-
-

City tappade säker ledning

Fulham har en otäck vana att vända matcher på Eastlands. Den här gången stannade det dock vid oavgjort.

Petningen av Shaun Wright-Phillips var det som var mest uppseendeväckande med Citys startelva. Jag kan inte minnas när SWP var petad i City senast. Måste ha varit när han slog igenom för en herrans massa år sedan. Petrov och Bellamy tog istället hand om kanterna. Zabaleta var avstängd och Touré var tillbaka från skada. Det innebar att Richards klev ut på högerkanten.

City började något trevande och satte inte in någon rejäl press från start. Några halvchanser skapade man men även Fulham hade en del chanser. Kamara blev helt frispelad, sedan Richards upphävt offside, men fick bollen för långt ifrån sig och Given var ute och tog bollen. De Jong hade en jättechans för City men Schwartzer räddade. Tevez nickade strax över och Adebayor hade också en bra chans. Fulham hade en bra chans då Greening fick fritt skottläge vid straffområdesgränsen, men skottet gick utanför. Mot slutet av halvleken skapade City en bra press mot Fulhams mål och efter 40 minuter nickade Richards in 1-0 på hörna. Trodde man, men domaren hade hittat en knuff någonstans. Efter att ha sett repriserna kan jag fortfarande inte förstå var han hittade den. Jag skulle vilja se hur många straffar som skulle utdelas i varje match om domarna var lika petiga åt andra hållet vid hörnsituationer.

Fulham öppnade andra halvlek bäst. Matchens miss svarade Zamora för när han fick en retur tre meter från målet med Given liggande och lyckades skjuta över. Det var inte bara över, det var högt över. Istället tog City ledningen på hörna några minuter senare. Adebayors lösa avslut forcerades in av Lescott på mållinjen, hans första mål för City. Bara sju minuter senare var det dags för 2-0. Målet var snyggt. Petrov spelade ut till Barry till höger, och när fick tillbaka bollen väntade han ut försvararen och sköt distinkt in hans tredje mål. Inte illa för en spelare som knappt har startat några matcher. Game over trodde man. Jag SMS:ade en kompis om vilken underbar dag det var när AIK vann, United förlorade och City vann. Precis när jag skickade iväg det så ångrade jag mig, jag visste att jag skulle få äta upp det. För två säsonger sen var jag på plats och såg Svennis sista hemmamatch mot just Fulham. I pausen ledde City med 2-0 och jag skröt om att jag aldrig hade sett City tappa poäng live sedan flytten till Eastlands. En halvlek senare hade City förlorat med 3-2, antagligen pga min ”jinx”. Bara några sekunder efter mitt SMS reducerade Duff för Fulham. SWP byttes in istället för Petrov och bara minuten senare hade de kvitterat när Dempsey nickade in en frispark. Sedan var man mycket nära att fullborda vändningen med ett 3-2 mål när vårt försvar var mer än lovligt förvirrat. Mot slutet av matchen tryckte City på för ett vinstmål men närmare än Barrys nick strax utanför kom man inte.

Sammanfattningsvis så känns det självfallet snöpligt att tappa poäng hemma mot Fulham, särskilt då vi hade 2-0. Spelet var ganska stapplande och försvaret såg riktigt darrigt ut emellanåt. Richards är inte den spelare han var när han slog igenom. Han går bort sig alltför ofta, missar att ställa offside etc. Lescott känns inte heller klockren. Jag tror att Moyes skrattar hela vägen till banken. Bridge har lyft sig något, men det är bara Touré som känns helt säker i backlinjen. Det smärtar också mig att se City-produkter som Ireland och SWP utanför startelvan. De behövs för att iaf jag ska känna igen mitt City. Av dagens match kan man fastslå att vi saknar en del innan vi är i par med de allra bästa. Jag har svårt att se att United eller Chelsea skulle tappa 2-0 hemma mot Fulham. Fulham har dock blivit något av ett bogey team för City, iaf hemma. Förra säsongen ledde vi med 1-0 i paus men förlorade med 3-1 efter en genomusel andra halvlek, och mötet säsongen innan när Fulham mycket tack vara 3-2 segern räddade nytt kontrakt är redan nämnt ovan. Nya tag mot Brum nästa söndag, men först Scunthorpe hemma i cupen som väl aldrig kan bli något problem. City är City, så att…