The Kop Stand - Hur kunde det hända?

Liverpools i särklass mest erfarne spelare åkte ut efter mindre än en minut på planen i matchen i söndags. Panelen svarar på hur det egentligen kunde hända och vad det får för inverkan framöver.

Finns det någon förklaring till Steven Gerrards stämpling i söndags och vad kommer det att få för inverkan framöver?

Det är på alla sätt en gåta hur det kunde ske, när Borini åkte ut mot Arsenal strax innan jul så var det mer förståeligt med tanke på hans bristande speltid och hur viktigt det var för honom att bevisa att han förtjänar att stanna i Liverpool.

Det är ju inte i närheten av att vara fallet när det kommer till Gerrard. Gissningsvis så var han precis lika taggad som vanligt innan matcher och då han inte fick starta den här matchen så ökade förmodligen bara anspänningen under första halvlek utan att det fanns någonstans för den att ta vägen. Han skriver i sin självbiografi att matcherna mot just Manchester United och Everton är något extra och matcher som han mer än allt annat vill vinna. Det i kombination med vetskapen att detta var sista matchen mot ärkerivalen samtidigt som de åtråvärda platserna till Champions League också låg i potten gjorde att många droppar stora helt enkelt fick det att rinna över när tacklingarna började hagla tidigt i andra halvlek.

Den minnesgode vet ju dessutom med sig att det fanns en tid då Gerrard brukade stå för en handfull huvudlösa tacklingar i stormatcher, det vara bara så länge sedan vi såg det senast.

Vad det gäller framtiden så kommer lagets spel förmodligen inte att påverkas så mycket då det har gått som tåget utan kaptenen de senaste veckorna. För Gerrards egen del så är ju förhoppningarna givetvis att han får avsluta på bästa sätt i klubben han har tjänat så länge. En pokal som segrare i FA-Cupen samt en plats i Champions League skulle ju vara ett så mycket finare slut än om det sista bestående avtrycket blir en stämpling och rekordtidigt rött kort ackompanjerat av en halkning mot Chelsea i slutet av förra säsongen.

//Carl-Martin

Vi behöver inte blicka långt tillbaka i Steven Gerrards karriär för att se att han ligger på övertändningens gräns i stora matcher. Oftast har det fungerat till hans fördel som vi har otaliga exempel på men ibland hamnar han på fel sida vilket vi fick se nu i helgen och även bevittnat tidigare mot (exempelvis) Everton där han ådrog sig två gula kort på knappa 18 minuter.

Den kortsiktiga påverkan kommer vara liten då vi inte har mycket kvar av säsongen samt att han lämnar klubben efter säsongen men den långsiktiga är redan satt i effekt med ett Liverpool som i princip är ute ur racet om Champions League om inte ett gott gäng med resultat går lagets väg.

På sina håll har det lyfts fram att det röda kortet kommer påverka hur vi kommer se tillbaka på Gerrards karriär men den åsikten är humbug. Allt det stora som Gerrard gjort för klubben är för mäktigt för att en sketen utvisning i kampen om en fjärde plats i ligan kommer överskugga den och istället tror jag att utvisningen kan vändas till att Gerrard trots sin metamorfos de senaste åren alltid var samma spelare som han alltid varit – en som spelade med en glödande ilska, som ledde med sina aktioner och som var övertygad om sin egen överlägsenhet mot alla andra på planen.

//Per Bengtsson

Alla spelare och supportrar var ytterst medvetna om matchens vikt för chansen till en toppfyraplacering och Liverpool klev in med god form, energi och självförtroende. Det var upplagt för en styrkedemonstration inför hemmapubliken och i stället såg vi i första halvleken en orkeslös och handlingsförlamad grupp som inte mäktade med att skapa någonting framåt och knappt lyckades sy ihop fler än tre passningar på offensiv planhalva förutom att tryckas tillbaka. Det var frustrerande för spelarna på planen, men troligen ännu mer för de spelare som satt vid sidan av. Bland dessa satt Steven Gerrard och såg sitt älskade lag lida och detta i vad som kunde komma att vara hans sista stora framträdande (undantaget en eventuell FA-cupfinal). Kanske spelade det även in att speltid den här säsongen till följd av skada och nedprioritering varit mindre än önskat och kanske fanns det till och med med honom i bakhuvudet att han aldrig fick lyfta den där Premier Leaguebucklan. En känsla som kan ha intensifierats av att laget med flest PL-titlar ägde matchen på andra sidan mittlinjen.

