Game, set and season
Jaja, det var den säsongen. De resterande matcherna känns väldigt tungt att uthärda nu när vi mer eller mindre inte längre har något att spela för. Sämst när det gäller verkar fortfarande vara parollen för det ljusblå laget från rätt sida Manchester.
Vad ska man säga om matchen då? Personligen kändes det inget vidare redan från start när man fick veta att varken Sinclair eller Samaras skulle spela. Inte blev man gladare när man såg att Sun fick förtroendet på högerkanten, det kändes ju som man lika gärna kunde dödförklara allt spel till däröver. City börjar hursomhelst matchen rätt bra, Musampa har tidigt ett bra läge där han skjuter tätt utanför.
Efter knappa 20 minuters spel kliver Jordan rejält snett och gör sig riktigt illa i knät, han kliver åt sidan men gör ett försök att spela vidare. Det visar sig dock direkt att detta är en skada av det allvarligare slaget och i 24e matchminuten får han följdaktligen ge plats åt Sommeil.
Till min stora förvåning så har vi betydligt mer spel på högerkanten än vänsterditot, men det är mest Richards som står för grannlåten, Sun är som man kan förvänta sig, mycket lite konstruktivt och ofta vilsen defensivt. Kantspelet dog efter ett tag ut helt och båda lagen ägnar sig åt långbollar, West Ham kommer djupt ner och lyfter in mot straffområdet där Distin och Dunne dock dominerar. . City, ja dom försöker slå 70-meters bollar upp på BWP och Vassell som inte helt förvånande inte vinner en nickduell på hela matchen. Allt som matchen lider tar West Ham ett visst spelövertag och i 42e matchminuten utnyttjar Ashton slarv i försvaret och dundrar in 0-1 stenhårt vid stolproten. Den vilsna kommentatorn yrade om målvaktstavla i samma veva som han påstod att Barton skrivit på nytt kontrakt men faktum är att det är ett avslut i klass med Zlatans mot Ukraina, stenhårt och välriktat, James har inte en chans att rädda.
Efter målet har en annars osynlig Riera en sällsynt, fin sekvens när han jobbar fram bollen djup ner mot West Hams kortsida och slår ett välriktat inlägg in i straffområdet som Hislop i West Ham-kassen har stora problem med, han är på bollen men får aldrig grepp på den och den hamnar till slut hos Sun som försöker sig på en halvdan cykelspark som hade lyckats om inte Konchesky som agerat räddande ängel på mållinjen. Strax efter detta blåser domaren av för halvtid och vi kan konstatera att vi ser en tam prestation av de ljusblå.
Defensivt ser det stabilt ut bortsett från målet (har ni hört den förut), på mittfältet sliter Musampa som ett djur till skillnad från Barton som är fullständigt osynlig. På kanterna har vi Sun som inte behöver nämnas samt Riera som inte riktigt kommit in i matchen men som dock glimtat till emellanåt med några hyfsade försök till finter. Framåt åstadkommer Vassell och BWP mer eller mindre ingenting, pluspoäng till Vassell som åtminstone försöker ta de rätta löpningarna men vad spelar det för roll när det enda han har att jobba med närmast kan liknas rensningar.
Pearce gör inga förändringar i halvtid vilket till viss del retar mig men å andra sidan, vad ska han göra? På anfallssidan har han endast oprövade Miller att tillgå och på mittfältet Croft och Ireland, inga som direkt kan gå in och dominera en match av den här digniteten.
Andra halvlek
Andra halvlek börjar i samma stil som den första och man går och funderar på om det inte vore riktigt att byta ut Sun och sätta in Croft, så man får någon fart på kantspelet åtminstone. Mycket riktigt så kliver Sun av planen i den 56e matchminuten, inte på direktiv från Pearce dock, utan det är domherren och numera rikspuckot Howard Webb som visar honom det röda kortet. Varför förstår nog ingen än han själv, det är i situationen efter ett West Ham-frispark när bollen rinner ut på James högerkant, Sun jagar bollen i kamp med Etherington, båda spelarna använder kroppen rätt rejält och Etherington låser Suns arm en aning. Bollen rinner dock ut till inkast och en frustrerad Sun drar loss sin arm. Webb tillkallar sig båda spelarna och man tänker då att båda ska få sig en tillsägelse, men döm av min och förmodligen allas förvåning då Webb tar fram det röda kortet. Ingen förstår någonting och en förtvivlad Sun lämnar matchen.
