Månadens Liverpool: "Plain sailing"
Första tävlingsmånaden är tillända och det har varit “plain sailing”. Arne Slot har styrt skutan långt ifrån grynnor och skär. Vi ligger jämsides med den överdådiga oljetrålaren Manchester City. Den röda besättningen och alla röda följare på land myser, det är nästan så att mungiporna når örsnibbarna.
Hemliga Arne
När vår frälsare Jürgen Klopp den 26 januari meddelade att han skulle sluta efter säsongen var det gråt och tandagnisslan hos alla röda. Det finns ingen som Jürgen, han har förmerat vår klubb med sin magiska utstrålning och inställning. Det är slut på eran som återställde Liverpool som en världsmakt. Det är svårt att se någon fortsättning. Vem ska ta över? Stor-Pep får vi aldrig, Lill-Pep räcker nog inte till och Stevie G trampar vatten i ett oljeland.
Vem är Arne Slot? En anonym figur som bara har coachat i sitt hemland Nederländerna. En budgetlösning. “Det är slut på stormaktstiden”, menade väldigt många.
Det har bara gått två månader sedan hemliga Arne tillträdde, men vilken stabil start. När såg vi senast så stabila, säkra och välorganiserade ut? Tre segrar, sju gjorda mål och noll insläppta mål. “Tjena alla monsterdiggare!"
Jürgens Liverpool var som en fulltankad jagare som forsade fram med skrovet slående mot vågorna. Jürgen startade ständiga sjöslag som vi oftast vann. Arnes Liverpool är mer som ett slagskepp som säkert tuffar fram i ett stadigt tempo, mycket målinriktat. Om Jürgen är den karismatiska kreatören är Arne den lugne förvaltaren och resultatmannen. Vågar vi tro att Arne är vår tids Bob Paisley?
If it ain’t broke, don’t fix it
Ojojoj vad det skrivits, spekulerats, gnällt och klagats över uteblivna värvningar. Men varför värva bara för värvandets skull? Arne sa sig vara nöjd med truppen och sa att om någon ska köpas in ska det vara någon som är bättre än dom som redan finns på plats. Då minskade utbudet.
Träningsmatcherna funkade bra, idel segrar i USA, seriematcherna har funkat bra, idel segrar så här långt. Allt med samma manskap som förra säsongen.
Sent i transferfönstret köpte vi in Federico Chiesa till reapriset 12,5 miljoner pund. Federico kommer att vara vårt enda nyförvärv denna höst. Men han har redan satt eld i baken på Luis Díaz som har startat som en livsfarlig torped.
A blessing in disguise
Nu var inte vår transferkommité helt passiva under sommaren. Det gjordes ett försök att köpa Anthony Gordon för 75 miljoner pund och vi jagade livet ur Martin Zubimendi som först sa ja och sedan sa nej till oss. Vi vet inte vad som hade hänt om vi hade lyckats med dessa kap? Luis Díaz hade kanske inte gjort sina mål mot Manchester United? Ryan Gravenberch hade kanske inte varit planens kung?
Hade vi köpt Gordon hade vi nog kursat Joe Gomez och inte köpt Federico Chiesa. Då hade vi också blivit tvungna att köpa en ny försvarare. Vi hade fått vittja kassan en hel del. Det kanske kan vara bra att ha dom slantarna kvar?
När Martin Zubimendi tackade nej sparade vi också slantar, men framför allt fick Ryan Gravenberch chansen som sexa. Och som han tagit den. Ryan var bland våra tre bästa spelare i dom två första matcherna och i matchen mot Manchester United var han bäst på plan. Ryan ser så oförskämt bekväm och säker ut med bollen, han är kreativ och bra på att driva bollen framåt, han är snabb tillbaka, bra på bollerövring och närkamper. Grabben är 22 år. Är det oförskämt att säga; tack Martin!?
Håll i hatten
Jürgen körde med sin keps, Arne är barhuvad frisyren till trots. Men kanske är det läge att hålla i hatten, det kommer att blåsa hårda vindar över Merseyside. Så här långt har vi spelat tre matcher på tre veckor med i princip samma lag. Snart börjar perioden med två matcher per vecka och allt ställs på sin spets.
Först väntar landskamper och det är bara att hoppas att det inte medför alltför många skador. Sedan kör armadan igång; 14/9 Nottingham Forest, 17/9 AC Milan, 21/9 Bournemouth, ligacupmatch mot West Ham, 28/9 Wolves, 2/10 Bologna och 5/10 Crystal Palace.
Vårt slagskepp ser bra ut och det känns som om Arne är mer sparsam med krutet än Jürgen, det är nog bra när det är så tätt mellan slagen.