut nio vinner Liverpool bollen på den högra kanten och efter en fantastisk pass av Mo Salah och med lite hjälp av Fikayo Tomori så hade Trent Alexander-Arnold givit Liverpool ledningen med 1-0. Inte ens fem minuter senare pekade den polska jätten Szymon Marciniak på straffpunkten efter att Andrew Robertson fått sitt skott blockerat av Isamel Bennacers arm.
Fram kliver självklarheten själv, Mohammed Salah, som inte missat en straff sedan sin första i rödtröja mot Huddersfield 2017. Just där och då var det enda man tänkte, hur stor blir den här krossen?
Men, Mike Maignan gör en strålande dubbelräddning och håller Milan kvar i matchen. Liverpool fortsätter att dominera och efter 30 minuter hade Liverpool haft åtta(!) hörnor och Matip hade nått högst två gånger. Men efter detta börjar Milan hitta sitt spel och kommer loss ur pressen mer och mer. Då kommer också matchens första vändning.
I den 42:a matchminuten kommer en kalldusch på Anfield. Ett vackert klapp klapp-spel leder fram till en fri Ante Rebic som behärskat placerar in 1-1 i Milans första farliga anfall. Och det skulle bli värre.
Drygt en minut senare skulle Ante Rebic få ett liknande läge, efter en tilltrasslad situation och en räddning på mållinjen kunde Brahim Diaz stöta in 1-2 och den fantastiska matchinledningen kändes förgäves.
Man hann knappt reflektera över hur Liverpool kunde vara i underläge innan andra halvlek hade börjat, och för Liverpool inleddes den andra halvleken på bästa möjliga sätt. Tre minuter in chippar Divock Origi fram bollen och Salah utnyttjar, en annars briljant, Maignans tvivlande och petar in kvitteringen.
Liverpool dominerade stora delar av den här matchen och det lilla Milan försökte skapa stoppades av duon Henderson, men framförallt Fabinho. Efter kvitteringen tog Liverpool ett tydligare grepp över taktpinnen och jagade ett ledningsmål.
När Liverpool hade fått sin trehundrafemtionionde hörnan i ordningen var det dags. En Milan försvarare skarvar ut hörnan men inte bättre än till straffområdeskanten och där står han, vår kapten. Där och då stannar tiden upp, det enda jag hör i mitt huvud är "Lovely cushioned header" och det enda som går genom Hendersons huvud är "GERRARD". En fantastiskt vältajmad halvvolley och ett lika fantastiskt tillslag fullbordar den andra vändningen i matchen. 3-2 Liverpool.
De sista 20 minuterna bjöd inte på särskilt mycket. Det mesta blev till en oro att den här matchen självklart skulle sluta 3-2. Men i den 84:e matchminuten stänger Jürgen Klopp denna match genom att byta in James Milner. Nio minuter senare tajmar han in en glidtackling/spark i magtrakten på Brahim Diaz som inte bara tar hans luft, utan även Milan och matchens.
Liverpool kontrollerar de sista minuterna av matchen och inleder denna Champions League-säsong med en imponerande inledning, en dramatisk comeback och viktigast av allt: tre poäng. Som jag saknat Champions League på ett fullsatt Anfield.
