Dåtid, nutid, framtid.
Arsenal är dåtid, vi är framtid men nuet är nu.
Till att börja med så vill jag förtydliga mig. Att Arsenal är dåtid betyder inte att de inte kan vara framtid. De spelar en attraktiv fotboll som mycket väl kan vara nyckeln till stora framgångar. Åtminstone tills någon börjar hitta ett motmedel mot dom. Vi kan kalla antibiotikan för antifotboll. Arsenal är inte på samma nivå som till exempel Barcelona men de hade kunnat vara det om de hade behållt sina bästa. Är det en fråga om pengar eller är det så att Arsene Wenger helt enkelt är så pass envis så att han inte ger sig förrän han vunnit Champions League med kids.
Kids i alla ära (vi i Manchester har alltid haft en förkärlek för dem, kolla in våra juniorer) men ett lag måste ha mer än så. Vi har till exempel en av Premier Leagues bästa backar med mångårig erfarenhet från spel i Champions League kryddat med VM spel. Dessutom har vi en av de mest lovande anfallarna i världen med liknande rutin. Alltså en spelare som snart är världsklass igen och en som snart är det, punkt. I Arsene Wengers ögon är de två stora pengapåsar som gjort sitt, för oss är de värda sin vikt i guld.
Kolo Toure och Emanuel Adebayor har båda uträttat massor i sin gamla klubb. Den förstnämnde var en av the invincibles och är säkert kvar på Arsenalfansens kanonlista. Adebayor, som bar upp ett helt lag förförra säsongen, lär knappast figurera på en sådan lista men visst, föredrar man Niklas Bendtner så. Jag är hur som helst övertygad om att vi kommer att få se 100% från vår kapten och vår skyttekung i mötet med sin gamla klubb.
På tal om framtid och kids. "How about that boy Vladi Weiss". Måste vara stort att bli uttagen i sina två första landskamper av sin förbundskapten Vladimir Weiss. Märkligt nog heter alltså förbundskaptenen samma som spelaren, måste vara ett vanligt namn i östra delen av Tjeckoslovakien. Jag var själv i Bratislava i torsdags och hela staden nynnade på en sång som jag först inte kunde placera men efter ett tag så insåg jag att det var Shaunie Wright Wright Wright de sjöng men på slovakiska. Förövrigt kostade ölen dryga euron.
I landskamp nummer två snurrade Vladi Weiss upp Johnny Evans på läktaren innan han assisterade till ett mål som förmodligen tar Slovakien till VM. Skall bli intressant att se om scenariot blir detsamma nästa helg.
United matchen hägrar och det kommer att vara massivt. Själv har jag flygbiljetter (som iofs kostade typ ingenting) och hade eventuellt en matchbiljett på gång (Cityend) men det verkar som jag inte kan åka. Alltså tänker jag inte börja prata upp den matchen redan. Men jag tål inte de röda självgoda jävlarna så jag måste bara nämna det faktumet att dåtid möter framtid.
Morgondagens spellista:
Stone Roses - 'Made of Stone
Charlatans - 'North Country Boy'
James - 'Destiny Calling'