Det är i det läget Gerrard fullpumpad av passion och adrenalin äntrar matchen, slår en lång krossboll ut till högerkanten och sätter in en tung tackling på Juan Mata. Jag bara väntade på att Martin Atkinson skulle blåsa där och jag befarade även att han skulle hala upp det gula kortet, något som jag i efterhand ångrar inte skedde med tanke på vad som sedan hände. När Ander Herrera glider in på Gerrard några sekunder efteråt befinner sig den senare fortfarande mitt uppe i den här öppningssekvensen av incidenter och har troligen ännu inte landat i själva matchen utan reagerar instinktiv utifrån hur taggad han är och vi får en glimt av den råa glöd för sporten och laget som behövde tyglas när den unge Stevie G först slog igenom i slutet av 90-talet. För det ska sägas att det sker som är exceptionellt även om vi vidgar vyerna till hela Premier Leagues historia. Hur många spelare har behövt så lite som 35 sekunder för att bli utvisade? Hur många av dessa blev inbytta in halvtid? Hur många av dessa hade 17 säsonger i högstadivisionen bakom sig och var lagkapten för sina lag?

Förutom tre matchers avstängning under april blir inverkan framöver att Gerrards namn och anseende, särskilt utanför Liverpoolkretsar, på kort sikt svärtas ner och att hans avslutning och avsked i Premier League får en tråkig och onödigt stor tonvikt på två exceptionella händelser i ytterst avgörande matcher under det sista av hans 17 år i ligan. En bedömning av hans karriär som helhet kan dock inte resultera i något annat än att han är en av klubbens största genom alla tider.

//Mattias Herner

Det går självklart att peka på Steven Gerrards ålder och tala om att han borde veta bättre. Så är det, han borde absolut veta bättre. Han visste vad matchen betydde för klubben. Han visste hur viktigt det var för supportrar, spelare och alla inblandade att åtminstone inte förlora den här matchen. En dryg halvminut senare har han gjort bort sig å det grövsta.

Min tes är att Gerrard i första halvlek satt där på bänken på Anfield och såg ett rödklätt lag som inte kämpade till 100%. Ett lag som gör en svag insats när det gäller som mest. En övertändning och att han vill "lead by example". Dock anser jag att kritiken aldrig blir så stor som den borde när det kommer till Steven. Varken efter hans usla prestationer under säsongen eller i detta förvirrade ögonblick.

Däremot har jag även hört en del röster höjas om att kaptenens stämpling på Herrera kostade oss en Champions League-plats. Det håller jag inte med om. Brendan Rodgers kostade oss CL-platsen i höstas när han gjorde alla tänkbara fel utan att inse det.

// Alexander Nilsson

Vi fortsätter att ge två personer från The Boot Room möjlighet att svara på frågan i The Kop Stand.

En överladdad Stevie G agerar mer med hjärta än med hjärna i sin iver och vilja att förändra matchbilden. Vi har sett det förut, inte bara hos Gerrard utan även hos andra stora spelare! Det finns självklart flera aspekter på detta:
- Hans förmodade sista match mot ärkefienden på hemmaplan
- Minnesbilden av "the famous slip" förra säsongen, där ligatiteln kanske halkade all världens väg
- Viljan att ändra matchbilden till det positiva och skapa momentum i laget

Dessa faktorer sammantaget ledde till att en fullständigt övertänd Gerrard glömde bort att koppla på hjärnan, i sin iver och vilja att åstadkomma någonting positivt för sitt älskade LFC. Kort sagt, han tänkte inte alls utan lät enbart känslorna styra och resultatet blev dessvärre en smärre katastrof!

Den framtida inverkan på Gerrards röda kort torde vara att vi missar honom i x antal matcher, vilket i sig kan vara både positivt och negativt. Vi har sett att vi fungerar som lag även utan honom, dock så har han spetsegenskaper som gör honom värdefull att ha tillgänglig! I övrigt så var det ett temporärt hjärnsläpp som på intet sätt kommer kasta någon skugga över legendaren Stevie G.

//Zlobban

Steven Gerrard blir utvisad efter drygt 40 sekunder mot ärkerivalen Man Utd efter en korkad stämpling på Man Utds Herrera. Vad detta beror på går ju att spekulera i, men jag tror det är en blandning av frustration, en enorm vilja att vinna, att visa publiken på Anfield att han fortfarande är en spelare i världsklass.

Han kommer in i andra halvlek för att minsann visa publiken, i sin sista match mot ärkefienden, att han kan vända matchen, är enormt laddad och helt enkelt är så övertänd att det slår slint då Herrera kommer farandes med sin tackling, och då ger igen utan att tänka på vad han gör! Givetvis dumt gjort, och en spelare så rutinerad som Gerrard borde kunna tygla humöret. Även om tacklingen från Herrera är hård.

Att Gerrard nu inte spelar tror jag dock inte gör någon större skillnad då laget spelat bättre utan Gerrard på planen. Men Gerrard är en ikon, legend, en spelare som alla ser upp till, det gäller för de andra spelarna att kliva fram nu och inrikta sig på att Gerrard ej längre kommer vara där.

En legend som tyvärr kommer bli ihågkommen för "The Slip" och nu den rekordsnabba utvisningen bland motståndarfansen, men för oss Liverpoolfans, en legend som gav oss så mycket glädje. A true legend!

//Alan Kennedy