Gästkrönika: Är de övergångsbelopp som Chelsea, Manchester City och Real Madrid betalar ett hot mot fotbollen?

Forumskribenten John Talbot har skrivit en intressant och tänkvärd krönika om fotbollsekonomi och de regleringar som Uefa ämnar införa.

Det finns många frågor man kan ställa sig runt fotbollen och klubbarnas ekonomiska situation rent generellt. Nyligen kom David Triesman från engelska FA med ett förslag om att införa ett lönetak i premier league. Även Milans VD Galliani har tillsammans med ägaren Berlusconi uttalat sig för införandet av ett lönetak inom europeisk fotboll. UEFA kommer att införa ett Financial fair play från 2012 med eventuella sanktioner för klubbar med stort budget underskott från säsongen 2014-15.

Frågorna är säkert många men låt mig försöka belysa följande:

1.       Är de höga övergångssummorna ett hot mot fotbollen?
2.       Är underskott i den löpande verksamheten alltid negativt?
3.       Är det rätt att införa lönetak eller att försöka reglera fotbollen som UEFA har för avsikt       att göra?
4.       Finns det andra möjligheter att ställa krav på klubbarna utan att försöka införa regleringar?

Låt oss starta med att titta närmare på de intäkter som den löpande verksamheten har i en fotbollsklubb. Under en säsong har en klubb lite förenklat följande intäkter: Försäljning av matchbiljetter, Tv-avtal, sponsorer, försäljning av tröjor och andra supporterartiklar samt kringförsäljning i och runt arenan. Kostnaderna består till stor del av löner till spelare, lagledning och administrativ personal, drift av arenan och träningsanläggningen samt direkta kostnader för bortamatcher och träningsläger. Nu undrar säkert alla var kostnader och intäkter för spelarköp/försäljningar har tagit vägen?

Vad klubbarna gör när de köper en spelare är att de bokar upp honom som en tillgång (precis som fastigheter) och amorterar spelarens inköpsbelopp över kontraktsperioden. Om en spelare skulle säljas innan hans kontrakt går ut så uppstår en reavinst alternativt förlust. Låt mig ta ett exempel. När Robinho köptes från Real Madrid för 32,5 miljoner pund och skrev ett 5-års kontrakt med klubben innebar detta att för varje år han spelar i klubben kommer kostnaderna belastas med 6,5 miljoner pund. När nu spelaren säljs efter två säsonger finns han upptagen till 19,5 miljoner pund i Citys räkenskaper av de ursprungliga 32,5 som han kostade (32,5-13). Innebörden blir att när man säljer honom för 15 miljoner pund så belastas årets resultat med ytterligare 4,5 miljoner i förlust (19,5-15). Hade hans försäljning istället inbringat 25 miljoner pund hade det uppstått en redovisningsmässig vinst på 5,5 miljoner GBP (25-19,5).
Det är de auktoriserade revisorernas uppdrag att granska att klubbarna värderar sina spelare till rimliga summor. Ibland kan det finnas skäl att göra engångsnedskrivningar av spelare eller att i vissa fall höja spelarens värde i Balansräkningen. Exempelvis bör Santa-Cruz värde vara lägre än det bokförda medan Adam Johnsons värde stigit. Det finns en ganska bra sida på webben, www.transfermarkt.co.uk, som försöker värdera varje klubbs spelartrupp.

För att få fram en klubbs årliga resultat måste vi ta intäkterna minus kostnaderna minus amorteringar av spelare samt finansnettot (nedan ett exempel).

Exempel:
                Intäkter från verksamheten år 1                               100
                Kostnader för den löpande verksamheten år 1 -80
                Resultat före amorteringar av spelartrupp            +20

                Amorteringar av spelartrupp                      -40
                Resultat efter amortering av spelartrupp            -20
                Finansnetto                                                         -10
                Resultat efter finansnetto                                          -30

Vad är då ett finansnetto?

En klubb eller ett företag kan ha en underliggande verksamhet som genererar ett överskott men om klubben har stora skulder till banker och andra fordringsägare så måste klubben betala ränta på skulden och även återbetala (amortera). De skulder som en klubb kan ha är lån som är upptagna för att finansiera byggnader som t.ex. arenan eller träningsanläggningen. I värsta fall har en klubb underskott (förlust) av sin normala drift och tar upp lån med arenan som säkerhet. Finansnetto är de räntekostnader som en klubb har till banker och andra kreditinstitut. Skulle klubben ha en massa pengar på banken blir räntenettot positivt men det normala är att idrottsklubbar har lån som ger upphov till ett negativt finansnetto.

Slutsats beträffande finansiering av underskott:

Det är en väsentlig skillnad om ett underskott finansieras med banklån eller nya pengar från aktieägarna (nytt eget kapital). Får man nya pengar av ägarna så är dessa riskkapital som förhoppningsvis kan ge ägaren avkastning i framtiden. Men för klubben är pengarna ”gratis”, det är kostnadsfritt att bränna av pengarna i sin verksamhet.

