Real Manchester
Zidanes y Pavones Citystylie.
Mindre än två dagar har gått sen startskottet av årets Premier League. Nervositeten var större än vanligt då risken fanns att det kunde bli ett litet minifiasko, i alla fall i medias värld. En förlust och det engelska journalistdrevet hade sågat Svennis medan det motsvarande svenska hade sågat de värdelösa spelarna. Den nationella stoltheten hade fått sig en törn samtidigt som de osmakliga krönikörerna i England än en gång hade kunna framhäva den brittiska rasens absoluta överlägsenhet, i alla fall i fotboll.
Svennis tystade dock kritikerna både på plan och utanför och de svenska kappvändarna kunde fylla några sidor med positiva tongångar.
Nu måste jag få kritisera en gammal favorit. Han kommer från Gävle trakten, skriver i en rosa tidning och håller på City, trodde vi i alla fall. I lördags kom den senaste av sågningar då han tippade City på en 16e plats. Vad har hänt? Tillbringat för mycket tid med Svennis hatarna? Tippa uselt kan väl alla göra men att såga sina favoriter utan att de spelat en tävlingsmatch! Eller tillhör han kategorin människor som hellre skriver ner och dissar sitt lag för att sen bli positivt överraskad?
Svennis visade dem alla att han är tillbaka på allvar.
Efter att ha fått smälta segern, analyserat nyförvärven och tittat lite extra på highlightsen så slog det mig att vi hade fem egna produkter på plan. 5 spelare fostrade i vår alldeles egna Akademi, vem kan matcha det? Den äldsta av dom är 21 och alla kan bli landslagspelare. Den enda som inte figurerat i U-21 sammanhang är Michael Johnsson men det är bara en tidsfråga. Micah Richards, som var försvarets kung, är nyss fyllda 19 och redan Engelsk landslagsman. Stephen Ireland var klart godkänd och normalt ordinarie i Irlands landslag. Kasper och Chinedum är båda U-21 spelare och om de fortsätter som i lördags så kan det bli landslaget inom något år.
Svennis tystade sina kritiker och han gjorde det med en blandning av lite gammalt och lite nytt, lite lånat och lite blått. Med pengar till sitt förfogande har vår manager alltid levererat. Utan pengar vann han UEFA-cupen med hemvävda talanger.
Det senaste året har Manchester City använt sig av några slogans för att understryka att vi är stadens lag (som om det egentligen skulle behövas). En är "This is our City" en annan "Real Manchester". Alistair och de övriga i ledningen kanske anade vad som var på väg att ske men vi övriga kunde inte i våra vildaste fantasier börja jämföra oss med ett annat Real. Nu är innebörden dubbelbottnad men varför inte, vi börjar banne mig likna föregångarna från Madrid. Naturligtvis överdriver jag ganska mycket och det är inte bara fördelar med det men vi har pengar och en marknadsavdelning som jobbar hårt. Intresset för klubben har ökat och då menar jag inte bara i Sverige utan även på de viktiga marknaderna i Asien. Vi har inte bara Thaksin att tacka för det senare utan sen tidigare så har Sun Jihai bidragit till att klubben är ett namn i Kina.
Att vi varit en sleeping giant råder det inget tvivel om men det har vi å andra sidan varit 30 år utan att någon kunnat föra oss framåt.
Jämförelsen slutar inte där utan Manchester City verkar fortsatt jobba efter modellen egna talanger kryddat med utländska "stjärn"importer. Vi pratar kanske inte några Zidanes men definitivt Pavones. Elanos and Richards (eller som jag skulle vilja kalla det Richard Elanttos) är vår framtid. Vår akademi är fantastisk och absolut en av de bästa i England om inte i världen. På senare tid så har inte bara fab five som spelade i Lördags spungit ur ungdomskällan utan även Shaun Wright-Phillips och Joey Barton. På lägre nivå finns spelare som lillebror Wright-Phillips, Willo Flood, Lee Croft, Dixon Etuhu och Tyrone Mears för att nämna några. Vi har även sparkapital i Ishmael Miller och Shaleum Logan men framför allt Danny Sturridge som kan bli "the next thing".
Hade jag varit orolig så hade jag uppmanat Svennis och company (värva Kompany) att ta tillvara på vår framtid men det känns nu som jag lugnt kan luta mig tillbaka och se vårt lag växa till något stort.
Allt detta efter bara en seger (vilket skulle kunna tyda på en släng av storhetsvansinne) men vänta bara. Skulle vi nu förlora mot Derby så är det bara en släng av typical City men jag kommer dock inte ge upp drömmen.
CTID