The Kop Stand - Är Mignolet bättre efter tiden på bänken?
Simon Mignolet lämnades utanför laget en tid i höstas då spelet inte stämde och vi frågar nu redaktionen om han spelar bättre efter det?
Simon Mignolet är tillbaka mellan stolparna efter att ha varit utanför startelvan en tid den här säsongen. Märks det någon skillnad i hans målvaksspel efter hans tid på bänken?
Jag skulle säga att där faktiskt är en skillnad, han har fortfarande inte den där skoggshuggarpondusen som hade varit att önska ibland när inläggen ganska frekvent börjar singla in i den egna boxen men känslan är ändå att han värderar lägena något bättre nu. Dels att han inte går ut och vill agera på alla höjdbollar utan även det att min känsla är att han boxar bort mycket fler bollar nu än tidigare vilket är helt rätt agerat. En tappad boll inne i eget straffområde leder allt som oftast till en total oreda där motståndare är väldigt nära mål om de lyckas snappa upp bollen. En ordentlig utboxning ser allt som oftast till att motståndarna får behålla bollen men densamma är ju då långt ifrån det egna nätet vilket är att föredra.
Det faktum att hela försvarsspelet har hittat mer struktur spelar säkerligen in även det, när försvaret agerar på ett bättre sätt så känner förmodligen inte Mignolet att det är upp till honom att lösa alla situationer utan han kan mer fokusera på sitt spel.
//Carl-Martin
Jag förvånades över vilket tapp i kvalitet Simon Mignolet verkade få under sommaren, nästan som att vara nummer två i Belgien fick honom att ifrågasätta hela tillvaron. Det var en klart sämre målvakt under hösten 2014. Att han sedan fick kliva åt sidan för Brad Jones i några matcher ansåg jag vara oerhört märkligt, dels för att petningen kom i ett läge där Mignolet faktiskt hade gjort några okej matcher i rad, dels för att Jones i sitt esse fortfarande är en sämre målvakt än en svajig Mignolet.
Mignolet var i mina ögon som allra sämst de två, tre matcherna när han fick tillbaka platsen på grund av Jones skada. Efter det är jag nästan lika förvånad som jag var tidigt i höstas, för nu är det en helt annan (bättre) målvakt. Jag utgår från att Liverpool fortfarande samarbetar med psykologen vars namn (Peters?) just nu undslipper mig, och det har nog hänt något i samtalen mellan honom och Mignolet. Om det sedan beror på ökat självförtroende, bättre försvarare, bättre balans på mittfältet eller en kombination låter jag vara osagt, men för att kort också svara på frågan: ja, det är för mig en stor skillnad på hans agerande. Han tar för sig med pondus nu. Tidigare kunde folk se att det var mer "det är ju meningen att jag skall gå ut på inläggen så jag går väl ut då" över hans manövrer, nu är det snarare "bolljäveln är min!".
//Björn Grafström
Vilan/petningen ser ut att ha gjort Simon Mignolet gott och vill man göra det enkelt för sig är det bara att peka på antalet nollor som laget hämtat in och att det bara är Leciester och Tottenham som gjort mål mot Liverpool i öppet spel sedan nyårsdagen.
Belgaren har fått en extra bonus i den nykomponerade trebackslinjen som uppstod när han satt på bänken men det märks också hur tryggare Mignolet är i att exempelvis komma ut och attackera inlägg.
För det är just i det fysiska, tunga spelet som vi fått se Mignolet darra och inte våga fullt ut tidigare men nu är det en modigare belgare mellan stolparna. Spelet med fötterna är fortfarande sisådär och nog skulle han kunna stå lite längre utanför straffområdet och agera mer aktivt men det är egentligen grädde på moset – det viktigaste förbättringsområdet har varit styrningen och kontrollen av det egna straffområdet och det har ökat sedan tiden på bänken.
//Per Bengtsson
Mignolet kommer aldrig bli en målvakt som dominerar i luftrummet och som går ut och säkert plockar ner inlägg. Han kommer aldrig bli den som sätter igång snabba omställningar med millimeterprecisa femtiometersbollar. Däremot är han en högklassig bollmotare vilket han bland annat visade mot Tottenham när han tippade Lamelas fräsande vänsterskott över ribban.
Under en period innan jul så var han lite mer slarvig i sina aktioner. Han kändes allmänt nonchalant och kändes som något av en säkerhetsrisk. Detta ledde till att många ville se honom ersättas illa kvickt. Men sedan petades han och när han kom tillbaka så har tillsammans med laget visat en uppåtgående form och nu ser belgaren ut som en målvakt kapabel att rädda poäng åt laget igen. Rent konkret så tycker jag att han har blivit mer noggrann när han går upp och boxar bort inlägg och att han värderar de lägena bättre. Han är inte ute och flaxar i lägen han inte ska vara ute i och låter backlinjen sköta det de ska göra. Det förbättrade beslutsfattandet har gjort att han känns allt stabilare, kanske mer än han någonsin har gjort i Liverpool-tröjan.
//Johan Norman