Över till frågeställningarna:

1.       Är övergångsummorna ett hot mot fotbollen?Svaret på den frågan är nej. För om Real Madrid betalar stora pengar för exempelvis Benzema , Ronaldo och Kaka så kan de säljande klubbarna återinvestera transfersummorna i andra spelare. På så sätt sprider sig ”nya pengar” inom fotbollen vilket måste vara av godo. Manchester City har köpt många spelare och bidrar därför med att sprida den nya ägarens investeringsvilja inom fotbollen. Detta måste vara bra för fotbollen. Dock kan den enskilda klubben äventyras om finansieringen av förvärv sker med lånade medel.

2.       Ett underskott i den löpande verksamhetenbehöver inte alltid vara negativt om verksamheten är under uppbyggnad eller om ägaren anser att satsningen frigör andra värden för honom (goodwill) som motiverar en årlig ökning av det egna kapitalet i klubben.

3.       Att tro att man skall kunna reglera ersättningar eller de villkor som klubbarna verkar under ärbara dömt att misslyckas. Den som vill runda ett lönetak kan göra det hur enkelt som helst så länge det råder fri arbetsmarknad. Det är väl inget som hindrar att Drogba, Terry och Lampard har ett extraknäck under sommaren som personal på Romans nya båt Eclipse? Eller att Tevez , Joe Hart och Yaya Toure är turistambassadörer för Abu Dhabi. Uppfinningsrikedomen kommer att vara extremt stor bland de klubbar som vill ”runda” de regleringar som politiker och byråkrater vill sätta upp. Det kan även leda till att klubbarna och dess ägare kommer skapa en massa nya bolag som gör det betydligt svårare att genomlysa verksamheten. Man måste då bedöma ägarens andra bolag tillsammans med klubben och dess bolag som en koncern.

Det jag starkt vänder mig emot i UEFA:s tilltänkta regelverk är deras statiska syn på att klubben skall anpassa sig till dagens omsättning. De gynnar de klubbar som redan har en stor omsättning, är i CL och säljer många T-shirts. Det kommer vara extremt svårt för mindre klubbar att hota de etablerade om inte ägaren kan få genomföra sin investeringsfas. Det viktiga torde vara att det finns solvens (tilltäckligt med eget kapital för satsningen).Att en klubb säljer tröjor och har sportsliga framgångar idag betyder INTE att de behöver vara den ekonomiskt dominerande klubben i all evighet. Det måste vara tillåtet för nya klubbar och dess ägare att satsa på arenabyggen och nya spelare. Regelverket måste vara betydligt mer dynamiskt och ta hänsyn till ägarens investeringsvilja. Samtidigt måste en klubb enligt mitt synsätt ha överskott (eget kapital) för en dålig period utan att klubbens framtid äventyras.

4.       Vad UEFA borde göra är att ställa krav på hur mycket eget kapital klubbarna har. Genom att ha ett stort eget kapital klarar man av ett negativt resultat och flera år med dåligt sportsligt resultat. Jag anser att de stora elitklubbarna borde inkomma med en form av årligt ”stresstest” till UEFA som visar vad som händer med klubben om det går riktigt dåligt under exempelvis en 3 års period. Vad händer med exempelvis Chelsea om man missar Champions league tre år på raken och publiken halveras? Genom att ha ”reserver” med ett högt eget kapital för en dålig period säkerställs att klubben klarar sig. UEFA skulle kunna ge rekommendationer till klubbarna om högre eget kapital alternativt minskning av utgifterna. Genom att arbeta på detta sätt uppmanar man inte klubbarna/ägarna till att hitta kryphål utan att skapa långsiktigt sunda förutsättningar. För Manchester City skulle det innebära att ägaren skulle tvingas visa sin långsiktighet genom att tillföra ett stort eget kapital.

Till slut några ord om Manchester Citys ekonomi och möjligheter att anpassa sig till det mindre kloka förslag som UEFA hittat på. City är i en investeringsfas och omsättningen ökade med 44 % förra säsongen med bland annat högre publikintäkter, ersättning från TV-rättigheter och sponsorer (enligt den publika årsredovisningen) . Dessa intäkter kan komma fortsätta att öka under de kommande åren. Huvudsponsorn Etihad Airways betalar en med premier league mått låg summa som säkerligen går att öka. Det viktigaste i Citys fall är att ägaren anser att ägandet skapar andra värden, så kallad Goodwill, för Abu Dhabi. Detta medför att Sheik Mansour är villig att skjuta till nytt eget kapital till Manchester stolthet och att klubben är obelånad, det höga spenderandet till trots.

John Talbot