liverpoolsweden.se efter matchen - Nya idiottacklingar från Barkley
Derby, Liverpool mot Everton. Liverpoolseger för tredje gången i rad. Synd bara att det är en ung Evertonspelare som stannar tydligast kvar i minnet efter matchen. Ross Barkley sägs vara en talangfull fotbollsspelare, men verkar ha tagit det som sin egen uppgift att placera ut så många dobbar som möjligt i Liverpoolsspelarnas kroppsdelar.
Liverpool FC spelade derby mot lokalkonkurrenten Everton FC och för tredje mötet i rad gick slutade det med Liverpoolseger. De rödtröjade vann med 3-1, men själva resultatet kom lite i skymundan efter att historien upprepade sig. I vanlig ordning vid ett derby så tillåter den för matchen utsedde ordningsmannen ett fulare spel än vanligt och i redan tuffa Premier League så blir resultatet en matchbild där man blir glad om man kommer ut från matchen med en skapligt fungerande kropp.
Det är inte så att jag inte gillar hårt spel. Det gör jag. Jag älskar när man får se spelare som går in rejält i närkamper, som inte duckar undan för situationer där man vet att det kommer göra ont om man inte går in med full beslutsamhet. Jag gillar hårt spel.
Men det finns hårt spel. Det finns tufft spel, fysiskt spel, småfult spel, fult spel och så sedan det som Ross Barkley sysslar med, ett rent farligt spel utan någon som helst hänsyn till sina motståndare. På två möten med Liverpool så borde den unge Evertonspelaren enligt min åsikt ha blivit visad det röda kortet i minst tre situationer där han gått in på ett sätt där han helt enkelt spelat hasard med sin motspelares fortsatta säsong. Situationer där han med frustration över sin egen uteblivna utblomning går in i full kraft på ett sätt som med lite otur till och med skulle kunna sätta punkt för mottagarens fortsatta karriär.
I förra mötet var det Jordan Henderson som åkte på en Barkley-glidtackling med ett sträckt ben mitt på stödjebenet och som tur vad så släppte gräsmattan efter vilket gjorde att vi slapp frakturer den gången. I lördags var det först Emre Can som fick en sula inborrad i foten efter ytterligare en sen glidtackling innan Dejan Lovren närapå fick fotleden sönderstampad.
Första gången man delar ut sådana här potentiellt karriärförstörande tacklingar så kan det sägas vara en olyckshändelse. Då kan man komma undan med att rycka på axlarna och hänvisa till små marginaler och oflyt i tajmingen, men efter tre stycken liknande situationer på så här kort tid så kan det inte vara tillfälligheter längre.
Ross Barkley är en farlig spelare.
Efter förra mötet lät jag hans överfall på Henderson passera, men nu tycker jag att det är tid att någon gör någonting. Den gången fick han gult kort för en tackling som jag tycker var solklart rött och som borde bestraffas med minst fem matchers avstängning. Jag är medveten om den unisona uppfattningen är att Premier League är, och ska vara, en liga som tillåter hårdare spel än andra ligor och att det är många som sätter någon sorts stolthet i just det faktumet.
Men som sagt, det är stor skillnad på hårt spel och farligt spel.
Och om inte förbundet inte har för avsikt att börja skydda spelarna från den här sortens avskyvärda satsningar, så är det dags att spelarna själva börjar ta ansvar.
Efter förra mötet så tyckte jag att Henderson var för feg när han vägrade att fördöma Barkleys tackling. I intervjun direkt efter matchen sa han: ”Det är ingen fara, han kom in lite sent i situationen, men har bett om ursäkt och det är utagerat”. Det är givetvis rätt att godta hans ursäkt, men jag tycker fortfarande att han borde sagt någonting för att visa att den typen av tacklingar inte hör hemma i fotbollen. Detsamma gäller nu Lovren som efter den senaste matchen inte vill uttala sig om tacklingen som sådan mer än att han gärna hade sett en ursäkt från Barkley, något han inte har fått.
Jag tycker att spelarna ska sluta hålla varandra om ryggen angående den här typen av situationer. Det verkar finnas någon sorts lojalitet gentemot varandra, att man inte ska hänga ut varandra offentligt efter dåligt utförda tacklingar. Man ber om ursäkt och vänder sedan andra kinden till. Men vad jag inte förstår är vart den lojaliteten tar vägen när man i nästa match begår nya överfall på sina motspelare.
Det är möjligt att Evertonspelaren inte avsiktligt går in för att skada, men då kan man inte upprepande gånger fullfölja sina dåligt tajmade satsningar med full kraft. Och så länge som spelarna han delar ut de här tacklingarna till inte står upp för sig själva och sporten och säger ifrån, så kommer det säkert att fortsätta.
Och nästa gång är det inte säkert att lyckan ler mot den mottagande spelaren. Nästa gång kanske vi får bevittna en avslutad karriär.