Because of Derby Day
Lite blandade tankar inför morgondagens derby.
Som vanligt är City nederlagstippade inför derbyt på Old Trafford. Som vanligt så ligger Man U i topp och vi i mitten. Som vanligt så avancerade dom till slutspel i Champions League samtidigt som vi spelar 0-0 mot ligans sämsta lag. Som vanligt så kommer the Mighty Man U och dess patetiska följe att underskatta laget från staden Manchester.
Lite statistik säger att vi spelat 1-1 fyra av de fem senaste på Old Trafford. Skönast för mig personligen var den gången när Shaun Goater byttes in och gjorde mål efter nio sekunder. Jag befann mig då på ett ställe jag aldrig mer vill besöka. På en läktare med väldigt dryga människor som trots det stora numerära övertaget inte lyckades tysta en liten grupp på ca 3000 pers nere i ena hörnet, dvs det hörn som går under namnet the Mancunian Section.
Om inte förr så hade slutligen eventuella illusioner om att the Theatre of Dreams var ett härligt ställe skingrats.
Shaun Goater minns mycket väl den dagen då han fick ett stort antal turister att sätta räkmackorna i halsen när han inte bara kvitterade utan var nära att avgöra (vid det sista tillfället höll en väldigt bakfull svensk på att få en hjärtattack). Han har i veckan fått uttala sig om hur det är att spela ett fullsatt Manchester derby. Bland mycket tankvärda saker från den kloke Bermudianen så tycker jag följande citat passar bäst in.
"The players should know what it means but it is not about being a quality player, you cannot just rely on your ability to get you through these games"
Där har vi alltså nyckeln, motivation slår klass. City slår United. Jag räknar iofs in ett oavgjort resultat som vinst för en vinst är det alltid när man lyckas tysta den stöddiga brodern. Vi har inte heller vunnit på OT sen 1974 då Dennis Law klackade in bollen som på många sätt var spiken i kistan för det senare nedflyttade United. Inte heller har vi vunnit någonting på 30+ år såsom banderollen så "fyndigt" säger. Vi är dock fortfarande här oavsett.
Igår var det genrep då reservlagen möttes på Uniteds hemmaplan. Som vanligt i genrep så skall det inte gå bra och City ställde därför upp med ett väldigt orutinerat lag. United som inte tål en förlust ställde upp med landslagsmännen Alan Smith, Kieran Richardson och en Polack. Ändå så höll City länge jämna steg fast vi hade följande lag: Hart, Logan (Obeng 76), Williamson, D'Laryea, Mills, Marshall, Etuhu, Laird, Evans, Grimes (Moore 65), Williams. Redan på den lägre nivån är alltså United osportsliga men det är klart dom måste ju lära sig tidigt.
Osökt kommer jag in på domarvalet för matchen i morgon. Graham Poll får äran och vad kan man säga annat än good for U.
Till matchen så har som vanligt knösus klubben från Trafford snålat med biljetter. Arenan tar nu 76000 eller liknande och vi får 3000 biljetter. Stuart Pearce har uppmanat Alex Fergusson att ge 15000 plåtar till City då han tydligen tyckte det var så kul när Celtic hade 18000 på plats. Inte ett ljud har hörts från den sure Skotten som dock snart passerar pensionsstrecket. Ännu surare är några få United supportrar som inte gillar att en Amerikan köpt klubben, kan man ju kanske förstå, särskillt då Malcolm Glazer is a Blå. I stället så har de surmulna startat en variant på FC Z kallad FC United och det är ju alltid kul när nördar spelar fotboll, så good for U 2.
CTID