Redaktionen sammanfattar – Del 8
Om det mycket svaga resultatet mot topp fyra
Liverpool vann bara ett av åtta ligamöten med toppfyralagen, höll inte nollan i någon av dessa matcher och lyckades bara knipa en bortapoäng mot toppkvartetten. Redaktionen frågar sig varför Liverpool inte alls räckte till.
Toppfyraplacering var det. Liverpools facit mot de faktiska toppfyralagen den här säsongen blev 1 2 5 med 9-18 i målskillnad. Liverpool höll inte nollan i någon av de här åtta matcherna och den enda bortapoängen togs mot ett Chelsea som just hade säkrat titeln. Är det så enkelt att det är resultatet av skillnaden i spelarmaterial vi ser eller finns det någon annan förklaring till att Liverpool så uppenbart inte räckte till?
Nej, så enkelt tycker jag verkligen inte det är. Lagen som slutade topp fyra i år har bättre trupp än Liverpool. Problemet är bara att vi inte borde nöja oss med att ligga på ”par”. I så fall finns ingen poäng med att spela matcher alls. Tränaren, spelare, ledningen och hela klubben måste sträva efter att spela bättre och ta fler poäng än man egentligen borde. Det har Southampton gjort i år, Dortmund har gjort det i 5 år under Klopp, Atletico Madrid gör det under Diego Simeone och så vidare. Många klubbar i Europa gör bättre ifrån sig än väntat, men i Liverpool nöjer man sig med att komma på femte eller sjätte plats eftersom ”det är där vi är”. Det är där vi är men inte där vi borde vara.
/Alexander
Vi pratade om det mentala i en tidigare fråga och vad som fattades Liverpool i de stora matcherna. Förutom att det ÄR skillnad i spelarmaterial om vi jämför med framför allt Chelsea och Manchester City handlar den klena poängskörden och de ganska pinsamma insatserna om att Liverpool inte hade tillräcklig tilltro på sin egen förmåga och tog sig an matcherna med lillebrorskomplex. Utgår du från att du inte kommer att räcka till, kommer du inte att räcka till. Det och att laget försökte försvara snarare än spela sig till en poäng eller en kontringsseger, och det utan att laget var mäktigt den typen av fotboll. Ett Benítezlag kan ta sig an den uppgiften och även om det är hemskt tråkigt att titta på reser han hem med med 0-0 här och 1-0 där, och för all del 0-1 mittemellan. Att backa hem och med solitt försvarsspel stoppa motståndarna var som bekant inte särskilt framgångsrikt för Liverpool under säsongen med undantag för en handfull matcher mot lag på den undre halvan där bristen på individuell skicklighet hos motståndarna räddade Liverpool,där särskilt förstahalvlekarna var helt bedrövliga.
/Mattias
I flera av de här matcherna var spelet jämnt men det var just spelarkvaliteten som spelade en avgörande roll. Jämför gärna (eller inte) De Gea mot Jones i matchen på Old Trafford eller varför inte Sterling mot Rooney i densamma. Visst är det viktigt att vara bra mot de allra bästa lagen men över en hel säsong är poängsumman försumbar och det allra viktigaste är, som Arsenal visat år efter år, att ha förmågan att alltid säkra tre poäng mot den undre halvan. Där är det få lag som slår London-klubben på fingrarna och det visar sig också i antalet raka topp fyra-placeringar som laget har. Kan Liverpool komma i närheten av det, då kan man börja blicka uppåt.
/Per
Matcherna mot topplagen har ofta avgjorts av tillfälligheter och jag tycker att det egentligen bara i är 4-1-förlusten mot Arsenal som det inte var något snack om vilka som var det bättre laget. I den matchen blev Liverpool utspelade, men i övriga matcher var det de små detaljerna som fällde avgörandet. Statistik ljuger dock sällan och precis som siffrorna visar så har Liverpool sämre material än de fyra topplagen. Potentialen är nog lika hög, men de andra lagen är mer färdiga. Chelsea är ett komplett lag, Arsenal är på god väg att bli det. Man City har sett en lite nedåtgående kurva, men har fler spelare av hög kvalitet. United har också högkvalitativa spelare utan att riktigt ha fått ihop det fullt ut. Liverpool har spelare som ena dagen kan se ut som spelare i toppklass och nästa dag förlora mot Stoke med 6-1. Så ja, skillnaden i spelarmaterial har en stor del i de uteblivna resultaten.
En annan aspekt är erfarenheten hos respektive lags manager och jag tror att folk i allmänhet underskattar vikten av det. Det är något vackert i en ung tränare som satsar på unga spelare, men det är knappast något recept för omedelbar framgång. Jag tror inte att Rodgers som manager, varken taktiskt eller träningsmässigt, nödvändigtvis är sämre än konkurrenterna. Däremot är han mycket mer oerfaren. Mourinho, Wenger, Pellegrino och Van Gaal har mängder av olika titlar emellan sig, medan Rodgers prisskåp ekar tomt. Han är ingen vinnare, inte ännu, och det gör det svårt för honom att förbereda laget inför de stora matcherna.
/Johan
?En dålig känsla för tajming fanns också med i bilden. Manchester United var i stort sett spelmässigt bedrövliga större delen av säsongen, men de få gånger de faktiskt gjorde några bra matcher i rad var exakt när det var läge att börja ladda för Liverpoolmatchen. De fem förlustmatcherna var dock ganska avslöjande, det rörde sig om klasskillnad på i princip alla nivåer. Förberedelse, taktiskt upplägg, spetskompetens, vilja. Vi var sämre på nästan alla områden, och då skall det till ett mirakel för att vi faktiskt skall göra mer än att kriga till oss en poäng (som mot Arsenal) eller att omständigheterna är rätt (Chelsea hade inget att spela för i slutet av säsongen). Vi förtjänade inte att vara i närheten av de fyra främsta, och det är bara en del märkliga sekvenser i de andra lagens säsong som gör att vi ändå hade en teoretisk chans att hamna där relativt sent in på säsongen.
/Björn
