Community Shield förlorades efter usel andra halvlek
2-0 upp i halvtid, 2-3 ned efter 90…eller snarare 96 minuter. Fergie time fortsätter att spöka i mötena mot United.
City och United ställde båda upp med starka lag i denna match som för ett av lagen inte betydde någonting. I alla fall inte innan matchen. Jag ska erkänna att jag missade första halvtimmen av matchen men enligt kommentatorerna så började United bäst. Sista kvarten av första var det dock City som dominerade. Lescott knoppade in 1-0 på en frispark från Silva och Dzeko sköt 2-0 från distans. Ett mål som fick en att drömma våta drömmar om att United har signat en ny Taíbi i mål.
Sen var det tyvärr slut på det roliga. United slängde in ett par juniorer i paus i ett desperat försök att få matchen att likna än mer oviktig än vad man sagt innan matchen. Effekten blev dock inte riktigt vad Ferguson hade tänkt sig och United dominerade stort i inledningen av andra och reducerade efter bara fem minuter. En frispark styrdes in av Smalling och på reprisen såg man att det var Dzeko som markerade honom men helt plötsligt bara stannade av och släppte honom helt fri. Dzeko och Lescott är för övrigt inte särskilt lika. Ett en kvart var det kvitterat. Ett snyggt passningsspel avslutades av Nani över Hart. United fortsatte att dominera men efter 25 minuter lyckades City komma tillbaka och jämnade ut spelet. Mot slutet av matchen tryckte City på lite för ett segermål och Johnson och Dzeko var ganska nära ett par gånger. Man kände dock redan när United kvitterade att de skulle vinna matchen och efter 93 minuter avgjordes matchen. City trycker på och en boll rensas mot Clichy och Kompany vid mittlinjen. De tvekar dock, antagligen för att de båda tror att den andra ska ta bollen. Nani rusar till och när Kompany ska rensa bollen träffar den Nanis hand och friställer honom från halva planen. Han rundar Hart och lägger in segermålet. För att vara en helt obetydlig match så jublade de ganska rejält efter målet men det var väl ett skådespel.
Sammanfattningsvis kommer City inte alls upp i normal klass i andra halvlek och förlusten var rättvis. Matchen påminde om Maine Road-matchen 1993/94 då City var i ledning med 2-0 i halvtid (två gånger Quinn) men förlorade med 3-2 (två gånger Kung Fu och en gång break-a-leg Keano). Inga undanflykter, detta var en sur förlust. Jag tänker inte stå här och ljuga och säga att matchen inte betydde något för mig. Klart som fan att jag ville att vi skulle vinna. Det är en titel även om det bara är en match och det var mot våra arvfiender. Man kan visserligen diskutera det sportsligt rättvisa i att Community Shield avgörs i en match på ena lagets hemmaplan. Hade vi fått en returmatch i Manchester tror jag vi hade vunnit på bortamålsregeln.
