The Kop Stand - En fyra för tre?
Liverpool har varierat mellan tre och fyra spelare i försvaret den här säsongen men vilket passar laget egentligen bäst. Redaktionen reder ut försvarsuppställningen.
Liverpool har spelat med både fyrbackslinje och trebackslinje den här säsongen. Vilket alternativ passar dagens Liverpool bäst och varför?
De senaste månaderna har Liverpool som bekant ryckt upp sig något, saker börjar falla på plats litegrann (bara målen saknas). Två uppenbara skillnader mellan höstens Liverpool och det lag vi ser idag är Lucas intåg i laget, och övergången till trebackslinjen. Trebackslinjen är en allmänt riskabel formation: ytterbackarna måste vara tillräckligt offensiva för att undvika en de facto fembackslinje, och tillräckligt defensiva för att undvika en de facto trebackslinje. Liverpools lösning har varit att spela med två väldigt offensiva ytterbackar som vägs upp av Lucas som skär av ytor när vi förlorar bollen. Och sen den förändringen skedde har vi slutat släppa in mål, i princip. Frågan är väl befogad, är det Lucas eller trebackslinjen som gjort denna skillnad? Det är svårt att sätta fingret på. Och i förlängningen, krävs trebackslinjen+Lucas för att vi ska hålla nollan, eller har spelarna fått det självförtroendet som krävs för att nu spela fyrbackslinje?
Men oavsett om vi kunde spela med samma trygghet i en fyrbackslinje ser jag en fördel med trebackslinjen, utöver att vi undviker att släppa in mål. Och det är att, av de fem som spelade i "backlinjen" mot Chelsea, är fyra fortfarande unga. Mycket unga dessutom. Jag har inga svårigheter med att se Can, Sakho, Moreno och Markovic spela i Liverpool i många år framöver, och då kan de behöva all speltid de kan få. Detta gäller inte minst Can, som kanske med lite tid kan bli en utmärkt defensiv mittfältare, och Sakho, som i sin mittbacksroll mer än något annat kan behöva erfarenhet. Här finns en styrka i trebackslinjen som man inte ska underskatta - den ger defensiv trygghet samtidigt som den ger speltid åt våra unga talanger. Markovic kanske inte platsar längre fram i planen än, och Moreno kanske inte ger den trygghet bakåt han skulle behöva, men de får båda tid att utvecklas och växa i sina friare roller på kanterna.
På sikt tror jag vi behöver bli mer flexibla - vi kan inte vara begränsade till en formation, och när Sturridge kommer tillbaka in i laget kommer vi få börja välja mellan Coutinho, Sterling, Lallana och Gerrard på två offensiva mittfältsroller. Då kommer det nog kännas lockande att övergå till en fyrbackslinje för att få en plats till i en trea bakom Sturridge. Men för tillfället, varför inte trebackslinje?
/Lucas Brischetto
För att spinna vidare på det Lucas skriver ovan, varav jag är beredd att skriva under på nästan allting omedelbums, så tror jag vår nyfunna defensiva stabilitet också beror på att Steven Gerrard lämnat den defensiva positionen. Jag är ingen vidare beundrare av Gerrard som defensiv spelare över huvud taget, men i fjol gick det bra eftersom vi hade så sagolikt skicklig offensiv att det sällan gjorde något med tre bollar bakåt - vi gjorde ändå fler framåt. Av någon märklig anledning spelar Lucas Leiva sämre som defensiv mittfältare om Gerrard är bredvid honom, exakt hur det kommer sig skulle kräva enorma mängder utrymme att resonera kring.
Jag är personligen inte särskilt förtjust i trebackslinjen som fenomen, det förutsätter otroligt skickliga ytterspelare för att vara riktigt effektivt och få lag kan matcha mer än max en sådan spelare i truppen. Vad det dock gör med dagens Liverpool är att mängden bollskickliga spelare i backlinjen ökar då vi har råd att spela en spelare som i vanliga fall inte är mittback i trebackslinjen. Här har Emre Cans säkra bollspel varit en fröjd att se, och det är väl enda förklaringen jag kan tänka mig till varför Glen Johnson föredrogs som tredje mittback före Dejan Lovren häromkvällen. Ytterbacken är helt enkelt bättre med bollen. Alternativet är att Lovrens aktier skulle avhysts för åtminstone någon månad sedan för nu verkar de inte vara värda mycket...
/Björn Grafström
Rodgers byggde truppen för en fyrbackslinje med offensiva ytterbackar och med Gerrard som djup spelfördelare och sköld i ett försök att uppgradera och bygga på vårens succé som sånär skickade hem ligatiteln till Liverpool igen. Men många aspekter under hösten, bl. a. lojt presspel från Balotelli, obalanserat mittfält, osäker och misstagsbenägen backlinje, ledde till slut till ett systemskifte.
Det nya, mer svårgenomträngliga, försvarsspelet formades i samband med tre enskilda händelser: Sterling upp som toppforward, Lucas Leiva in i laget och övergången till tre/fembackslinje. Vilken del som enskilt har bidragit mest till den förbättrade defensiven är svårt att sia om. Men faktum är att laget har spelat upp sig flera nivåer och nu är ett av ligans mest formstarka lag.
Truppen är alltså byggd för en fyrbackslinje, men med det spelet som presterades i höstas så är trebackslinjen just nu överlägsen och den bör laget fortsätta med (helst utan Johnson som en av backarna). Det ingjuter en helt annan trygghet när ytterbackarna ångar på framåt utan att för den skull tappa nämnvärt i offensiven. Om det är ett långsiktigt alternativ är jag osäker på, men så länge Rodgers fortsätter visa upp sitt bristande sinne för försvarsspel så bör det vara alternativet det satsas på.
/Johan Norman