Personligen känns matchen helt körd i detta läge men man paradoxalt nog så har City sin bästa period under de närmaste minuterna, men efter ungefär 10 minuter passar herr Webb återigen på att visa sin inkompetens då en West Ham-spelare i kamp med Richards (tror jag, jag var fortfarande rasande över utvisningen och det mesta efter den är höljt i djupt mörker) jagar bollen ner mot Citys kortlinje, West Ham-spelaren hinner först och och försöker sig på ett inlägg men skjuter rakt på Richards och ut till inkast, tror alla. Men inte Howard Webb, han dömer nämligen hörna. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta i det här läget men den usla insatsen av City i kombination till Webbs clown-fasoner gör nog att gråten ligger närmare till hands. City misströstar dock inte utan försöker trots att man motarbetas lyfta upp spelet.
Klockan närmar sig 70e matchminuten när Musampa felvänd får bollen i på West Hams planhalva, han är dock väldigt nonchalant och märker inte alls att det kommer en motspelare bakifrån som enkelt tar bollen och startar en kontring. City vinner dock tillbaka bollen och försöker vända tillbaka spelet genom Musampa som gör en lika usel insats återigen, men här visar West Ham ingen nåd och bollen når slutligen Ashton som gör sitt andra mål för matchen. Ridå City.
Pearce försöker göra något åt eländet genom att plocka ut en riktigt usel Bradley Wright-Phillips mot Lee Croft minuterna efter målet. I samma veva börjar jag fundera när Barton blev utbytt, för jag hade inte sett till honom på hela matchen, men döm om min förvåning när han dyker upp på TV-bilderna helt plötsligt, typiskt nog när han ligger på backen och gnäller över en juste tackling. Tydligen får även Pearce syn på honom då och passar på att byta ut honom mot Ireland och där med har vi utnyttjat samtliga våra byten. I ett sista försök att ändra matchbilden beordras Dunne upp som släpande forward för att vi åtminstone ska vinna en nickduell denna dag. Dunne verkar trivas rätt hyffsat i sin nya roll och ställer till med oreda i West Ham-försvaret än vad BWP mäktade med under hela sina dryga 70min på plan, kanske ingen bra värdemätare dock.
Men så i 84e minuten så händer åtminstone något, Dunne står i den inte helt vanliga positionen belägen ungefär 5 meter från motståndarlagets hörnflagga. Han är även i besittning av bollen och passar Croft som försöker sig på ett inlägg som dock söker sig allt för långt utanför straffområdet och undertecknad suckar djupt samtidigt som syndabocken Musampa dundrar fram i bild och drämmer till med ett vänsterskott som förmodligen fortfarande känns i Manchester. Bollen åker i raketfart in i mål helt otagbart för Hislop.
City försöker förgäves lyfta upp laget de åtestående minuterna men lyckas bara vaska fram några halvchanser och när de utannonserade 4 tilläggsminuterna passerat blåser domare Webb av eländet.
Spelarbetyg
James är stabil i målet, väldigt säker i luftrummet och kan i mitt tycke inte göra något åt målet. Försvaret gör sett till hela matchen en stabil insats, Dunne och Distin är närmast omutliga i eget straffområde och Richards har bra koll på sin kant samtidigt som han är den spelare i City som bidrar mest kreativt och bjuder dessutom på några läckra nummer emellanåt. På andra sidan börjar Jordan bra, men hinner inte med så mycket innan han skadas och byts ut mot Sommeil som står för en stabil men rätt osynlig insats.
På mitten kommer tyvärr Riera inte in i matchen som man hoppas, brevid honom gör Musampa en grym insats fram till hjärnsläppet som föregår West Hams andra mål. Han kommer visserligen tillbaka och gör ett av de snyggaste målen jag sett i år, men det hjälps tyvärr inte, åter avsändare. Barton står för en riktigt dålig insats och ska nog nöja sig med ett städkontrakt på träningsanläggningen efter den här matchen. Till höger gör Sun ytterligare en insats som inte direkt får en att vilja förlänga hans kontrakt, men samtidigt lider man med honom över den sanslösa utvisningen.
Framåt försöker Vassell verkligen men det lossnar aldrig samtigt som han inte får någon assistans bakifrån. BWP visar återigen att han inte är mogen spel på den här nivån och det är nog läge att låna ut honom nu, ge Miller chansen istället.
Ireland och Croft kommer in sent kan inte göra något åt resultatet.
